Hej VÄnnen vill skapa den här minnes sida för att hedra dig och de 22 år som vi fick gå bredvid dina fotspår.

Jag din mor och dina bröder saknar och sörjer dig varje sekund minut timme.
jag din mamma väntar på att du ska komma in genom dörren vid vissa tider på dygnet, min kropp är inställd på de. Dessa tider reagerar kroppen och säger till sinnet att nu är de dags att sätta på kaffe eller laga till mat. Min kropp reagerar fortfarande så men ingen Balo kommer in? Kan du förstå att din mamma vill att du kommer hem nu JAAAAg saknar dig ...vill höra din röst... vill se ditt leende...vill att du ska komma och fråga om de finns nå käk hemma. Jag kan ta allt ditt strul plus miljoner mer bara jag fick se dig.. krama dig ...prata med dig.

Har ännu inte förstått att du har lämnat oss.. vill inte förstå .. vill inte gå vidare som alla säger. Vill att tiden ska stå still.. vill inte att att alla ska leva vidare som vanligt när mitt hjärta har lämnat mig.
Hur kan man tappa orken att andas?
Va ska jag ta mig till? försöker att hålla andan så att tiden stannar...men världen där ute fortsätter...

Snart 6 månader sen du lämnade oss nu...
Men jag och dina syskon hoppas att du har funnit den ro som du sökte på jorden men som du aldrig fann.
Hoppas alla andliga mästare och gudar är med i din andliga resa. AUM.RIP
Mamma.

Hej älskade vän.. idag är det sju månader sen jag såg ditt vackra leende och dina vackra ögon.. saknar dig så hämskt mycket.
Förstår inte hur jag har överlevt i 7 månader... älskar dig för evigt.. mamma