♥ Christian   "Cosmos" (1985-2008)    Barbro  Elovsson (1932-2013)    Erkki  Kangas (1949-1998)    Anette (Sommer )Fasth (1957-2006)    Bell & Ross klockor: Replica k 180 (1822-0000)    Jimmy Choo Youth Suede Biker B 180 (1994-0000)    Replica Audemars Piguet - Beds 180 (1904-0000)    Lena Abelius (1959-2018)    Rebecca Abrahamsson (1989-2010)    Lisbeth Adamsson (1948-2011)    Andreas Adolfsson (1992-2009)    Terry Adolfsson (1970-1990)    Sebastian Afvander (1990-2007)    Andreas "ago" Agstrand (1982-2009)    Andreas Aguila (1985-2017)    Sture Ahlgren (1934-2012)    Gulli  Ahlin (1927-2009)    Olof Ahlin (1923-2009)    Yvonne Ahlström (1949-2007)    Sarah ahlström (1986-2010)    Sami Aiat (1988-2008)    Toni Akkari (1963-2009)    Toni  Akkari (1963-2009)    Jonas Al fakhoury (1992-2007)    Nabil Al Nakip (1975-2006)    Najah Al-Fakhoury (1959-1959)    Jimmy Alexson (1988-2009)    peter  alloh (1959-2010)    Hans Alsér (1942-1977)    Hans Alsér (1942-1977)    Richard Anderberg (1971-2017)    Gunilla Anderman (1938-2007)    Joakim Andersson (1985-2006)    Helena Andersson (1980-1999)    Meith Andersson (1924-2007)    Eddy Andersson (1939-2007)    Lelle Andersson (1947-2007)    Erik Andersson (1966-2007)    Jeanette Andersson (1988-2009)    my andersson (2006-2006)    Velo Andersson (1967-2007)    Mikael Andersson (1989-2008)    Lars Andersson (1945-2009)    Jessica  Andersson (1981-2009)    Jimmy Andersson (1988-2008)    Jonny Andersson (1964-2009)    Rickard "kaske" Andersson (1983-2009)    Amanda  Andersson (2004-2004)    Elisabet "Lisbet" Andersson (1922-1999)    Alexander Andersson (1991-2008)    janne andersson (1950-2002)    majvi andersson (1944-2007)    Bertil Andersson (1928-2010)    Therése Andersson (1979-2010)    Thorsten  Andersson (1945-2010)    Inger Andersson (1924-2010)    Bosse Andersson (1939-2004)    Margareta Andersson (1950-2002)    Jan Andersson (1943-1976)    Ove Andersson (1938-2011)    Ponzo Andersson (2001-2012)    Karin "Kakan" Andersson (1989-2011)    Mikael Andersson (1988-2012)    John Andersson (1920-2013)    Christian Andersson (1984-2016)    Christer Andersson (1966-2007)    Rickard Andersson (1990-2016)    Astley Andersson (1935-2016)    Robert "Robban" Andersson Hjälmberg (1984-2007)    Glen Andersson Sjöblom (1963-2009)    Ramona Andmark (1700-1700)    Conny  Andreassen (1991-2010)    Jerry Andreasson (1969-2008)    Monika Irene Andreasson (1942-2015)    Jessica Anell (1993-2007)   

Pia Olsson (1959 - 2007)

Allt började när jag väntade min första son 2005 då gick allt utför, Mamma började åka till lund för att operera sig var tredje vecka för någon hon hade i magen. Vi frågade många gånger hur allvarligt det var och vad det var men hon sa bara de blir bra snart de finns inte mycket kvar nu och att vi inte skulle oroa oss. Men tiden gick och jag fick min son o jag såg ljust på allt,allt skulle lösa sig. Men mamma tappade så mycket i vikt. För varje vecka såg man hur hon bara blev smalare o smalare de fanns snart ingen ting kvar på henne.
2006 träffade jag min pojkvän tog inte lång tid innan vi flyttade tillsammans o bara någon månad efter det så bor min mamma med hos oss läkaren ville inte att hon skulle bo själv för hon gick på rätt starka mediciner. Hon bodde hos oss i 3 månader sen sålde vi huset o flyttade vi in till byn i lägenhet i stället. Tiden gick o mamma var hos oss varje dag o jag gick hennes ärenden ner till byn o apotek m,m
Allt verkade bara så bra och jag oroade inte mig längre. 2007 fick jag veta att jag väntade mitt 2 barn mamma blev eld o lågor och de värmde i mitt hjärta.
Och nu vistades mamma i längre perioder på sjukhus men nu i Kristianstad i stället så det var ju inte så lång för att åka o hälsa på henne.
Vi beslöt för att hitta en mindre lägenhet till mamma i aug 07 i stället för en 4:a så skulle hon få en 2:a. o en dag när min bror skulle hem till mamma o ge henne middag så hör han henne skrika inne i från sovrummet hjälp hjälp kommer inte upp o min bror hade inte nycklarna till lägenheten så han ringde mig så jag fick springa dit och öppna då låg hon i sängen o kunde inte komma upp hon hade inga krafter att gå bara. ja gick ut i köket o såg att hon inte hade rört maten sen i går.
Vi försökte få henne till fin rummet o sätta sig. men hon hade inga krafter till att gå. Hon var förvirrad o var flera dagar bak i tiden. Vi ringde ambulans som kom inom kort,bar ner henne till bilen o stängde dörrarna o så var hon på väg.
När vi kom in så låg hon på intensiven hon hade blivit urin förgiftad hon vaknade upp 3-4 dagar efter o kommer inte ihåg något i från den dagen. Hon kommer upp på en avdelning och får ett eget rum.
Tiden går och mamma blir kvar på sjukhuset i Kristianstad Är inne och hälsar på och frågar henne hur det är o hur de kommer att bli och hon svarar att allt kommer att bli bra o att ja inte ska oroa mig o att hon känner sig bättre för var dag. Går ytterligare ett tag och vi skulle på ultraljud o när vi va färdiga där gick vi inom mamma o visar bilderna på hennes barnbarn hon bliv så glad Vi snackar, skämtar o skrattar lite sen var det dags att åka hem Säger Älskar dig mamma hörs senare men jag hörde inget av mamma så 2 dagar efter ringer min store bror o säger att mamma har blivit sämre o sagt till läkarna att hon inte vill att vi ska komma in till henne men läget var inte bra, Vi körde in direkt och vi fick ingen kontakt med henne läkaren sa att de bara var en tidsfråga nu dom gav inte henne en vecka bara. O jag som hade varit hos henne någon dag innan bara ja trodde inte de va sant hon kommer att klara de sa jag, hon sa ju att allt skulle bli bra att allt skulle lösa sig. Vi turades om och sitta hos henne dag efter dag, det gick inte en dag utan att jag viskade i hennes öra att hon skulle klara de o att jag älskade henne. Den 14 oktober satt ja o min sambo där på morgonen lämnade henne vid ett halv två tiden, åkte hem för vi skulle ha lite gäster hemma o bjuda på lite mat o så. kl blev sju på kvällen o min mobil ringde, de var skyddat ja ville inte svara men min sambo svara nu de kan va sjukhuset ja tog mobilen o gick in i sovrummet de va min bror. Han hann inte säga nått fören mina tårar rann ner från min kind o ja bara skrek NEJ o min sambo kom in o höll om mig. Vi fick fixa barnvakt till min son o sen bar det av till sjukhuset. Vi träffades inne i fikarummet o ja kände bara hur det tog i mot ville inte tro de. När alla hade kommit o mamma va färdig så gick vi in till mamma, När ja såg henne så var de i inte mamma som låg där de var ett tomt skal var hade mamma tagit vägen de va inte hon. De va så overkligt allt i hop mina tårar bara rann o rann o vid denna tiden var jag i 8 månaden var rädd att de skulle sätt i gång o jag ville inte att mitt barn skulle komma ut mitt i sorgen. Ja gick ut för att ta lite luft för kunde inte andas inne i rummet där mamma låg. kunde inte fatta att mamma inte fanns mer. Mamma den ända jag hade kvar den som ja kunde prata med om allt och som för stod mig bäst vi var så tajta med varan. Hon hade ju sagt att allt skulle lösa sig. Men jag visste att nu hade hon fått frid o hade inte ont längre nu satt hon med min pappa o mormor o tittade ner på oss.
Trodde inte att de skulle göra så ont.
Begravningen var så fin mycket blommor o så sjöng dom Himlen är så oskyldigt blå den är ju bara så vacker.
Än i dag så väntar jag på att hon ska ringa eller komma hem från sjukhuset o allt blir bra igen vill inte få in att hon e borta för alltid fast att jag vet att de e så det är. Mamma e ju ändå alltid mamma. Mamma finns med mig alltid.
Nu bygger vi upp en egen familj och man har något att se fram i mot nu väntar jag mitt tredje barn o är väldigt glad över vart jag är i dag o tar varje dag som den kommer.
Saknaden går inte att beskriva

Sök Minnesplats

Förnamn:

Efternamn:


Visa alla Minnesplatser

Logga in

E-mail:

Lösenord:


Berätta om sidan

Du kan berätta för andra om den här minnesplatsen genom att fylla i deras e-post och klicka på "Skicka".