Till Minne Av.se

Erika Nilsson (1983 - 2008)

En dikt

Jag hittade denna dikt någonstans och skrev om den till Erika hoppas att den som skrivit den förlåter mig. Jag vet inte vem det var för isåfall hade jag skrivit namnet men en sak vet jag den är skriven av en annan änglaförälder.

Väck mig!

Väck mig ur denna mardröm, jag vill inte sova mer.
Låt mig vakna upp till en helt vanlig dag.
Hjälp mig att komma vidare, jag ber.
Jag vädjar både natt och dag.
Låt allt bli få bli som förut, innan allting sker. Låt mig få se min älskade dotter, bara än en gång, jag ber. Hjälp mig att förstå vad som hänt.
Tala om för mig hur hon mår, bara en enda gång, så jag vet.
Berätta för mig vad hon gör.
Lugna mig i mina tankar så att jag förstår. Snälla, hjälp mig att få inre ro, bygg en brygga över till horisontens bro.
Där Erika finns, där vill jag också vara, låt mig få se min dotter och få veta vad som hänt, ge mig kraft och styrka till min önskan att tro.
Ett enda människoliv kan tyckas vara ingenting, jag vill drömma om Erika och allt där omkring, jag vill inte vakna igen till nutidens hets.
Hjälp mig att inse varför, en ung människa plötsligen dör, låt mig få uppleva tiden med Erika igen, om så bara i drömmen, det är nog.
Väck mig, tala om för mig, varför fick Erika inte leva bland oss längre?
Hjälp mig att förstå varför hennes liv tog slut, låt mig få vakna i sommarens tid, jag vill att Erika skall stå här bredvid, vara som vanligt, glad och go.
Låt mig få höra hennes röst, endast det skulle ge mig en enorm tröst.
Erika, min älskade dotter, du kommer alltid att finnas i mitt hjärta.

Publicerad 23 Aug, 2010 av kerstin Nilsson

Orka

Erika jag orkar inte!!!!!!!!
Jag saknar dig så otroligt mycke magen knyter sig och jag vill bara skrika jag vill ha dig tillbaka.
Aldrigheten är så fruktansvärd påtaglig just
nu.
Nej kan inte få ner orden heller.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 23 Aug, 2010 av kerstin Nilsson

Födelsedag

Idag är det din födelsedag 27 år skulle du blivit, det är tredje gången som du firar den i änglarnas stad.
Det gör så ont Erika jag saknar dig så mycke det går inte med ord att beskriva.
Jag ska tända ljus gå till din grav och sätta blommor men JAG VILL HA DIG HÄR!
Nej jag orkar inte skriva hittar inte orden att beskriva min saknad,ha en bra dag i änglarnas stad tillsammans med mormor och morfar.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 4 Aug, 2010 av kerstin Nilsson

Sommar

Vi har en underbar sommar Erika en sommar som jag vet att du hade älskat det hade varit tjat varje dag om att vi skulle åka till sjön och träna med Json. Han får träna och Monika har tävlat honom, han har lite fasoner för sig men dom får vi väl se till och plocka av honom.
Men Erika jag saknar dig så fruktansvärt mycke och vissa dagar vet jag inte hur jag ska orka leva vidare samtidigt vet jag att jag gör det för det har jag gjort nu i snart 2½ år detta är inte klokt så länge sedan som jag hörde din röst eller som jag fick krama om dig kära Erika.
Imorgon är det min födelsedag den tredje utan dig tänk sånt jobb du hade för 3 år sedan när du planderade min 50-årsdag och så roligt vi hade då aldrig anade jag väl då att det var sista gången du var med när jag fyllde år.
Jag laddade ner så jag ska börja göra en hemsida till minne av dig om jag klarar det du vet ju jag är inte så bra på datorer men jag ska iallafall försöka.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 19 Jul, 2010 av kerstin Nilsson

ERIKA

Idag är det tungt jag saknar dig så mycket tårarna bara rinner, lyssnar på Lasse Stefans låt ingenting är glömt

Det bor ett barn i varje människas själ
Bara åren får oss att åldras
Det ni kan se är blott ett skal
av den som jag är
Men det finns mer än alla tankar ger
Så följ med mej in på livet
Mitt hjärta har så många frågor
utan svar

Vem öppnar dörren till vår himmel
Och blåser ut det sista ljuset
Är det någon där som vet
Det finns en hemlighet
Som jag alltid har gömt
Finns det någon som kan se
Fast det gått en evighet
Sen jag gömde allting inom mej
Någon som förstår
Att ingenting är glömt

Ett rop på hjälp från en sluten mun
Inga ord kan mer förklara
Det finns ett hopp
Som ännu vilar tungt i min hand
När allt gör ont kan det vara svårt att se
Alla vägar man kan välja
Så jag står kvar och vänder
andra kinden till

Vem öppnar dörren till vår himmel…

Någon som förstår att ingenting
är glömt

Vi ska snart iväg till Robin som tar studenten idag allt sånt här väcker så många minnen.
Men jag ska klara dagen ska hålla tillbaka mina tårar för det är hans dag idag och han saknar säkert både dig och mormor och morfar idag, men jag hoppas att ni är med oss.

Erika älskar saknar dig alltid mamma

Publicerad 11 Jun, 2010 av kerstin Nilsson

mormor

Idag min älskade flicka är det ett år sedan du och mormor återförenades i himlen,några veckor senare kom även morfar till er,saknaden efter er är så stor att jag vissa dagar inte kan förstå hur jag ska orka gå vidare.
Men då tänker jag på allt fint som jag fortfarande har och då kommer orken tillbaka.
Men älskade Erika det finns inga ord att sätta på den enorma saknad jag känner men det tröstar mig lite ändå att du inte är ensam utan att mormor o morfar finns hos dig.
Orkar inte skriva mer idag är det en tung dag, och sorgen är som ett öppet sår.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma, ta en hälsning med till mormor o morfar,

Publicerad 6 Jun, 2010 av kerstin Nilsson

Vår

Ja nu är våren här din favorit årstid, jag är övertygad om att så fint som vädret är nu hade du och Json redan tagit årets första dopp,men nej du är inte här och Json får vänta.
Jag mår ganska bra nu har börjat och ta medicin för det gick inte längre jag kunde inte hantera min saknad efter dig och efter mormor och morfar.
Men jag är rädd för att må bra för förra gången när jag kände mig så här pass bra ja då hände mormors o morfars olycka och då tänker jag vad ska hända för hemskt iår?
Innan du försvann så gick jag med skygglappar och trodde att det händer bara andra, och nu tror jag hela tiden att något hemskt ska hända, tänk vad livet jag förändras bara på några sekunder.
Jag tänker så här nu, att hålet i mitt hjärta kommer aldrig att läkas du kommer alltid att fattas mig, när jag ser dina vänner gifta sig och skaffa familj ja då skriker min själ av smärta och saknad efter dig, jag får aldrig bli mormor men har fått lyckan att bli farmor.
jag har ju tackolov pojkarna deras flickor och mina älskade barnbarn att leva för så jag har ju ett bra liv MEN DU SAKNAS, jag känner ibland att det är Orry som har räddat mig han som har fått mig att trots
allt finna en mening i mitt liv.
Jag har tur Erika för jag har en familj som bryr sig, som jag älskar och som älskar mig, men VI SAKNAR DIG.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 16 Apr, 2010 av kerstin Nilsson

Djupt

Jag har gjort en djupdykning igen jag mår skit jag bara gråter och gråter jag saknar Erika nåt så fruktansvärt och jag har inte mamma att ringa till och skrika ut min smärta, jag saknar henne och pappa också varför i h.....e ska livet vara så hårt.
Jag har blivit sjukskriven igen, jag tror själv att det är så att nu börjar jag förstå vad det är jag gått igenom innan har jag kunnat skjuta undan tankarna när det blivit för jobbigt det går inte längre. Och jag funderar mycket på om jag gjort si eller så, så kanske det inte hade hänt.
Som sagt jag vet snart inte var jag ska bli av.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 25 Mar, 2010 av kerstin Nilsson

Ångest

Några dagar nu har allt varit jobbigt igen jag känner hur ångesten kryper innanför skinnet på mig, gråtklumpen i magen bara växer, det brukar hjälpa att gråta men ikke den blir bara större. Känns som om jag håller på att tappa kontrollen och masken! Är detta möjligt jag som är så duktig på detta! Vad sak jag ta mig till?
Hela min kropp skriker efter Erika och jag har inte mamma och ringa till jag saknar mamma och pappa så mycket med, känns som om jag börjar fatta vad det är som har hänt att jag gått i min skyddande bubbla i två år och låtsat som om jag klarar detta fint, visst jag har haft min bryt men jag har verkligen inte tagit in att jag ska leva resten av mitt liv utan min dotter jag får ALDRIG mer träffa henne och jag kan aldrig mer söka tröst hos mamma och pappa men dom är iallafall tillsammans.
Inget känns roligt har ingen ork alls!

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 17 Feb, 2010 av kerstin Nilsson

Jag lånade en dikt

Jag lånade denna dikt som jag hittat någonstans jag vet inte vem som har skrivit den men en sak vet jag denna person har gått igenom samma helvete som jag. Jag bara ändrade namnet så den skulle passa till Erika, hoppas inte personen ifråga misstycker.

Det värker av smärta i hela mitt väsen
Inget kan ge mig lindring, är jag kräsen?
Men det är väl förståligt, säj?
När jag inte kan få känna dig
Jag får inte längre höra din röst
Oh, vad jag skulle vilja ta dig i famn och ge dig tröst!
Jag får aldrig någonsin se dig mer
Ibland jag undrar vad som med mig sker
Aldrig mer får jag känna din doft
Du har ju åter blivit stoft
Jag står framför din grav, jag har dig så kär
Erika kan du verkligen vara där?
Jag höjer blicken mot så himmel blå
undrar om du, kan se mig här stå
Vet du egentligen vilken makt du haft?
Du tagit ifrån mig all min kraft,
du ändrade mitt liv, det blir inte som förr
Du kommer aldrig mer att öppna min dörr
Men ändå så hoppas jag, att du inte ligger i din grav
Utan att du lever någonstans i ett himmelskt hav
Jag tittar på natthimlens stjärnströdda glans
och tänker; Att Du finns där bland stjärnorna nånstans.

Erika Älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 26 Jan, 2010 av kerstin Nilsson

Två år

Sitter och tänker tillbaka två år, det var sista gången jag kramade dig min älskade flicka,två år......är detta klokt???
Jag tänker på hur du kom in till mig på morgonen och frågade om du kunde krypa ner till mig för du mådde inte bra du var ledsen för saker som bara vi vet jag höll om dig och tröstade dig.
Sen var du med Jonna på förmedlingen och tränade Json på platsliggning i affär, på kvällen innan jag skulle till jobbet ringde jag dig och vi skojade för du skulle till Jocke och titta på film, det var sista gången jag hörde din röst och din sista mening till mig var mamma sluta nu (med ett skratt), vi ses i morgon. Men nej när vi träffades nästa gång så fanns du inte mer du var iskall och såg ut som du sov älskade dotter jag saknar dig så.
Får se om jag klarar morgondagen, jag och Json ska gå till din grav och tända ljus, vi ses i morgon älskar dig.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 25 Jan, 2010 av kerstin Nilsson

Går som i ett vacum

Jag bara går omkring får ingenting gjort kan inte sova om nätterna tårarna rinner, vad ska jag ta mig till mina tankar är två år tillbaka i tiden tänker på dina sista dagar i livet våra sista ord till varandra och jag tänker på allt som vi gjorde och allt som vi skulle göra men inte hann.
Tänk alla planer du hade för Json tex ni hade en vecka kvar en futtig vecka sen skulle ni ta examen vilken jag är helt övertygad om att ni klarat alldeles utmärkt men du var nervös att han skulle resa sig på platsliggningen vi pratade mycke om det.
Vi skulle åka till norrland på midnattsutställningen som du hade blivit inbjuden till och då även träffa Åsa och detta såg du fram emot. Du hade gett dig den på att Json skulle bli champion den sommarn (en dröm som vi lyckats genomföra till dig) men du skulle lägga krutet på vatten och lydnad denna sommar för du ville tävla om att Json skulle bli årets newfoundlandshund ja du hade så mycket drömmar min älskade flicka så ibland fick jag lugna dig lite, men vad blev det av dina drömmar ingenting du fick lämna jordelivet alldeles för tidigt du var ju inte klar med något.
Älskade flicka det kommer en annons i tidningen på tisdag en annons som jag inte hade velat skriva för jag vill ha dig här.

Älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 23 Jan, 2010 av kerstin Nilsson

jobbigt igen

Just nu är allt jobbigt, jag saknar Erika så det värker i varenda cell i min kropp, men jag kämpar på att hålla masken för jag förstår på folk att nu har det ju snart gått två år så nu måste jag ju må bra! Jag ska inte säga att det är alla men jag känner verkligen att människor tycker att jag börjar bli riktikt jobbig när jag pratar om Erika ja även om mamma och pappa.
Kanske är det så när man inte vet, många tror att efter första året så blir det bra då ha man ju gått igenom allt utan sin älskade men då ska man igenom det andra gången o tredje osv..........
Jag ska inte bara klaga för jag har en underbar familj som finns där för mig och vi saknar lika mycket så vi förstår varandra.
Men just nu är det en jobbig tid 2 årsdagen närmar sig och idag är de 7 månader sedan mammas och pappas olycka 7 månader sedan mamma lämnade oss och pappa svårt skadad men han följde henne den 21 juli.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma, hälsa och krama mormor och morfar från mig.

Publicerad 6 Jan, 2010 av kerstin Nilsson

En dröm

Nu är julen här och saknaden är svår, det värker i hela mig känns som om jag ska slitas isönder.
Men inatt hade jag en dröm jag drömde att Erika kom och hon bad mig att spela "Tänd ett ljus" det var hennes favorit julsång, och i drömmen sa hon till mig att lyssna noga på orden och att jag skulle skicka en hälsning till alla som saknar henne med denna sång.

Så alla vänner här är länken http://www.youtube.com/watch?v=yCcfNkfb0bQ&feature=related

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 23 Dec, 2009 av kerstin Nilsson

Skit

Jaha nu mår jag kasst igen!!!!!!!!!!!
Har mått ganska bra ett tag nu men nu ramlade jag ner igen i den förbannade mörka hålan.
Saknar min Erika så mycket satt och tänkte på att jag ALDRIG mer får se eller höra henne jag måste gå till en kyrkogård och läsa hennes namn på en gravsten detta håller på att slita isönder mig just nu.
Ska jobba inatt men jag har förvarnat mina kolleger hur jag mår, hade det inte varit så sent nu hade jag nog stannat hemma i natt men jag ska försöka jobba iallafall.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 10 Dec, 2009 av kerstin Nilsson

22 månader

Idag är det den 26:e igen 22 månader har gått Erika sedan du lämnade oss. Kan inte fatta var tiden tagit vägen för det känns som om allt hände igår samtidigt så känner jag hur länge sedan det var som jag fick krama om dig.
Annars måste jag säga att för tillfället mår jag ganska bra har inga djupdykningar utan bara några småhål varje dag men den smärtan får jag nog lära mig att leva med för saknaden efter dig kommer aldrig att försvinna.
Visst är det jobbigt nu att julpynta när jag vet att du älskade julen och iår får jag klara mig utan mormor och morfar också men dom är ju hos dig så nu slipper du vara ensam och det känns skönt.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 26 Nov, 2009 av kerstin Nilsson

Tack

Tack Erika och hälsa till mormor och morfar också och tacka, för att ni fanns vid Andres sida i natt.
Tack för att familjen inte behövde gå igenom ännu ett trauma men det var nära, men tackvare att Andre är så vältränad så tror vi att han klarade att ta sig upp till ytan och så tror vi också att ni var där och hjälpte honom.
Det händer så mycket hemskt men denna gången slutade det iallafall lyckligt.
Ifredags blev min vän Carinas hund påkörd av tåget dagen innan hennes 50-årsdag, många kanske säger "det är bara en hund" men en hund kan vara den trognaste och bästa vän man har där finns ingen falskhet utan bara ren och skär kärlek.
Jag är så ledsen för Ickis men Erika du tar väl hand om honom till han får återförenas med de sina.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 15 Nov, 2009 av kerstin Nilsson

Tårarna

Tårarna tar aldrig slut, jag saknar dig så det värker i hela min kropp.
Snart är det advent, julen som var så viktig för dig känns inte så rolig längre. Första advent då skulle vi gå på julskyltning och sen skulle vi ha glögg till alla som ville komma hit men viktigast av allt för dig var att mormor och morfar var här, iår har jag ingen av er här men ni kan ju fira advent tillsammans igen detta året hoppas jag.
Vad ska jag ta mig till jag orkar snart inte må så här längre, det är inte så att jag saknar glädjeämne i mitt liv för det finns det, dina bröder och deras tjejer är till stor tröst och Orry och Freddy de är ljuset i mitt liv, Marielle är också till stor tröst men den stackas tjejen mår inte heller så bra och jag vet inte vad jag ska göra för henne, men ändå inget kan ju ersätta dig och den enorma saknad jag känner tomheten efter dig blir bara större och större.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 9 Nov, 2009 av kerstin Nilsson

26:e igen

Älskade Erika månaderna går men saknaden efter dig blir inte mindre snarare tvärtom, ju längre tiden går ju mer saknar jag dig och jag vill att du ska komma hem för jag tycker faktiskt att du varit borta tillräckligt länge nu.
Allhelgonahelgen närmar sig och i år är jag förberedd ifjor trodde jag inte att den skulle vara värre än någon annan dag men det blev jag varse när jag var på kyrkogården, hur jag tog mig hem därifrån det vet jag inte men jag tror att Json hjälpte mig jag kommer ihåg hur jag grät hela vägen hem jag som inte ska visa hur jag egentligen känner det struntade blankt i hur många som såg mina tårar.
När vi var på minnes gudstjänsten hade jag ett stort stöd av mormor och morfar i år ska jag gå på minnesgudstjänsten för deras skull detta är inte klokt hur mitt/våra liv har förändrats på mindre än 1½ år.
Jag har köpt en liten pumpa som jag ska försöka göra vid och sätta på din grav vet inte om jag kan men jag ska försöka du gjorde alltid så fina pumpor till oss alla så jag ska försöka att göra en till dig.
Louise kommer i veckan för hon ska vara med på Freddys namnfest har inte träffat henne sen ifjor när hon var här, så det ska bli skoj att träffa henne igen.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma, hälsa mormor och morfar

Publicerad 26 Oct, 2009 av kerstin Nilsson

Änglarna i mitt hjärta

Änglarna i mitt hjärta ja det är Erika, mamma och pappa och idag är det en sån där j...........a jobbig dag igen, det bara kommer som en blixt från klar himmel jag håller på här hemma och plötsligt så rinner tårarna jag blir vresig och lättirriterad och när Arne frågar vad är det nu med dig?????
Då blir jag som galen det fattar han väl vad det är med mig det tycker iallafall jag att han ska göra.
Att jag mår så dåligt idag beror säkert på att det är den 6:e i morgon alltså fyra månader sedan mammas och pappas olycka fyra månader sedan mamma vinkande lämnade Taco här hos oss och sa "ha det bra jag vet inte riktigt när vi kommer och hämtar honom" sen gick hon ner för slänten till pappa som väntade i bilen, en halv timme senare ringer Marie och berättar att de råkat ut för en olycka hon har pratat med pappa så vi tror väl inte att det är så allvarligt som vi senare blir varse.
Mamma har avlidit i ambulansen och pappa är mycket svårt skadad, våra älskade föräldrar är borta för på något vis förlorade vi pappa denna dagen också. Han kämpade tappert men vaknade aldrig riktigt, visst var han vaken lite men han hade förlorat sitt tal och förmodligen också sitt minne och han var förlamad i höger sida och mycket mycket mer, som sagt han kämpade på men den 21 juli somnade han in så nu är de tillsammans med Erika, som har varit borta i 20 månader kan inte fatta att det är så länge.
Och vissa dagar så vet jag inte hur jag överhuvudtaget orkar, när någon frågar mig "hur tar man sig igenom något sånt här"? ja jag har inget svar och ge för jag vet det inte själv, för när jag börjar tänka på vad som verkligen har hänt ja då förstår jag knappt själv hur jag orkar gå upp på mornarna.
Men livet går vidare ingenting stannar upp även om jag velat att det kunde göra det ibland eller att man kund vrida tiden tillbaka men nej det kan vi ju inte.
Erika krama mormor och morfar och tala om för dom hur saknade de är.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 5 Oct, 2009 av kerstin Nilsson

Hålet

Jaha nu var det dags igen har åter trillat ner i mitt svarta hål, det händer så lätt bara en liten sak som påminner så är det kört, nu vet jag inte ens vad det var jag bara var där rätt som det va.
Tårarna trillar jag saknar dig så mycket min älskade tös, och jag saknar mormor och morfar också nu har jag inte dom och ringa till när jag mår skit, tänk vad mitt/vårt liv har förändrats på 1½ år jag har glömt hur det känns att må bra. Visst har jag mina dagar när det känns lite bra men........livet blir aldrig mer detsamma.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma ta en kram och en hälsning med till mormor och morfar.

Publicerad 14 Sep, 2009 av kerstin Nilsson

Äntligen

Äntligen ett stort ljus i mörkret, ikväll fick Jimmy och Josefine en son till Orry har blivit storebror och jag farmor igen, men vad jag önskade att jag kunde ta telefonen och ringa och berätta för dig Erika och sen var tanken att jag skulle ringa mormor, men ni vet säkert det redan och ni har väl sett honom det har ju inte jag.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 28 Aug, 2009 av kerstin Nilsson

Lördag

JAG HATAR LÖRDAGAR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Publicerad 22 Aug, 2009 av kerstin Nilsson

Det är jobbigt

Erika jag behöver dig!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Livet är mycke jobbigt just nu saknar dig att prata med när jag behöver lätta mitt hjärta med ja du vet vad.
Alla sår har rivits upp med mormors och morfars bortgång ibland känns det som om jag inte orkar en minut till, men jag har blivit duktig på att använda min mask igen nu ska vi sälja radhuset och börja plocka i mormors och morfars hem och det är så j.........a jobbigt men jag tror inte att jag visar någon hur det känns det kommer när jag är ensam sedan.
Ja nu kommer allt för mig när vi skulle röra i ditt hem vem hjälpte mig då jo bl.a mormor hon var ett enromt stöd för mig då och nu är det hennes saker vi ska ta i och vi mår lika dåligt alla det är pest och allt detta bara på 1½ år JAG ORKAR INTE!!!!!!!!!!!!!
Det har inte blivit någon bebis ännu vi väntar och väntar men den kommer väl när den själv vill.
Jag har ju inte berättat för de som läser här att Json har blivit champion det blev han i Tvåååker men det har varit så mycket denna sommar att jag snart inte vet vad jag gjort och inte gjort.
Så många som jag skulle hälsat på jag har inte varit hos någon och snart ska jag börja jobba igen en vecka kvar på min semester. Förlåt mig alla som jag lovat men inte kommit till.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 19 Aug, 2009 av kerstin Nilsson

Födelsedag

Ja nu har magkrampen satt in, satt och tittade på tv och plötsligt kommer denna oroskänsla i magen gråtklumpen är där och jag tänker vad kom nu på?
Jo imorgon är det din födelsedag du skulle blivit 26 år, jag försvinner bort i mina tankar tänker på dagen då du föddes och på många lyckliga födelsedagar med frukost och presenter på sängen 24 gånger.
Detta blir din andra födelsedag som du inte är med oss, andra gången som vi måste gå till din grav med blommor istället för att ge dig frukost på sängenoch smärtan är fortfarande den samma det gör så fruktansvärt ont att du inte finns här hos oss.
Mina tankar går till förra året, hur mormor och morfar var här hos oss och fikade och hur ledsan vi var för att du inte var med oss nu är inte mormor och morfar heller här men förhoppningsvis är de tillsammans med dig så iår slipper du vara ensam på din dag.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 3 Aug, 2009 av kerstin Nilsson

Tung dag

Idag är det riktigt tungt,går liksom bara och väntar, väntar på begravningen imorgon för då tror jag att allt ska bli bra igen fast att jag vet att så inte är fallet att efter imorgon är det än värre.
Jag hade verkligen behövt dig här nu Erika jag har många vänner men ändå känner jag mig som den mest ensama människan i världen just nu.
Jag längtar efter dig så det är sjukt och jag blir så avundsjuk när jag ser mammor med sina döttrar, jag har pojkarna och det är tur men min enda dotter har jag inte kvar och det är så fel och gör så ont.
Jag har bestämt mig jag ska läsa ett brev till morfar på begravningen i morgon så jag hoppas att du är där och stöttar mig så jag klarar det.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 30 Jul, 2009 av kerstin Nilsson

Minnessida

Idag har prästen varit här hemma och vi har bestämmt hur morfars begravnig ska vara.
Det är jobbigt detta med begravningar det känns som om vi inte gör något annat nu.
Men älskade Erika jag hoppas att du har mormor och morfar hos dig nu och att ni tittar ner på oss med jämna mellanrum och hjälper oss igenom detta för du ska veta att detta är svårt och hur länge jag orkar vet jag inte men jag ska göra mitt bästa för att klara det.
Maria ringde precis hon kommer om en stund så vi kan sitta och prata om dig men du är väl med oss hoppas jag.
Jag har uppdaterat mormors minnessida så nu är det morfars också jag ville att de skulle han en gemensam för som sagt de två var ett det går inte att dela på dom.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 28 Jul, 2009 av kerstin Nilsson

1½ ÅR

Idag är det en riktig skit dag den 26:e är aldrig någon rolig dag, men idag är det 1½ år sedan du lämnade oss Erika detta är helt ofattbart kan inte förstå var tiden tar vägen men som jag skrivit innan det känns som en hel evighet sedan du försvann samtidigt så minns jag allt som det var igår.
Just nu mår jag väldigt dåligt men det tror jag att du vet, så mycket som har hänt på denna tiden det är så svårt att ta till sig att jag förlorat tre av de människor som stått mig närmast i livet och att det varit så brutalt och oväntat båda gångerna.
För det är ju så att utan mamma och pappa hade inte jag funnits och då hade inte du funnits de gav mig livet och jag gav dig livet och nu finns ni inte kvar hos mig längre.
Men det ger mig lite tröst att mormor och morfar nu är hos dig och jag hoppas att ni tar hand om varandra och att ni håller ett vakande öga på oss som är kvar här.
Och så är det ju så att snart ska Jimmy och Josefine få sitt andra barn och Orry ska bli storebror ett nytt liv som ska fylla våra dagar så livet går trots allt vidare hela tiden.
Tyvärr för detta lilla barn får det inte lära känna sin faster och inte heller pappamormor och pappamorfar men vi ska berätta om er det lovar jag.
Även din kusin Dennis och hans flickvän Mindy ska bli föräldrar, så Marie också får uppleva den stora glädjen med att få barnbarn det är stort och Marielle får bli faster precis som du, så det är inte bara tråkigheter här det finns trots allt mycket att glädjas åt, men som sagt det är synd att dom inte får lära känna dig, mormor och morfar men jag tror att ni vakar över dem och över oss.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 26 Jul, 2009 av kerstin Nilsson

Brev

Fy vad allt är jobbigt och vad jag pendlar i mitt humör och i mina känslor.
Jag kan den ena stunden tänka att som det nu var så va det bäst för pappa att få följa mamma, men varför skulle detta meningslösa behöva hända varför skulle jag behöva mista mina föräldrar på detta grymma sätt.
Innan har jag inte tänkt så mycket på mannen de mötte men nu växer mitt hat och min vrede för varje dag som går vad hade han för rätt att döda min föräldrar???????
Jag har skrivit ett brev till pappa och mamma som jag tänkte att jag kanske kunde läsa på pappas begravning men jag vet inte det kanske blir för mycket Mats och Marie har också brev till pappa, vi får väl se jag kanske inte ens orkar att läsa något.
Just i dag har jag en ledsen dag då allt är pest kan inte se något ljus överhuvudtaget men jag vet ju av erfarenhet att det blir bättre, ja erfarenhet av sorg har jag verkligen fått jag kan inte förstå att jag måste orka med det men det måste jag och det gör jag det vet jag för jag har trots allt mycket kvar att leva för.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma
Mamma o pappa älskar er saknar er alltid er dotter

Publicerad 24 Jul, 2009 av kerstin Nilsson

Pappa också

Ja nu är pappa också hos Erika och mamma. Han somnade in sent igår kväll efter mer än 7 veckors kämpande.
Jag var hos honom och hälsade på både i måndags och igår och det är jag glad för.
Jag åkte in till sjukhuset i natt och han såg rofylld ut, jag tror att han träffat både mamma och Erika.
Men vad har det varit för mening med att han legat och kämpat för sitt liv alla dessa veckor??????????Pappa var verkligen inte värd ett sådant här slut.
Orkar inte skriva mer just nu.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma
Mamma och pappa jag älskar och saknar er alltid er dotter

Publicerad 22 Jul, 2009 av kerstin Nilsson

skitdag

Nu var det ett tag sen jag skrev.
Men jag orkar inte, just nu lever jag mitt i en mardröm, två av mina käraste människor är borta för alltid borta jag får aldrig träffa dom mer eller höra deras röster eller glada skratt, min älskade pappa sitter där han sitter kan inte göra något själv svårt skadad och kan aldrig mer komma tillbaka till ett normalt liv.
Igår grät jag hela dagen och förbannade mannen som "mördade" min mamma och försökte "mörda" pappa för jag anser att sätter man sig i en bil påverkad, utan körkort och kör i ca 150 (enl vittne) på fel sida av vägen i en falsk registread bil då är man en mördare.
Jag grät över Erika min älskade dotter, jag hoppas att hon tar hand om mormor som jag tror har det svårt där hon är efter som pappa lider så och efter 55 år så tror jag att hon lider med honom på sitt sätt.
Det är min födelsedag i dag den ska jag fira för första gången utan min mamma och pappa och andra gången utan Erika det gör så j.......a ont, jag har trillat ner i mitt hål igen det känns som det är först nu som jag har tagit in att min älskade mamma är borta.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma
Mamma älskar dig saknar dig alltid din dotter

Publicerad 20 Jul, 2009 av kerstin Nilsson

17 Månader

Ja idag är det 17 månader sedan Erika lämnade oss i förtvivlan och saknad och en fruktansvärd sorg, och fortfarande har jag inte repat mig, jag trodde att jag var på god väg jag kände mig starkare, men nej mammas och pappas olycka har rivit upp alla sår igen plus att det kommit ännu fler nya sår efter mamma och oron för pappa.
Jag känner mig ändå rätt trygg med att mamma och Erika nu är tillsammans.
Jag hade en märklig dröm den 6:e juni precis innan mamma var här och lämnade Taco alltså ca 1 timme innan mamma gick bort, då drömde jag om mamma, pappa och en bebis Erika.
Jag behövde någon som passade Erika till mig för jag skulle bort mamma har Erika på armen och säger till mig, du kan ta det lungt Kerstin nu tar vi hand om din dotter.
Är inte detta konstigt det måste ju varit en förvarning till mig men när jag vaknade så tänkte jag att det nog var så att det egentligen var Taco det handlade om eftersom de skulle komma med honom men nu förstår jag att så var inte fallet.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma
Mamma älskar dig saknar dig alltid Kerstin

Publicerad 26 Jun, 2009 av kerstin Nilsson

Midsommar igen

Ja då var det midsommar igen, den andra utan min älskade dotter men detta året blir det även utan min älskade mamma som så tragiskt lämnade detta jordeliv den 6 juni då hon och pappa mötte en man som inte borde suttit bakom en ratt som fontalkrockade med dom. Midsommar blir ju även utan pappa då vi fortfarande inte vet utgången med honom han ligger fortfarande nersövd och läget är fortfarande kritiskt hoppet att han ska klara detta dör för mig lite varje dag, det är så förbannat orättvist och onödigt det är så fruktansvärt att behöva se min levnadsglade hårt kämpande pappa ligga som ett kolli med slangar som går ut och in överallt i hans kropp.
Igår skrek jag på Erika och mamma här att dom skulle ge mig ett svar vad meningen med detta är, men än har jag inte fått något svar på min fråga.
Sen får Erika och även mamma förlåta mig men så lite som jag tänkt på Erika dessa två sista veckor är jag nog inte mer än vad jag tänker på en dag i normala fall och även mammas bortgång har jag svårt att ta in och tänka på för all min energi går åt att tänka på pappa just nu, men jag tror att både Erika och mamma förlåter mig för detta jag tror även att de sitter vid pappas säng hela tiden.
Så denna midsommarafton ska jag tillbringa hos min pappa på IVA i Lund jag kan inte förstå att det ska behöva vara så här.
Jag ska även försöka att stanna till på olycksplatsen när jag kör ner och lägga en midsommarblomma till mamma och tända ett ljus, Erika har fått sin midsommarkrans idag.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma
Mamma älskar dig saknar dig alltid din dotter

Publicerad 19 Jun, 2009 av kerstin Nilsson

Minnessida

Nu har jag börjat på en minnessida för mamma.
Det är inte lätt och jag kan fortfarande inte ta det till mig.
Jävla idiot som tog hennes liv. http://www.evigaminnen.se/minnessida/gertie-petersson
Titta gärna in och tänd ett ljus

Erika och mamma älskar er saknar er alltid

Publicerad 13 Jun, 2009 av kerstin Nilsson

Jobbigt

Fy f...n vad jobbigt detta är!!!!!!!!!!
Imorgon ska vi ha bisättning för mamma och jag har inte ens tagit in ännu att hon är borta jag har inte börjat sörja än för all enegi går åt att oroa mig för pappa, det är som om livet står stilla man bara väntar på att något ska hända tillståndet är fortfarande kritiskt så jag kastas hela tiden mellan hopp och förtvivlan.
Jag tror att mamma och Erika vakar hos pappa när inte vi är där och det är väl så att bara dom vet utgången på detta.

Erika och mamma jag älskar och saknar er alltid

Publicerad 12 Jun, 2009 av kerstin Nilsson

Hur orkar man

Jag mår inte så bra just nu och vill gärna skriva av mig, men orkar inte gör en ny minnessida just nu utan mormor får dela denna ett tag med sitt älskade barbarn och det vet jag att ingen av dom har något emot.
Mycket av mina tankar och min oro krestar just nu runt pappa, hur ska det gå klarar han sig ja frågorna är många klarar han att gå här utan sin älskade fru tänk de har varit tillsammans ca 55 år och var varandras första och enda stora kärlek.
Tillståndet för pappa är fortfarande kritiskt, och ingen vet någon utgång av det hela jag skulle vilja sitta hos honom hela tiden men det orkar jag inte och vi är ju många som vill det, så vi turas om när jag är i Lund är allt lungt men så fort jag kommer hem så kryper det i mig.
Det är så mycket som vi behöver ordna men var ska vi börja?
Orkar inte skriva mer just nu

Erika och mamma jag älskar er saknar er alltid.

Publicerad 9 Jun, 2009 av kerstin Nilsson

Sorg igen

Idag flyttade min mamma, Erikas mormor till Erika.
Mamma omkom i en bilolycka och pappa är svårt skadad, allt pga av en drogpåverkad man i en falskskyltad bil.
Jag hoppas att Erika tog emot sin mormor och att de har kramats hårt.

Erika och mamma älskar er saknar er alltid

Publicerad 7 Jun, 2009 av kerstin Nilsson

jobbigt igen

Idag mår jag som en skit är irriterad, lättretlig och tycker mycket synd om mig själv idag.
Jag har mått ganska bra en tid, det är väl så att sorgen har lättat men tomheten och saknaden blir bara större och större.
Gick till vårfesten igår för jag kände mig som sagt ganska bra och på gott humör (Jimmy med familj hade varit hemma och käkat, och som alla vet så tycker jag ju om att ha mina "barn" omkring mig det får mig att leva upp lite.) Det gick bra till en början men ju längre tiden gick ju jobbigare blev det, (på vårfesten alltså) och idag har allt bara varit skit, men trots det har jag tagit mig i kragen och fått iordning på altanen känns skönt iallafall.
Sorgen saknaden och tomheten blir alltid jobbigare vid festliga tillfälle och igår var ju en sådan dag såg många som var jämnåriga med Erika och det räcker för att jag ska gå ner mig igen.
Ikväll är det meningen att jag ska gå ner och titta när Marielle är med på en dansuppvisning för verkligen hoppas att jag orkar för jag vill hemskt gärna se på den och så har jag ju lovat att komma, men jag måste lära mig att inte planera och lova saker så långt i förväg eftersom jag aldrig vet hur jag mår när dagen för löftet kommer.
Just nu känner jag mig som den mest ensama människan i hela världen, Arne är alltid ute och far och är han inte det så ligger han och sover, detta börjar bli ganska jobbigt faktiskt men han bara skrattar åt mig och tycker jag är löjlig när jag påpekar detta.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 30 May, 2009 av kerstin Nilsson

Min dröm

Idag ska jag hämta Erika vid tåget klockan 18.00, det drömde jag inatt hon skulle komma hem från himlen för att det gick inte att vara borta längre, för att jag hade det så jobbigt.
Hon skulle hyra en lokal i byn och hjälpa folk med sina hundar.
Drömmen var lång och går inte att återberätta men jag är så glad att hon är hemma igen, men slaget i magen när jag inser att det bara är en dröm gör lika ont som det jag fick av läkarn i Kristianstad när jag fick dödsbudet.
Jag kan inte fatta idag har det gått 16 månader sen hon flyttade till himlen 16 FÖRB...........MÅNADER.
Även om jag bitvis mår lite bättre och börjar kunna se fram emot saker så är livet ett rent helvete hur ska jag orka leva ett helt liv utan henne ja jag vet inte men tiden går ju och jag står otroligt nog på mina ben fortfarande, att jag gör det beror mycket på min underbara familj och goda vänner utan dom vet jag inte var jag hade varit ingen har någonsin pressat mig till någonting alla har dom förstått om jag inte orkat.
Kram till er alla ni vet vilka ni är.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 26 May, 2009 av kerstin Nilsson

Tungt igen

Igår slog det till igen det blev så fruktansvärt tungt, gråten i magen hela dagen tårarna som rann oavbrutet vissa stunder, jag gick med en oros/olustkänsla hela dagen.
Som tur var tittade Marielle in en stund och så kom Josefine och Orry och det hjälper mig alltid.
Men jag har så mycket drömmar nu jag drömmer om Erika varje natt hur hon är tillbaka från de döda och om hur vi ska ordna upp allt och få tillbaka alla hennes saker och berätta för alla att det var ett misstag alltihop, känslorna som jag vaknar med sen är jobbiga först är jag ju glad och sen kommer jag på att det bara var en dröm och då slår det tillbaka igen och det gör så j.......a ont.
Utställningen gick bra Json och Chatarina var så duktiga men certet fick dom inte men en kanonkritik blev det och det är vi mycket nöjda med eftersom säkert hälften av hundarna åkte ut med 2:or.
Nej nu ska jag och Json ut på vår morgontur.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 18 May, 2009 av kerstin Nilsson

Ett tag sen

Nu har det gått ett tag sen jag skrev och det har hänt en del.
Vattenträningen har kommit igång, det är utställning på lördag igen.
Jag har haft min ner och uppgångar denna tiden men just för dagen känner jag mig ganska bra och har gjort så ett tag nu.
Visst smärtan och saknaden finns hos mig hela tiden och tårarna kommer flera gånger om dagen, men ändå så känner jag mig ganska bra just nu.
Det är väl så att smärtan och saknaden efter Erika alltid kommer att finnas hos mig och det kommer vara en del av mig, men att jag ändå kan leva ett någorlunda bra liv jag vet att Erika hade velat det, hon var ofta orolig för att hon tog så mycket av min tid från mig och sina bröder.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 14 May, 2009 av kerstin Nilsson

Valborg

Igår var det riktigt tufft igen!!!!!!!!!!!!!!
Jag tyckte att allt gick ganska bra igår att jag mådde ok, hur det känns att må bra det vet jag inte längre för sorgen ligger alltid och trycker i huvudet och gråtklumpen i magen finns alltid där så jag har glömt hur det känns att leva utan dom, de har blivit en del av mig.
Dagen började lungt Madde var har och vi satt och solade och pratade en del, sen skulle jag jobba ett par timmar och det gick också bra men när jag kom hem kände jag hur ångesten började krypa i mig, och när jag skulle göra vid maten gick det inte längre det bara brast jag såg glada ungdomar på väg till olika fester och det knäckte mig bitterheten över att Erika inte fick gå på fest skölde över mig och när Arne sen frågar vad det är ja då trodde jag att jag skulle explodera.
På natten kom Richard och han mådde riktigt dåligt han med, han upplever att alla hans vänner har försvunnit han får inga svar när han försöker kontakta dom eller ingen hör av sig till honom när de har fest eller bara umgås tittar på fotboll eller hocky och han är väldigt ledsen för det för som han sa det är verkligen nu han behöver dom och deras stöd och det gör väldigt ont när människor som man känt hela livet plötsligt inte finns där för en längre, jag vet har själv en del som försvunnnit men det är kanske så att vi är jobbiga för att vi har sorg och då är det enklast att inte höra av sig alls.
Som jag sa till min käre son det är i nöden som man ser vilka som är ens vänner.
Men de bästa finns kvar.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 1 May, 2009 av kerstin Nilsson

15 månader

Idag vaknade jag mådde ganska bra, solen skiner och tänkte ta en tidig tur med Json, då slår det mig i magen det är den 26:e idag, 15 månader sedan du lämnade oss, var har tiden tagit vägen?
Min tidsuppfattning är mycket märklig nu samtidigt som det känns som en hel evighet sedan du försvann känns det som om du var här igår.
Jag tänker fortfarande när jag tränar eller gör något med Json eller Earny vad du skulle gjort eller sagt, eller så att de inte lär sig några dumheter som du måste jobba bort sen.
DU ÄR JU BARA PÅ SEMESTER!!!!!!!!!!!!!!!!!
Ja Erika jag kommer aldrig att acceptera att du är borta, jag saknar dig varje sekund av mitt liv, men samtidigt så vet jag att jag måste fortsätta leva både för min egen skull och för övriga familjens skull och jag vet också att det hade du velat du tyckte inte om när jag mådde dåligt och var ledsen. Då kom du med dina små presenter, som du sa till Karin några dagar innan du gick bort "om du visste hur många förlåt mig presenter mamma har", ja det har jag ju men det var ju så att du alltid var ledsen efteråt om du sårat andra människor vilket du gjorde ibland med ditt rättframma och ibland tanklösa sätt, men jag vet att du ville alla väl, för det var jag som fick höra om din ångest efteråt om du gjort eller sagt något som blev fel eller som tolkades fel.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 26 Apr, 2009 av kerstin Nilsson

Över

Ja nu är påsken över för denna gången,det är skönt helgerna är så jobbiga, men nu kommer nästa prövning Jimmy fyller 30 och hon hade redan när hon gick bort börjat planera hur hon skulle fira sin bror den dagen och vad han skulle få var redan klart.
Idag har jag börjat att skriva minnesanteckninga jag vill skriva om Erika kanske en bok eller bara en minnestext till familj och syskonbarn det får framtiden utvisa,
Så ni som har minne av Erika roliga eller tråkiga spelar inte så stor roll jag vill skriva om hennes liv så jag tar gärna emot allt jag kan få.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 13 Apr, 2009 av kerstin Nilsson

Påskafton

Jag vet inte vad jag ska säga om gårdagen det var ju trevligt att träffa alla men jag mådde skit hela tiden tårarna rann när vi körde upp, sen fick jag ju skärpa till mig under middagen men vad jag skanar henne hennes skratt och syrliga komentarer som hon kunde komma med ibland inte trodde jag väl att jag skulle sakna dom men jo jag skanar allt med henne.
Vi körde hem ganska tidigt för Richard skulle med tåget, och då tyckte vi att det var lagom att köra hem till hundarna, så glad som de blev när vi kom hem, jag trodde de skulle välta huset, men de är ju inte så vana vid att vara själv här är ju nästan alltid någon hemma.
Jag började gråta igen när vi körde hem när det plötsligt slog mig att denna vägen var den sista vi körde tillsammans jag och Erika när vi varit på utställning i Göteborg och hur jag fick köra in vid kanten när vi var i Laholm och ta bort isen från vindrutetorkarna för att det regnade is, Erika hade hög feber och försökte hålla sig vaken för att prata med mig men hon orkade inte, ja allt detta och vår sista resa började jag tänka på.
Jag mår fortfarande dåligt och min mage är som en urvriden trasa, och ikväll ska jag jobba men det blir bara två nätter denna helgen eftersom jag bytat med Eva så slapp jag ju jobba igår.

Erika älskar dig saknar dig mamma

Publicerad 11 Apr, 2009 av kerstin Nilsson

Nu ska vi snart iväg

Ja nu ska vi snart köra de knyter sig i magen och tårarna rinner, hur ska jag klara kvällen?
Jag och Json var på graven igår när vi gick vår runda, jag blev så ledsen när vi stod där då lutade Json sitt huvud mot mitt ben och tittade upp på mig som om han ville ge mig tröst, han är så klok lilla Json.
Jag har plockat ihop några minnessaker till Robin det har inte blivit av att jag gett dom till honom men idag ska jag komma ihåg att ta dom med mig.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 10 Apr, 2009 av kerstin Nilsson

Påsk igen

Ja nu är det påsk igen, andra påsken utan Erika och lika förbannat svårt denna gången.
Imorgon ska vi till Mats och Eva på den traditionella påskmiddagen med min familj och jag bara känner att jag skulle kunna skita i det allt är bara jobbigt, jag vet att när jag väl kommer iväg så tycker jag att det är trevligt men att komma iväg är det svåra, och att Erika inte är med oss är så jävlig men jag hoppas att hon är med på sitt sätt.
Har gjort påskris och satt på graven för Erika var alltid så noga med att pynta, jag har inte orkat pynta här hemma iår heller, förlåt Erika, det enda som kommit upp är min ena påskkärring.
Ska iväg med Richard nu och titta på en större lägenhet, sen hoppas jag på att det kommer en liten påskgubbe under dagen för att muntra upp farmor lite, för som sagt det gör han alltid dennna lilla godingen.
Ha en trevlig påsk alla vi ska göra vårt bästa för att ta oss igenom den, tänk att det var förra påsken jag började blogga här, tiden går fort men ändå så sakta.

Erika saknar dig älskar dig alltid mamma

Publicerad 9 Apr, 2009 av kerstin Nilsson

Vill inte lägga mig

Jag vill inte kan inte gå och lägga mig, jag är så arg och så ledsen har precis tittat på en krim serie och i kväll handlade det om en 14-åring som våldtagit yngre barn.
Det gör så ont och se sådant och jag blir så förbannad på den killen som gjorde så mot Erika, som fördärvade hennes barndom och även hennes vuxna liv då detta förföljde henne och plågade henne både dag och natt. Både han och jag ska nog vara väldigt glada att han flyttat från orten så jag inte riskerar att möta honom för jag vet inte vad jag gjort då. Jag blir också så ledsen över att Erika inte berättade föränn hon blev vuxen om detta hemska hon blivit utsatt för men alla säger att det inte är ovanligt att barn inte berättar om övergrepp för de tror att det är deras eget fel.
När jag ändå är arg så tänker jag på alla som gjorde henne illa och sårade henne, en del klasskammrater på gymnasiet gjorde så att hon knappt vågade lita på någon människa mer hennes "bästa" vänner svek och så gjorde även pojkvännen och efter hans svek vågade hon inte lita på någon kille och fick därför aldrig uppleva den stora kärleken, bara för att hon var rädd att bli sviken igen, hon vågade aldrig släppa in någon för nära igen.
Jag tänker på de vänner som var kvar från skoltiden och även en del nya vänner som hon vågat släppa in på livet, och som stod vid hennes sida när hon hade det svårt, som förstod att det var hennes sjukdom som gjorde henne allt tröttare för varje dag, även om vi sista veckan tyckte att det såg lite ljusare ut hon hade börjat få ordning på sina sovtider skulle börja gå med Json och hälsa på på olika fritidshem, hon såg fram emot sin examen med Json. Hon redade upp ett och annat med Jocke, ringde en del samtal som hon skulle ha gjort ett helt år, och jag kan inte låta bli att undra igen visste hennes undermedvetna att det snart var slut? Som Richard sa hon knöt ihop så många säckar sista veckan.
Min älskade dotter hade ett tufft liv på många sätt, och jag tror att många hade gett upp, men hon kämpade på och när någon frågade henne hur hon mådde så svarade hon ofta "jo tack jag lever" och det fick hon inte fortsätta med!!!!!!!!!!!!!
Jag tänker på när hennes älskade Agge dog och att hon sa att det var så hemskt att han skulle behöva vara ensam och vänta så länge på henne och hur hon grät i Baldvins päls och bad honom leta upp Agge så de kunde vänta på henne tillsammans, de behövde inte vänta så länge tyvärr, jag hoppas att hon är tillsammans med sina älskade hundar nu och att de är fria från sina sjukdommar alla tre.
Ja idag har det varit en ledsen och arg kväll men en ganska bra dag så nu ska jag försöka somna om det går.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 5 Apr, 2009 av kerstin Nilsson

Dagarna går

Dagarna går och blir till veckor till månader och år men saknaden blir bara större och större och ibland undrar jag hur jag ska klara av att fortsätta leva utan Erika.
Men som sagt dagarna går, och jag klarar det, men ibland vet jag inte hur.
Json och jag har blivit duktiga på att ut och gå och det börjar att ta på fläsket på oss båda vilket ju är bra så här när vi närmar oss vattensäsongen.
Igår när vi var på vår dagliga tur gick vi inom graven jag orkar ju som sagt inte gå dit så ofta jag blev så ledsen när jag kom dit någon hade tagit den lilla änglen som Madde satte dit på Erikas födelsedag, varför och åter varför kan folk inte låta bli saker på gravarna.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 5 Apr, 2009 av kerstin Nilsson

Marielle

Marielle har gjort en jättefin sida om Erika http://www.evigaminnen.se/minnessida/erika-nilsson
Titta gärna in på den

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 29 Mar, 2009 av kerstin Nilsson

Ett år

Ja älskade Erika idag är det ett år sedan vi begravde dig (din urna).
Ett år som jag knappt vet hur jag tagit mig igenom, saknaden efter dig är så stor att jag inte kan beskriva den, det känns som om ju längre tiden går ju större blir saknaden efter dig, men om jag ska gissa så är det väl så att jag tycker att du varit borta så länge och jag har så mycket som jag vill berätta för dig, och det blir ju bara mer och mer. DU HAR FAKTISKT VARIT BORTA TILLRÄCKLIGT LÄNGE NU!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag orkar inte skriva så mycke till dig idag, vi bestämmer att du kommer hem så kan vi prata istället.

Älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 26 Mar, 2009 av kerstin Nilsson

Jobbig dag

Igår var det en sådan fruktanssvärd jobbig dag igen, det känns aom om jag inte ska orka en sekund till, som om jag inte kommit någonstans i mitt sorgearbete.
Det började när jag var på utställningen i Malmö (gick åt skogen föresten, han åkte ut med en tvåa var för tjock) skulle gå runt och kolla lite vad som fanns att handla när de ropar upp i högtalarna att SOS-förbundet har information om fem minuter, så jag vänder och beger mig dit, och med tårarna i ögonen hela tiden när jag sen kommer dit och alla vänliga människor heja och kramar om mig ja då kan jag inte hålla tillbaka tårarna längre.
Jag gick och hämtade Json så han också skulle få hälsa och vi satt och lyssnade på föredraget, men både jag och Json var ledsna Json gnällde hela tiden kan undra varför, var hon där?
Sen gick jag till Madde igen och då har hennes lilla Busan skadat knät, så hon är jätteledsen, det gick ganska bra att köra hem och väl hemkommen kom Orry med mamma och pappa på släptåg och det är ju alltid roligt.
Men när dom har gått och hela kvällen där efter så grät jag, jag grät mig till sömns igår kväll och det var riktigt jobbigt.
Jag känner mig så skör just nu också men jag ska snart ta Json på en tur i skogen så ska jag se om jag kan samla lite krafter, men det är märkligt hur sorgen plötsligt slår till med full kraft igen när jag tror att det har lugnat sig lite, jag saknar min Erika så fruktansvärt mycke så jag vet snart inte vad jag ska ta mig till.

Älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 23 Mar, 2009 av kerstin Nilsson

Stöld

VARFÖR??????????????
varför kan inte folk skilja på ditt och mitt hur kan man stjäla prynader och minnessaker på gravar, sniglen på Erikas grav blev stulen mellan tors och fredag förra veckan, varför i helv..............kan folk inte hålla fingarna i styr????????????????????
Det är tydligen inte bara på Erikas grav som dom stulit utan där är flera drabbade jag fattar det bara inte vad har man för glädje av detta, för det kan väl ändå inte kännas bra att gå och sätta sakerna på en annan grav jag menar stöldgods är väl ändå inget bra sätt att hedra sina bortgångna kära.
Jag pendlar väldigt mycke i mitt humör just nu ena dagen är det ganska bra för att nästa bara vara skit, idag är det mest skit tanken på att jag ska jobba inatt får mig nästan att bryta ihop mina ben är som gele och jag skakar hela jag, saknaden är så förbannat stor att den inte kan beskrivas och just idag vet jag inte vad jag ska ta mig till.
Drömde inatt att Erika var tillbaka, och jag var förtvivlad för att jag gett bort hennes älsklings stövlar, men hela tiden sa hon till mig det är lungt mamma det är bara så skönt att vara hemma hos er igen, jag kramade henne så hårt och sa att vi alla var så lyckliga att det var över nu och att nu var vi en hel familj igen. Och när jag vaknade så trodde jag att det var sant att det bara hade varit en mardröm ett sätt att lära oss att va rädda om varandra för livet hänger på en skör tråd, men så kom slaget i magen det var ingen mardröm att Erika inte finns bland oss mer det är verkligen så!!!!!!!!!!och jag bara undrar hur ska jag/vi kunna leva livet färdigt utan
henne?????????
Jag är så glad och tacksam för att jag har mina pojkar deras respektive och mitt underbara barnbarn men hur mycket jag än älskar dom (och det är mycke) så tar det inte bort min saknad efter Erika.
Och pojkar det är så att hade ni inte funnits här hos mig så hade jag aldrig orkat! Tack för ni finns här hos mig älskar er.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 16 Mar, 2009 av kerstin Nilsson

gick bra

Det gick jättebra på utställningen Marielle och Json var jätteduktiga , de blev bis-2:a efter en schäfer och eftersom det var en schäferklubb som arrangerade utställningen så vann ju schäferhundarna alla grupperna från valp och uppåt, jag är säker på att Erika hade varit mycket stolt över både henne och Json som uppförde sig exemplariskt.
Jag träffade Monica och det kännes bra vi hade inte pratat sen Erikas bortgång, men när jag kom hem och tänkte på vad jag sagt så kom jag på att det jag sa är inövade repliker och att jag säger ungefär lika till alla för de replikerna har jag lärt mig att säga utan att bryta ihop, hoppas inte att Monica tyckte jag verkade kall men jag stänger av när jag är ute bland andra kan absolut inte visa att jag är ledsen.
Idag har det varit en lite sämre dag har inte varit riktigt på topp men sådana här dagar får jag nog räkna med att ha resten av mitt liv.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 9 Mar, 2009 av kerstin Nilsson

Fredag

Fredag trista dag, när de flesta andra ser fram emot fredagen så fasar jag för den, för fredagen den 25 januari 2008 var sista gången jag pratade med min älskade dotter, och det gör ont varje fredag för att inte prata om lördagar de är ännu värre.
Annars måste jag säga att jag mår lite bättre för tillfället och det är ju bra men saknaden är lika jävla enorm och det är så att jag tror, saknaden efter Erika får jag nog lära mig att leva med för jag kan ju inte sluta sakna henne föränn vi möts igen.
Jag har ju små sammanbrott varje dag men just nu har jag inte de där svarta djupa hålen bara de små hålen som jag orkar ta mig upp ur.
Jag tittar mycke på kort och läser mycket om Erika men när jag läser om servicehundarna blir jag så j.......a ledsen jag har funderat och jag kan inte förstå varför för jag tycker ju om alla som jag lärt känna i förbundet, men när jag läser om något bra de har gjort så brister det, Carina sa till mig när jag berättade det för henne att det kanske beror på att Erika och Json inte fick göra sin examen och att han aldrig fick sitt efterlängtade gula täcke, kanske är det så jag vet inte, men ont gör det.
Imorgon ska jag och Marielle på en liten utställning i Eslöv hoppas på att träffa Monica där har inte sett henne sen Erika lämnade oss så det hade varit trevligt.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 6 Mar, 2009 av kerstin Nilsson

Dagarna går

Ja dagarna går och blir till veckor och veckorna till månader och ändå kan jag inte förstå att Erika är borta för alltid att jag aldrig mer ska få se henne.
Jag tittar mycke på foto och har framme alla kort och brev vi fick när Erika gick bort jag gråter och jag läser men ändå så förstår jag inte vad meningen är varför skulle Erika ryckas bort så ung och så mycke kvar att göra.
Vi hade sådana planer hon och jag vad vi skulle göra med hundarna och hur vi skulle träna Json i hans service arbete, hennes dröm om att han skulle bli champion och vattenchapion dit hade dom en bit men hon hade bestämt sig och jag är säker på att hon hade lyckats om hon fått vara kvar hos oss.
Jag vet att vi är många som går omkring med denna tunga börda av att förlora ett älskat barn och nu i helgen drabbades en ung familj här i byn av denna fruktansvärda sorg en sorg som aldrig lämnar en, en sorg så stor att den inte kan beskrivas i ord, jag lider med familjen, jag vet vad dom går igenom.
Mitt humör går upp och ner nu vissa dagar kan jag må ganska bra och det känns skönt.
Jag vet att Erika hade velat att vi skulle må bra alla, men det är inte lätt för saknaden år så stor.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 26 Feb, 2009 av kerstin Nilsson

Jag lyckades

Här är länken till min film
http://www.youtube.com/watch?v=9_F_nSA8bLU
Jag är själv ganska nöjd med resultatet, jag bearbetar min sorg när jag håller på med detta.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 15 Feb, 2009 av kerstin Nilsson

Jobbiga dagar

Så nu har en del jobbiga dagar passerat, mammas 70-årsdag, Erikas begravningsdag och så alla hjärtansdag.
Jag är väl inte så mycket för detta med alla hjärtasdag, jag tycker att det är bättre att visa att man bryr sig annars, detta är mer för att affärerna ska sälja.
Men Erika brydde sig mycke och jag kommer ihåg ifjor när vi stod ovh tittade på en massa grejor med hjärtan odyl. och Erikas ord sitter kvar i mitt huvud "ännu ett år ensam på alla hjärtansdag". Nu blev det så att Erika begravdes dagen innan den 13:e februari och på hennes gravplats fanns det bevis på att hon inte var ensam eller skulle varit, och jag hoppas att Erika kan se hur älskad hon var av många och hur många vi är som saknar henne här.
Mammas 70-årsdag gick ganska bra men två timmar innan trodde jag inte att jag skulle klara den då fick jag en ångest attack, men jag kunde vila bort den, vi var alla samlade utom Erika och Robin, vi hade några trevliga timmar tillsammans och åt gott och avslutade med kaffe hemma hos Marie.
Begravningsdagen höll jag mig sysselsatt hela dagen för att försöka inte bryta ihop och jag klarade den ganska bra bara några små sammanbrott men dom får jag nog lära mig att leva med för min saknad kommer aldrig att försvinna så är det man kan aldrig komma över förlusten av ett älskat barn men jag hoppas att med tiden att jag kan lära mig leva den, och kunna existera någorlunda men det ligger nog rätt långt fram i tiden för än gör det fruktansvärt ont.
Många säger att bara det gått ett år och alla datum är passerade så blir det lättare, jag tro mig veta att dom som säger så har aldrig förlorat ett barn, får när man gått igenom det en gång ja då ska man igenom det andra gången och tredje och så vidare som sagt det blir kanske lättare att leva med tiden men såren kommer aldrig att läka det ligger bara en tunn hinna över dom som rivs upp väldigt lätt.
Jag har gjort en film om Erika men jag lyckas inte ladd upp den på you tube ska göra ett nytt försök nu.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 15 Feb, 2009 av kerstin Nilsson

Två sagor

Ur boken "Mörker och ljus" av Ingela Bendt

Sagan om den lilla ängeln

Det var en gång en liten ängel som sett allt som fanns att se i himlen. Då gluttade hon ut mellan molnen för att se om där fanns något mer att upptäcka.
- Men åh, vad är det där, långt där nere som är så stort, runt och vackert? utbrast den lilla ängeln.
- Det är jorden, svarade den större ängeln.
- Åh, kan man få komma dit ner? undrande den lilla ängeln.
- Ja, sa den större ängeln, men först måste du hitta två människor som kan bli dina föräldrar. För på jorden måste du bli ett människobarn.
Den lilla ängeln hängde ut mellan molnen och letade och letade och letade tills en dag hon ropade:
- Kom! Kom hit och se! Nu har jag hittat dem! De ska bli mina föräldrar! Kan jag få komma dit ner nu?
- Nej, svarade den större ängeln. Innan dess måste du få en kropp, så du får vänta lite.
Men en dag kom den större ängeln och sa:
- Nu är det klart. Nu kan du få komma ner på jorden. Men du får lämna dina vingar här så ska jag ta hand om dem åt dig tills du kommer tillbaka.
- Men hur ska jag komma dit ner utan mina vingar? undrade den lilla ängeln.
- Ser du regnbågen? frågade ängeln som var större. På den ska du gå.

Och nere på jorden blev de båda föräldrarna så glada! De gav sitt lilla barn det vackraste namn de visste och det var Erika.

Den lilla ängeln gick genom livet med stora varma nyfikna ögon. Så som livets skola erbjuder fick den lilla ängeln uppleva både glädje och sorg. Skolan kunde ibland vara ganska hård mot henne. Men då den lilla ängeln var fylld av sprittande energi lyckades hon genom åren ta till sig det hårda och göra någonting mjukt av det och det var genom att glädja och hjälpa andra, både med stora och små saker. I detta fann hon stor glädje.

Då hon en dag tänkte på livet kände hon sig ganska nöjd med det. Mycket lycklig över livet som det tedde sig nu. Plötsligt hände något och hon förstod inte riktigt vad som hände. När hon tittade sig omkring såg hon att hon befann sig på ett ställe som hon kände igen men inte kom ihåg.
Hon kände sig både vinglig och osäker där hon försiktigt gick fram på vad som såg ut som regnbågen. Hon hörde en röst och tittade upp och såg den stora ängeln.

- Välkommen tillbaka, sa den stora ängeln. Hur var det nere på jorden?
- Var är jag? undrade den lilla ängeln.
- Kom hit ska du få tillbaka dina vingar så kommer du ihåg bättre.
Den lilla ängeln gick till den stora ängeln och när hon kände att hon fäste hennes vingar på ryggen kom hon ihåg allt.

Sagan om den gamla själen

Det var en gång en gammal, gammal själ som hade levt många, många människoliv på jorden och nu nästan var färdig med sin tillvaro som själ också. Ja, snart skulle den smälta samman med och bli en del av den Stora Andligheten som uppfyller Evigheten.

För tillfället kände den gamla själen sig lite ensam där den satt i tomrummet mellan det senaste människolivet och den kommande Sammansmältningen. De bästa vännerna hade gett sig av. Den gamla själen kunde se dem där nere på jorden, hur de uppfyllde var sin människa med iver, nyfikenhet, förundran och tankar av alla de slag.

- Jag vill dit, sade den gamla själen. Jag har fortfarande en god portion glädje kvar. Jag vill dit och ge dem den.
- Men din tid till Sammansmältningen är så kort, varnade Vakten. Visst kan du ge dem glädje men om du är hos dem så kort tid, ger du dem också en väldig sorg när du lämnar dem.
- Jag vet, sa den gamla själen. Men jag vill ändå. Jag vill ge dem så mycket glädje att den kan hjälpa dem över sorgen sedan.
- Så låt det få bli som du vill, sa Vakten och släppte iväg den gamla själen.

Då fick ett människopar på jorden det barn som de så länge hade önskat. Det var den raraste unge, som strödde glädje över dem från den dag hon föddes. Den ogrumlade glädje som människor känner när deras själar träffas och med förtjusning känner igen varandra från Evigheten.
- Men har du inte väldigt kort tid kvar? viskade mammans själ till den gamla själen i den lilla flickan.
- Tiden är kort men glädjen är stor, svarade den gamla, gamla själen.

Och fastän mamman inte hörde deras samtal, väckte viskningarna en anande oro hos henne, en fläkt av kunskapen att vi inte äger något på jorden. Inte varandra, inte ens oss själva… Allt kommer att tas ifrån oss, allt vi bär på, alla kära omkring oss och slutligen även vårt liv och kropp.

Men flickebarnet växte och fick med sin glädje mamman att glömma sådana tankar. Pappan var hos dem och gladdes, han också. Ja, den gamla, gamla själen fick leva sin sista tid precis som den hade önskat. Men tiden var kort, även med människors mått var den kort. Och stunden kom då Sammansmältningen skulle ske. Den gamla själen fick kallelse att utan dröjsmål infinna sig till ceremonin och måste lyda.

För människorna såg det ut som att flickan fick en plötslig död. Deras sorg blev oerhörd, just som Vakten hade sagt. Men eftersom allt de kunde minnas av sitt barn var glädje och endast glädje, kunde de uthärda sin sorg, just som den gamla själen hade förutsagt.

Och därför, istället för att låta de gamla själarna bara sitta av sin sista lilla skvätt i tomrummet blev det i fortsättningen sed i Evigheten, att skicka dem att skänka sin sista stora glädje till människor som behöver den. Sorgen, sedan, ja den oundvikliga sorgen, den har människorna genom glädjen fått kraft att uthärda och så småningom vända till något gott.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 10 Feb, 2009 av kerstin Nilsson

En dikt

Till mina vänner

När man är nere och allt känns trist
när sorgen är stor och glädjen man mist
Då ser man ej ljuset, allting är svart
det finns ej skillnad på dag och natt

Det är då man ser vilka vänner man har
en del försvinner men de bästa är kvar
Ni finns här bakom mig och ger mig stöd
hos er kan jag skrika ut min nöd

Ni delar min gråt, ni torkar min tår
ger av er själva allt ni förmår
Jag har ej ord för den tacksamhet jag känner
vilken lycka att äga sådana vänner.

Ja tänk att det finns sådana vänner, det är jag glad för.
Allt är fortfarande mycke jobbigt och det känns som om tårarna aldrig kan ta slut.
Imorgon är det mammas 70-årsdag, men hon vill inte fira den och det kan jag förstå, så vi i familjen går ut och äter en lugn middag med henne och pappa.
Hoppas jag orkar hålla masken på.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 10 Feb, 2009 av kerstin Nilsson

Lördag

Jag hatar lördagar!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Minnena är alldeles för plågsamma, jag orkar snart inte med längre.
Verkligheten kryper in under skinnet på mig jag kan inte trycka undan den längre, allt mer inser jag att jag ALDRIG får se Erika igen åtminstonde inte i detta livet.
Här händer lite märkliga saker hemma och det är klockan två minuter över tolv om nätterna, det sista nu är att steron sätter igång med full styrka fatta att jag satt i taket så rädd jag blev.
Jag hoppas av hela mitt hjärta att det är Erika som är här och att hon vill visa det på något sätt, för som sagt jag mår riktigt dåligt nu det är nästan värre nu än det var ifjor när det hände för då hade jag alltid folk omkring mig nu är jag väldigt ensam ganska ofta. Visst kommer mina närmaste hit, pojkarna och deras tjejer är här ofta hos mig och då är jag glad och lille Orry ja han livar verkligen upp stället här och det behövs och både jag och Arne älskar den lille grabben högt som sagt tidigare han är en stor del av det som gjort att vi hela familjen har orkat detta året.
Jag blir inte färdig till något just nu har inte varit och hälsat på Monika på evigheter och inte har jag varit och kollat på Jsons barnbarn och dom är ju fem veckor nu så nästa vecka ska jag ringa Monika och höra om det går bra att komma någon dag.
Jag läste vad en mamma skrivit på VSFB och det kändes så hon satte ord på en del tankar som man går med hon skrev om sin son jag ändrar lite så det passar om Erika

DÅ och NU

DÅ varade livet för evigt...Nu vet jag att det kan ta slut i denna sekund.

DÅ såg jag min dotter leva...jag såg barnbarn och framtiden.....Nu vet jag att man inget skall ta för givet...allt kan bara ta slut.

DÅ trodde jag att jag förstod hur riktig sorg kändes.....NU vet jag.

DÅ saknade saker som jag trodde var viktiga i mitt liv då...NU vet jag vad det viktiga är.

DÅ när jag förlorade min dotter trodde jag att jag var ensam....NU vet jag att det är många med mig som förlorat någon kär.

Men det är så trots att jag vet att jag inte är ensam, att det är många som går med samma smärta som jag trots mina vänner min familj som finns där och stöttar mig så känner jag mig ibland som den mest ensamma människa i hela världen.
Jag jobbar denna helgen och varje kväll jag ska gå till jobbet så gråter jag och är som gele i hela kroppen, den skakar så jag knappt kan stå på benen det är väl en form av ångest. Jag vill ju helst bara låsa in mig här hemma i min trygga lilla värld så jag kan bli ledsen när jag vill för ute bland folk ja då sitter masken på.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 7 Feb, 2009 av kerstin Nilsson

en vecka

Nu har det gått en vecka, sedan årsdagen och jag börjar kunna samla mina känslor och tankar igen, det var tufft allt kom tillbaka till mig igen, jag gick igenom fredagen och lördagen minut för minut hur många gånger som helst.
Många tänkte på oss den dagen och det känns bra, tänk bara om det hade hjälp mig i min sorg så bra det hade varit.
Orry var hos mig hela måndagen så han höll igång mig och det var skönt, för den lille killen kan verkligen få de dystra tankarna att skingra sig, hans glädje är så ju så äkta och den kan bara göra mig glad, jag blir bara så sorgsen när jag tänker på att han och Erika aldrig får lära känna varandra.
Jag jobbade onsdag och torsdag men var verkligen inte på hugget hoppas att mina arbetskamrater förlåter mig för det, undrar hur länge de ska ha tålamod med mig.........jag har ingen energi överhuvudtaget, det är så att den energi jag har går åt att gå ur sängen sköta hemmet och hundarna sen är där inte mer över, de nätter som jag jobbar händer det inte mycket här hemma, det är så jobbigt att hela tiden känna sig utmattad men det är så att sorgen tar nästan all energi från mig, och i torsdags förstod jag uttrycket förlamad av sorg det var så att jag kunde inte röra mig fast jag ville och fast jag försökte så gick det inte kroppen ville inte det huvudet ville.
Helgen har varit lite bättre i fredags var jag hos Eva på kvällen vi satt och pratade om lite av varje det är alltid skönt att komma bort när jag väl orkar, sen i lördags var jag hos helena jag kom till henne klockan 18 och gick hem halv 5 på morgonen vi pratade och pratade om hur det var när vi var unga om sorgen som fört oss samman igen och sen, ja om allt och ingenting, det kändes riktigt bra men jag var trött igår och jag somnade redan kl 19 i soffan för att sedan vackla in i sängen kl 21 och nu har ja precis kommit ur sängen.
Så sammanfattat så har veckan innehållit allt från förlamande sorg till trevliga kvällar med vänner, ja livet är konstigt nu, och det kommer det nog alltid att va för jag kommer aldrig att acceptera att min älskade dotter inte finns hos mig längre, men det är väl så att jag måste lära mig att leva med det för jag förstår ju att hon inte kommer tillbaka till mig mer, uch nu blev det jobbigt igen.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 2 Feb, 2009 av kerstin Nilsson

Den 26;e januari 2009

Ett år har gått, jag har övelevt dagen.
Det är svårt och jag orkar inte skriva idag.

Tack alla ni som tänk på oss idag, vi uppskattar det mycke.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 26 Jan, 2009 av kerstin Nilsson

En helvetesdag

Jag säger bara fy f.. vilken dag och den är långt ifrån slut ännu.
Jag mår som en skit tänker hela tiden på vad som hände ifjor, hur Erika kom in till mig på morgonen för hon mådde dåligt, frågade om hon fick krypa ner hos mig det var sista gången jag kramade min dotter.
Jag tänker på hur dagen sen flöt på Erika var med Jonna på förmedlingscentralen, handlade och tränade Json att ligga plats i affären inför examen helgen efter, en examen som dom aldrig fick ta.
Jag var hos Majken och när jag kom hem därifrån körde jag och Erika till byn för hon skulle ha tid för massage för hon hade ont i kroppen av sina anfall ville må så bra som möjligt på examen.
Jag släppte av henne hemma efter det för hon skulle göra sig ordnig för att gå till Jocke på kvällen jag ringde henne vid åtta innan jag skulle iväg till mitt arbete och jag skojade med henne om kärleken hon var så glad och uppåt denna kväll, det sista jag sa till min dotter med ett skratt var "ta det nu lungt i kväll" hon svarade med ett skratt "maaammaa", det var vårt sista samtal och jag glömmer det aldrig. Det är fastetsat i minnet för evigt.
Jag maler detta om och om igen och jag vill inte kan inte förstå att jag aldrig mer ska få prata,skoja och krama min dotter igen och att det har gått ett år sen jag gjorde det och jag kan inte förstå hur jag har överlevt.
Hur morgondagen blir vill jag inte ens tänka på.......................

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 25 Jan, 2009 av kerstin Nilsson

Snart ett år

Tänkte skriva så här i en tidning

ERIKA 830804-080126

Erika du var ett mycket efterlängtat barn.
Lyckan var så stor den dagen du föddes,
du var precis vad vi önskat oss.
Erika du var vårt barn, syster och vår allra bästa vän,
allt i en och samma person.
Vi vet hur mycket du älskade oss,
lika mycket som vi älskade dig.
Vi ville skydda dig från allt ont,
precis som du ville skydda oss din familj.
Men den 26 januari 2008 kunde vi inte skydda dig,
du lämnade du oss din familj,
dina vänner och dina älskade hundar,
i en obeskrivlig sorg och saknad.
Men banden mellan oss är så starka,
Att inte ens döden kan skilja oss åt.
Vi kommer att få vara tillsammans igen,
var och när vet bara du, men vi längtar.
Vi saknar dig alltid vår älskade Erika.

Din familj

Vet inte om det blir bra men det säger en del om mina känslor just nu.
Jag har inte skrivit på ett tag men jag har mått riktigt dåligt en tid nu.
Ett årsdagen är om en vecka det känns så overkligt, men det konstiga är att min hjärna lurar mig lite, för på något konstigt vis ser jag fram emot den dagen för jag tänker att då blir allt bra igen då kommer Erika hem, det är precis som om jag väntar på henne och ser fram emot att få träffa henne igen. Fast att jag vet att så är inte fallet.
Jag kan inte fatta att det gått ett helt år för ibland känns det som det var igår allt hände samtidigt som jag känner att det är en hel evighet se som jag fick krama om min tös.
Hur jag har orkat ta mig igenom detta år förstår jag inte själv, men jag har gjort det.
Kanske är det tackvare jag har haft min familj och mina vänner som hållt mig under armarna som det gått.
Alla ni som stått vid min sida ni vet vilka ni är och ni ska veta att ni betytt så otroligt mycket för mig.
Tack älskade familj och alla fina vänner.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 19 Jan, 2009 av kerstin Nilsson

Julen slut

Äntligen nu är julen över, nu börjar arbetet med att packa ner allting igen, och det känns jobbigt allting är jobbigt, de senaste dagarna har varit de värsta jag varit med om sen Erika lämnade oss, jag börjar känna mig lite lugnare nu men ja då ska jag börja jobba igen för nu är långledigheten slut men jag tänker att det var tur att jag varit ledig för jag hade aldrig klarat att jobba denna sista veckan.
Hela tiden är där något som gör att såren rivs upp skorpan är väldigt tunn så det krävs inte mycke för att riva upp den, nu när julen passerat närmar vi oss ettårsdagen för Erikas bortgång, och allt som hände i samband med den och hur jag ska klara detta det förstår jag inte.
Hur överlever man???????????????????????
Jag orkar snart inte mer................men idag är det en strålande vinterdag så vi får väl försöka ta oss ut och försöka njuta lite av den, Orry kommer i eftermiddag och då blir det bättre det vet jag ju.
Hittade en dikt på Febe som jag har ändrat lite i för att den ska passa mig.

Våren mitt hopp
Hela sommaren regnade bort.
Känns som naturen grät med oss.
Hösten kom med stora steg.
Tyst och kall den liksom teg.
Snön täcker nu din grav.
Vintern ger mig stora kval.
Det är så kallt vill värma dig.
Kom tillbaks min dotter, jag älskar dig!
Kanske våren kan bringa mig ett hopp?
Lindra smärtan och plågan i min kropp.

Orkar inte skriva mer idag................

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 7 Jan, 2009 av kerstin Nilsson

jul o nyår

Ja nu sitter jag här igen, kan inte, vill inte, vågar inte gå och lägga mig.
Denna månad har varit det hemskaste tiden sen Erika lämnade oss, denna månad som hon älskade så mycke och då hon levde upp, jag har haft väldigt svårt att ta mig igenom den.
Erika och jag hade ganska fullt upp i december det skulle pyntas både här och i hennes lägenhet jag fick hjälpa henne med en hel del eftersom det fanns saker hon inte fick göra pga sin ep, sen var det ju Stora Stockholm en utställning som vi inte kunde missa vi åkte buss dit och hem bodde på hotell och hade det mysigt.
Sen var det som sagt alla julklappar som skulle inhandlas och eftersom Erika inte fick ta körkort så var det jag som fick köra så då blev det några runder på väla och något år var i Ullared vi körde runt i lite olika små affärer bla till Ladan inget av detta har jag orkat åka runt på i år.
Jag har inte heller gjort några julbesök hos släkt och vänner sånt som Erika var så noga med har inte haft orken, det blev inte många julkort skrivna i år heller jag bara grät när jag skrev.
Igår glömde jag att gratulera min kusin som fyllde år förlåt Fatima.
Idag har vi varit på begravning, det var Tommy som begravdes en vän i "njuffegänget" nu är dom tre som lämnat oss på mindre än två år det känns väldigt jobbigt, men som Monika sa vi hade en fin sammanhållning innan allt detta hände men sorgen har svetsat oss samman, jag var mycket spänd och orolig när vi åkte dit men det gick ganska bra ända till sista sången när de sjöng "där rosor aldrig dör" när jag satt och lyssnade på detta fick jag en syn där jag såg ryggarna på Erika,Sten och Tommy gå iväg på en sommaräng med massor av hundar omkring sig Erika gick eller skuttade i mitten och de skrattade. Jag hoppas verkligen att de har det så fint och bra som jag såg det framför mig.
Nu är det snart My dog utställningen i Göteborg också det en utställning som vi varit på flera gånger, men i år orkrar jag inte ta mig dit, det var sista utsällningen som vi var på tillsammans och Erika var så sjuk då med hög feber och genom förkyld men hon skulle ändå ställa ut men ena dagen fick hon lämna över kopplet till Emil och bli liggande nerbäddad hemma hos Louise, han var så när certet den gången tänk om han fått det då så hon hade fått uppleva det, men i och för sig så tror jag att den dagen han får det så sitter hon på första parkett.
Ja imorgon är det nyårsafton och fatta att det ska bli skönt att detta jävla år är slut jag hoppas på ett bättre 2009 men bra lär det inte bli för sorgen efter Erika är långt ifrån läkt jag har inte ens tagit in det riktigt än, men min förhoppning är att vi kanske alla kan må lite bättre kommande år, men i mina svarta stunder så tror jag att jag aldrig någonsin mer kommer att må riktigt bra för att en stor bit saknas i mitt liv mitt barn saknas mig och det är en bit av mig jag är inte hel längre.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 30 Dec, 2008 av kerstin Nilsson

Julnatt

Nu sitter jag här kl har passerat midnatt och nu är det julafton.
Har slagit in de få julklappar som jag orkat med att köpa.
Tårarna rinner vad ska jag ta mig till värken i magen är outhärdlig jag vill bara ha Erika här, saknaden är alltid svår men den gör sig ännu mer påmind vid sådana här tillfälle julen som hon älskade köpte julklappar till alla Erika älskade att ge brydde sig inte lika mycket om att få, givetvis var hon glad när hon fick presenter men det viktiga för henne var ändå att få ge.
Jag klarar inte av att gå och lägga mig vågar inte somna ikväll hur i helvete ska jag/vi klara dagen
Nej jag orkar inte skriva heller.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 24 Dec, 2008 av kerstin Nilsson

Inte utan min dotter

Julen närmar sig med storm steg och för varje dag mår jag allt sämre tänk jag ska fira jul UTAN MIN DOTTER det hade jag väl aldrig i min vildaste mardröm kunnat ana, att jag skulle behöva fira en jul utan något av mina barn, men jo så är det och det gör så förbannat ont i själ och hjärta.
Igår klädde jag granen men utan någon glädje alls, jag har satt fram alla mina julsaker och gjort allt som jag vet Erika ville göra till julen men där finns ingen glädje med det jag gör och jag känner absolut ingen julstämning alls, ljuset i allt mörker är lille Orry som älskar att titta på farfars lampor och tomtar jag tror att hade vi inte haft honom här så hade nog inget blivit gjort då hade jag nog struntat i allt detta år men vi kan inte ta ifrån honom julglädjen för det är som sagt han som hållt oss på benen detta året. Ibland säger jag till Arne att vi ska sticka från allt, det är när jag mår som sämst och inte förstår hur jag ska ta mig igenom detta, men nej då hade jag fått en jul utan något av mina barn och det hade jag aldrig klarat för det är för dom som jag finns här och jag älskar dom så högt.
Det brister många gånger varje dag nu, jag är otrevlig skriker, gapar och gråter om vartannat och det är Arne som får ta allt men och andra sidan är han ganska duktig på att skrika tillbaka. Jag vill sparka och slå men jag har ju mina spärrar, jag ska jobba en del i jul och är lite orolig hur det ska gå eftersom jag mår som jag gör nu så är ju inte mitt tålamod på topp alla dagar och ibland behövs det verkligen både på jobbet och hemma men hemma kan jag ju skrika eller gå ifrån det kan jag ju inte på jobbet.
Jag pendlar mellan "det går inte" och "jag vill inte" att det ska bli jul men det blir det ju det kan ingen ändra på men jag önskar att den var över. Men sen när jul och nyår har passerat ja då kommer nästa prövning då närmar vi oss ettårsdagen på den mardröm som vi gått i och bara önskat att få vakna igen och där allt är som vanligt, men vi börjar förstå att det aldtig kommer att hända mer än i våra drömmar för där är hon hos oss igen och talar om att det bara var en prövning om edt ändå hade varit så. Nästan hela min familj kommer hit på julafton utom min bror och hans familj vilket är tråkigt för vi behöver verkligen varandra i år men jag är glad att få ha de andra omkring mig men vi kommer att sakna Mats, Eva o Robin men mest av allt kommer vi att sakna Erika.
Igår var vi och julpyntade på graven vi har tagit Erikas julby och hennes lilla plastgran (som hon haft sen hon var liten) och satt där, det blev fint och jag hoppas att hon ser det från sin himmel och att hon känner hur älskad hon var och hur många vi är som saknar henne här.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 21 Dec, 2008 av kerstin Nilsson

Lucia

Så nu brast det igen, har haft ett par dagar som jag känt mig ganska lugn men idag när jag öppna tidningen så är där ju mycket luciabilder och det räckte såg en liten lucia som jag tyckte var lik Erika när hon var liten ja det räckte.
Dessa dagar när jag mått någerlunda har jag passat på att baka både pepparkakor och lussekattor det är ju gott och ha.
Men ju mer julen närmar sig ju mer tänker jag på tidigare år, hur vi förberedde allt och hur jag får göra det själv i år.
Har laddat upp några nya bilder i albumet jag tittar ju på kort hela tiden vet inte om det är ett sätt att bearbeta sorgen.
Orkar inte skriva, snart kommer Orry ska sova hos farmor i natt skönt att ha honom här mitt ljuvliga barnbarn.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 13 Dec, 2008 av kerstin Nilsson

ARG

Jag är så arg så ledsen att jag inte vet var jag ska ta vägen har ingen kontroll på mina känslor just nu, brusar upp för minsta lilla skitsak och blir jag inte arg ja då gråter jag, som sagt jag tål ingenting just nu och jag förstår inte hur jag ska orka med julen.
Hittade en dikt på VSFB so jag tyckte om och som säger en hel del jag ändrade lite så den passar mig hoppas att skrivaren förlåter mig för det.

EN JUL UTAN MITT BARN

NÄR JULDAGSMORGON GLIMMAR SÅ STÅR JAG DÄR MED ALLA MINA MINNEN OCH MINA DJUPA SÅR.
HUR SKA JAG KLARA JULEN SOM STÅR FRAMFÖR MIN DÖRR, NÄR JULEN ALDRIG BLIR SOM JULARNA VAR FÖRR.
JAG VILL JU VARA LYCKLIG JAG VILL JU VARA GLAD TILLSAMMANS MED ÖVRIGA FAMILJEN PÅ DEN FRIDENS DAG.
MEN JAG KAN INTE GLÖMMA DET SOM HÄNT! FÖR NÅGON STÖRRE SMÄRTA JAG ALDRIG I LIVET KÄNT!
JAG SKULLE VILJA HITTA BLAND ALLA JULRECEPT ETT ENKELT SÄTT ATT ORKA EFTER ALLT SOM HÄNT...
MEN DET ÄR JU SOM ATT GÖMMA RYGGSÄCKEN SÅ STOR. JAG VILL JU INTE GLÖMMA MITT BARN SOM I HJÄRTAT BOR.
MEN HUR KAN JAG BESTÄMMA ÖVER KÄNSLORNA JAG EJ RÅR PÅ? JAG KAN JU BARA HOPPAS ATT DET BLIR LÄTTARE NÄSTA ÅR.

Inte för att jag tror att det kommer att bli lättare som det känns nu blir det bara värre hela tiden och jag orkar snart inte stå upprätt längre och framför allt orkar jag inte bära min "mask" som blir allt tyngre och svårare att sätta på när jag träffar andra människor, samtidigt känner jag det så jobbigt det känns som alla andra kommit vidare det är bara jag som går bakåt hela tiden, och med mina okontrollerade känslor så blir jag bitter varför ska livet vara så här.
Sitter just nu och funderar på om jag ska köra och köpa ljus, men jag kommer liksom inte loss jag bara gråter, och skriker på Arne. VAD FAN SKA JAG TA MIG TILL???????????????

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 3 Dec, 2008 av kerstin Nilsson

ADVENT

Ja nu är det första advent den helg som var så viktig för Erika, jag har julpyntat för jag vet att hon blivit så besviken om jag inte gjort det men det tog lång tid det som normalt görs på ett par dagar har tagit mig två veckor.
Arne har fått upp lampor och tomtar där ute även för honom har det tagit längre tid än vanlig, det är så att jag gör lite sen sitter jag ner och gråter en skvätt och undrar varför jag gör detta för det är inte roligt, men så tänker jag på de andra barnen och på Orry så får jag lite lust igen så håller jag på, upp och ner i humöret.
Inatt har vi haft besök jag är helt säker, jag vaknade två minuter över tolv för jag hörde Erikas steg i hallen och hur hon kallade hallå, samtidigt som jag satte mig upp i sängen så sprang Json ut i hallen och tittade, jag är så säker på att hon var och kollade så vi fått upp grejorna.
Och stackas Louise som kom i söndags men sen i tisdags fick hon lämna oss igen, med ambulansflyg något gick i sönder i hennes rygg, den stackas tjejen det verkar som det aldrig är något slut på hennes elände.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 29 Nov, 2008 av kerstin Nilsson

HUR SKA JAG ORKA

Julen närmar sig, den roligaste och finaste högtid vi har.
Erika älskade julen, hon älskade att handla julklappar och att slå in dom i fina paket, hon handlade till alla i sin omgivning och brydde sig inte så mycket om hon inte fick något tillbaka. Men det var ju så att trots vi bara var vuxna i familjen så var det packat med julklappar under granen för hon fick väldigt många julklappar eftersom de hon gav till ville ge tillbaka.
Första advent var stort och mycket viktigt för henne (allt detta gäller mig också så jag vet var det kom från) då skulle det vara julpyntat och klart glöggen skulle stå på bordet när man kom hem frusen från julskyltningen och alla som ville ha glögg fick komma hit men allra viktigast var det att mormor och morfar kom det var och är tradition sen många år, och pappa tände upp i trädgården hon tyckte det var så fint även om hon sa att det var skämmigt, men när vi var ute och handlade och såg något fint att ha ute så köpte hon det till Arne om hon hade pengar till det.
Vi bakade bullar, lussekatter gjorde godis och mycket annat, HUR SKA JAG ORKA OCH GÖRA DETTA I ÅR? men jag vet att hon vill att vi ska fira julen och att hon är här med oss på sitt sätt men hur ska jag/vi klara det??????????????????????????????
Allt är bara så tungt och jobbigt nu, jag vill inte gå och lägga mig, vill inte sova vill inte vakna vill ingenting men dagarna går och jag gör saker och jag klarar dom men jag vet inte alltid hur.
Imorgon ska jag börja att städa och förbereda inför advent brukar inte behöva så många dagar men i år känner jag att det kommer att behövas.
Louise och Oskar kommer nästa vecka ska bli roligt att träffa dom igen det var ju ett tag sen sist och dom kan kanske muntra upp mig och sen har jag ju mina andra glädjespridare som kommer till mig och då blir jag glad.
Var skönt att skriva av mig har ju inte skrivit på ett tag men har inte haft så mycket ork till det, sen är det så att sist jag skrev så strula datorn när jag skulle spara så det blev inget och då blev jag arg och kunde inte förmå mig att skriva om allt igen, det var efter allhelgona helgen som jag tyckte var så jobbig va f-n...........jag tycker nog allt är jobbigt jag bara gnäller............nu ska jag gå och lägga mig.
Godnatt

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 18 Nov, 2008 av kerstin Nilsson

Min bästa vän

Erika var min bästa vän dom senaste åren.
Vi gjorde allt möjligt tillsammans, allt från killproblem, shoppingturer och resor.

Jag kommer aldrig glömma dagen, 26 Jan - dagen som inte blev som tänkt. Vi skulle åka till ÖB och handla, Erika ville så hemskt gärna köpa en dokumentsförstörare till sin mamma, så vi skulle träffas utanför om 15 min ... Hon var pigg och skulle bara ta på sig kläderna .. Vad som hänt sen är en stor dimma.

Jag minns alla tokigheter hon hittade på, alla skämt hon drog med mig för att göra mig generad, alla fester vi varit på, alla diskussioner vi hade om olika åsikter och Erika gav inte sig - hon visste och hade rätt! Eller när vi var på klubben och hon fick ett anfall, och hon hade precis fått hem Jisse, och Jisse låg runt Erika på marken och vägrade lämna henne. Alla mina födelsedagskalas där Erika alltid var i centrum. Jag minns också förra julen, när vi skulle byta julklappar och vi satt hemma hos Kerstin i deras kök, drack glögg och åt lussebulle och pratade, så mysigt.

Jag saknar Erika oerhört, och tänker på henne varje dag som går. Du saknas bland oss men jag tror du finns med oss fortfarande fast på annat sätt.

Det är svårt att mista en vän,
så svårt att mista en vän.
Något fint går itu.
Här är jag. Var är du?
Jag vill tro, att vi träffas igen.
Som en fjäril som lyfter från blomman,
som en fågel som lämnar sitt bo
söker själen sin väg mot det höga,
så har jag hört, så har jag lärt.
Är det sant, så vet du det nu.
Här är jag. Var är du?
Det är svårt att mista en vän,
så svårt att mista en vän.
Något fint går itu.
Här är jag. Var är du?
Jag vill tro, att vi träffas igen.

Vänner för evigt, du finns i mitt hjärta, nu och föralltid min älskade Erika !!! Du betyder mycket för mig och kommer alltid att göra.

Skrivit av Madelene Thörner

Publicerad 7 Nov, 2008 av kerstin Nilsson

Allhelgona helgen

Nu har helgen passerat och jag var inte beredd, på detta känslomässiga kaos som den ställde till.
I fredags var vi på utställning jag och Json (nej det gick inte vägen denna gången heller) och vi var hemma sent så Arne hade varit och gjorde fint på graven, så i lördags när jag och Json skulle ta våran morgontur så valde vi att gå till kyrkogården, där var så fint med blommor och ljus (tack alla som tänt ljuseller lagt kransar där och även tänt ljus här dett värmer modershjärtat det ska ni veta)och när jag stod där så slog det mig i magen detta är min dotters grav det är Erika som vilar här, dessa känslor blev alldeles för mycke för mig fick ett sammanbrott där jag stod på kyrkogården och hur vi tog oss därifrån och hem det vet jag knappt, mådde sen skit rent utavsagt resten av dagen, så på kvällen åkte jag och Arne ner där igen det var jobbigt men jag var ändå lite lugnare då. Det kändes bättre då jag hämtade Orry på kvällen som skulle sova hos mig, vi hämtade även Richard och då skingrades ju tankarna lite, men när Orry somnat satt jag och Richard och pratade om Erika länge och det kändes bra men samtidigt jobbigt, även han stannade över natten och Jimmy och Josefine kom också på natten så på morgon var ju nästan hela familjen här Erika saknades.
Sen i går kväll var det minnesgudstjänst och det var jobbigt, tårarna rann i stort sett hela tiden, jag satt mellan Arne och Helena och vid några tillfälle fick jag krama dem hårt i handen, men vi klarade oss igenom detta också, mamma, pappa, Madde, Dennis och hans tjej var också där, alla var så ledsna men tack för att ni var där ni ska veta att det värmer mitt hjärta.
Idag har jag och Json varit på graven igen och denna gången gick det bättre vi gick även ner en runda till Marie och satt och pratade en stund det kändes bra det är inte så ofta vi tar oss den tiden.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 3 Nov, 2008 av kerstin Nilsson

Du var den bästa kusin vän jag haft

Hej jag är marielle erikas kusin vi var nära varndra det kändes som hon var min bästa vän min syster.jag kan inte beskriva med ord hur mycket jag saknar Erika jag vill bara ha henne är just nu skulle bara vilja krama henne hårt och aldrig släppa henne känna hennes närhet lukta hennes lukt se i henns ögon och säga att jag saknar dej lämmna mej aldrig så här.jag kan inte fatta tiden går såå fortjag kan inte fatta att du har varit bort så länge från oss jag trodde aldrig att du skulle försvinna från mig valdrig du kan inte tänka mig en jul utan dej,vill inte tänka dne tanken. men jag ser dej i ´mina drömmer det gör mig lite gladare men det hade ju varit bättre att ha dej i här i verklighten till min underbara kusin erika saknad av Marielle

Publicerad 18 Oct, 2008 av kerstin Nilsson

Epilepsi

Sitter här och tänker på dig och din förbannade sjukdom, har precis läst en ny minnessida ännu en ung människa som gått bort i denna hemska sjukdom.
En sjukdom och ett handikapp som ingen ser och som väldigt få kan förstå, som när vi pratade med sjukvården och försäkringskassa så fick du ofta höra att det inte var någon dödlig sjukdom du hade men det var det den tog dig ifrån oss alla och så mycket lidande du fick stå ut med pga denna.
Du miste många vänner (de var väl inga riktiga vänner) som inte förstod, att det inte var som du inte ville träffa dom eller följa med ut och festa utan för du helt enkelt inte hade orken, för var du ute en kväll så fick du flera anfall dagen efter eller så slutde kvällen på akuten eller med att dina vänner fick ringa så vi fick hämta dig för att du fått ett anfall. Eller hur ditt humör förändrades pga dina mediciner du blev så ledsen när den ena efter den andra slutade att ringa dig eller när de inte var anträffbara när du ringde, där var dom som inte pratade med dig mer för du sagt nej för många gånger.
Men du hade några vänner som fanns kvar för dig tackolov, och dom finns fortfarande här för mig.
Men vi fick ju också en hel del nya vänner pga din sjukdom eftersom du utbildade Json till servicehund, människor som verkligen förstod eftersom de själv har någon form av handikapp och ofta drabbats av samma sak att vännerna försvinner.
Sen fick vi ju också många underbara vänner inom "njuffevärlden" eftersom du hade en så fin hund så var vi på utställningar och trots din sjukdom så ville du ju träna vattenräddning med Json även om många tävlingar, träningar och utställningar slutade med anfall så kämpade du på.
Men till slut orkade din kropp inte med fler anfall utan den 26 januari i år för 37 veckor sen vid denna tiden ca kl 11.45 (vi vet ju inte riktigt eftersom du var ensam, men du hade ju pratat med pappa en stund innan, och Madde väntade på dig för ni skulle handla) fick du ditt sista anfall det som tog dig ifrån oss alla som älskade dig. Jag bara önskar att du fått se alla blommor och brev som vi fick, och alla blommor på din begravning du älskade flicka som trodde att ingen tyckte om dig du var väldigt älskad och du har lämnat många och djupa spår hos människor som du mött.
Det brinner alltid ljus på din grav som någon vän tänt och jag vet att många tänder ljus i sina hem och skickar sina tankar till dig.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 18 Oct, 2008 av kerstin Nilsson

Kom hem

Erika nu vill jag att du kommer hem har du inte varit borta tillräckligt länge nu.
Jag orkar snart inte mer för varje dag blir det allt svårare att klara vardagen och att hålla skenet uppe. Är inte lika duktig med masken längre.
Min vän som miste sin man någon månad efter jag miste Erika hade blivit inbjuden till en samtalsgrupp som kyrkan ordnat, det tyckte jag lät bra att få prata med människor i samma sits, men vi har inte fått någon inbjudan det är kanske så att det bara är för de som mist sin make/maka.
Men vi är många både släkt och vänner som hade behövt att prata med någon som var i samma sits men jag har inte orken att söka upp dessa nu önskar att de kunde söka upp mig.
Ska snart till jobbet och som vanligt skakar jag i hela kroppen och gråtklumpen sitter i halsen och jag funderar på hur jag ska klara natten.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 15 Oct, 2008 av kerstin Nilsson

Tunga dagar

Det är ett tag sedan jag skrev nu, men dagarna är tunga.
Jag har inte mycket energi kvar när jag gjort saker som måste göras som att jobba tex. städa har nästa glömt hur man gör känns inte så viktigt längre. Helt ärligt så är det inte mycket som känns viktigt längre mer än familj och vänner, jag känner att jag måste vara rädd om dom för man vet aldrig vad som väntar bakom nästa krök, ändå har jag inte alltid energin att ringa eller köra och hälsa på dom, men jag hoppas att de förstår mig.
Sedan jag skrev senast har ytterkigare två "första gången utan" passerat Arne och Richard har fyllt år, och idag ska vi fira dom tillsammans med släkten det är roligt när som kommer hit men det är så tomt det fattas någon, det gör det ju alltid men vid sådana här tillfälle är det värre än vanligt.
Jag har börjat få känslan av att det finns dom som tycker att nu har det gått så länge så nu får vi ta oss i kragen, ingen säger det rakt ut men jag kan känna ibland när jag pratar om Erika att där är dom som byter samtalsämne om det är för att dom tycker att jag är jobbig eller för att de tycker det är svårt att prata vet jag ju inte men för mig känns det som de tycker att nu ska jag gå vidare.
Nej nu har jag inte mer ork att skriva, måste spara lite för jag ska ställa i ordnig för kalaset i eftermiddag.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 12 Oct, 2008 av kerstin Nilsson

Ännu värre

Just som jag tror att jag är på väg upp ur min håla så trillar jag ner igen. Hålan är som en stor gyttjepöl den är djup med raka och mycket hala väggar, och det är nästan omöjligt att ta sig upp.
Denna helgen har varit fruktansvärd jobbig jag har en jättestor gråtklump i magen hela tiden och som brister med jämna mellanrum när jag är ensam. Egentligen vill jag sparka och skrika slå på saker men jag är både klok och förnuftig och masken sitter där den ska, så det gör jag ju inte.
Varför det blev värre igen denna helgen vet jag inte men jag tror att en del beror på att tre av Erikas bästa vänner fyller 25 år nu i september och mina tankar då kretsar mycket om hur hon skulle firat sin 25-årsdag, hur den var planerad och om hur hon till och med bjudit en del människor på fest, den festen fick varken hon eller någon av oss andra uppleva.
Jag var däremot på Maddes fest i lördags och lyckades faktiskt att stanna hela kvällen även om gråten var nära många gånger, bl.a. när vi sjöng för henne då stod tårarna i mina ögon, men det var en trevlig fest, och det är ju faktiskt sådana här saker som jag måste ta mig igenom.
Jag är också konstig när jag mår så här dåligt så plågar jag mig själv med att titta på kort och jag lyssnar på musiken som spelades på hennes begravning jag lyssnar även på radioprogrammet mötet med Erika bara för att få höra hennes röst (det finns länkar på första sidan både till programmet och till Richards bildspel om Erika på första sidan)
Skulle varit och tävlat vattenräddning igår men jag kom inte dit, tyvärr för det var säsongens sista tävling, så nu får vi inrikta oss på lydnadsträning samt en del landträning jag och Json, Benny har lovat att hjälpa mig med lydnaden så får vi komma igen till nästa vår.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 22 Sep, 2008 av kerstin Nilsson

Nej

Vad det gäller Json och certet så ger jag snart upp, han har stått så närma så många gånger men i helgen var det inte ens närma det var så mycke fel på min hund men jag bryr mig inte för mig är han den vackraste och bästa hund som finns mer värdefull en en diamant.
Och som du skriver Åsa, Erika ville verkligen att han skulle bli champion men det var samma sak för henne han var det mest värdefulla hon ägde han betydde så otroligt mycke för henne. Även om hennes liv var jobbigt för det var det, och det inser jag mer o mer så var Json ljuset i hennes liv och han fick henne att gå ur sängen när hon egentligen inte orkade eller hade så ont efter ett anfall att hon knappt kunde stå på benen.
Hon tränade för att han skulle bli hennes epilepsi och servicehund, dom tränade vattenarbete och var ute på utställningar och bara mös tillsammans ofta ville Erika att jag skulle följa med för hon bar ju på den ständiga rädslan att drabbas av anfall även om inte ville erkänna det alltid, hon led verkligen när hon inte kunde göra enkla små saker som för oss som inte är sjuka inte är något alls utan bara vardagen men det krävdes så mycket av henne för att hon skulle klara av dem.
Bara gå ner på ica och handla kunde bli en fruktansvärd tuff uppgift för henne eller att gå ut med kompisar ja mot slutet orkade hon knappt ens tänka på det och tyvärr var det ju så att det inte var många som förstod hur jobbigt hon hade det utan vännerna försvann en efter en det fanns ett fåtal kvar och dom finns kvar ännu för mig (tack).
Så som sagt hennes sociala liv tillsammans med jämnåriga kammrater blev mindre och mindre men istället fick hon och även jag så många nya vänner bland njuffefolket och i SOS, människor som förstod hur tufft liv Erika hade.
Men hur tufft det var det vet ingen av oss för det var ju så att när Erika mådde bra var det inte någon som kunde se att hon var så sjuk som hon var EP syns inte på utsidan,nej som sagr inte ens jag förstod hur illa det var, jag hade aldrig ens snuddat vid tanken att Erika kunde dö av ett EP-anfall, att hon kunde råka ut för någon form av olycka var jag ju rädd för men av ett anfall nej så långt hade jag aldrig tänkt, och som jag ser det nu så var det nog tur för om jag vetat så hade hon fått ännu mindre tid för sig själv och ha en egen lägenhet hade inte ens funnits i vår fantasi och vi hade aldrig släppt iväg henne till norrland (ett av hennes bästa år) vi vaktat henne ännu mer stackarn.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 15 Sep, 2008 av kerstin Nilsson

Tungt

Idag är det tungt, dagen började bra och jag har badat både Earny och Json för det är ju utställning för Json i morgon och Earny ja han behövde bara badas fäller så det inte är klokt nu.
Jag hann bada dom och var nästan klar med föningen när ångesten slog till började skaka i hela kroppen och kunde inte stå på benen fick gå in och lägga mig skakade och frös så jag visste inte var jag skulle ta vägen lyckades somna en liten stund, och försökte sen bli färdig med hundarna men nej det fick bli sängen igen där är vi nu har precis kommit upp tack o lov att utställningen inte är idag för då hade jag inte orkat ge mig iväg, får hoppas att det blir bättre imorgon.
Json verkar lite orolig för mig han har legat i sängen (vilket han inte brukar han gjorde det hos Erika när hon var sjuk) och nu kröp han upp i soffan det märks så fort någon inte mår bra så sätter han igång och jobbar, så att han nästan var servicehund det märks tydligt, han blir också så glad när han får hjälpa till med att hämta saker även om han ibland har lite svårt att ta rätt saker utan plockar det som är närmast.
Han sitter också gärna hos Orry vid bordet och plockar upp det han slänger på golvet (vilket båda verkar tycka är roligt) man kan ju få en belöning då i form av en macka eller något annat gott.
Ja som sagt benen och kroppen skakar fortfarande hoppas att det blir bättre så jag kan få Json klar, jag har bestämmt att eftersom jag kör själv i morgon så blir det bara hunden, kammar och en stol som jag tar med mig just nu känner jag inte alls för att ge mig iväg men jag vet att imorgon bitti klockan 7.30 är vi på väg till Helsingborg. Det var väl sjutton om han inte ska få det där certet snart, håll tummarna alla.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 12 Sep, 2008 av kerstin Nilsson

Vill inte

Idag vill jag verkligen inte.........inte något det så tungt så tungt slog till i eftermiddag igen ha mått så där några dagar nu men nu gick det inte längre det är som om en hand som slår mig rakt in i magen och tar tag om både mage och hjärta och sen kramade ur allt så ont gör det när verkligheten slår till.
Idag har Pia varit här och pratat med Json det var spännande han sa att han förstod att Erika aldrig mer skulle komma in genom dörren men att han saknade henne, han är klokare än jag för jag hoppas fortfarande att jag ska vakna upp ur denna mardröm men furnuftet säger att så är det inte men jag orkar inte alltid vara förnuftig.
Till helgen är det utställning igen denna gång på Sofiero än en gång får vi hålla tummarna att det ska gå vägen för Json,
Imorgon är tanken att jag ska köra till Hjelmsjön och träna vatten det är ju snart tävling får se om jag orkar ska ju jobba inatt.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 8 Sep, 2008 av kerstin Nilsson

Lördag

Ännu en lördag ännu en vecka läggs till tiden det är ofattbart vad tiden går fort ändå känns det som det var igår som allt hände samtidigt är det en hel evighet sen du kom in till mig på morgonen den 25 januari och frågade om du kunde krypa ner till mig för du mådde så dåligt, tänk om jag vetat att det var sista gången jag höll om dig och försökte trösta dig och hur fort livet kan förändra sig, mitt/vårt blir aldrig mer som det varit och så är det för alla som behöver genomlida denna fruktansvärda smärta.
Men tyvärr är det ju så att det finns så många som vet hur vi mår och ska må människor som inte har en aning vad det innebär att mista sitt älskade barn, men det finns ännu fler som visar förståelse och en vänskap som jag inte trodde fanns.
Man ser när sånt här händer var man har sina riktiga vänner och dom man trodde var ens vänner visar också sitt rätta jag.
det dycker också upp nya vänner människor som genomlider samma smärta som vet hur det är, tack för att ni finns och för tröstande ord och rader till mig.
Jag känner mig så ensam ibland fast att jag vet och trots att det finns människor omkring mig ändå känns det som jag är den mest ensamma och ledsna människa som finn (jag vet att det verkligen inte är så) hela min familj och många av våra vänner är lika ledsna och alla andra familjer med samma smärta men ibland tycker jag väldigt synd om mig själv och vet verkligen inte hur jag ska komma vidare i livet.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 30 Aug, 2008 av kerstin Nilsson

Ännu en månad

Ännu en månad har gått de är 7 månader nu sen du lämnade oss och flyttade till himlen, vår saknad är så stor att den inte kan beskrivas i ord. Men i måndags hade vi en seans hemma hos Marie och vi hade alla bett att du skulle komma till någon av oss, du kom och bara du ingen annan, du talade om att du hade det bra nu och kände dig hemma och att det var så skönt att slippa alla mediciner, det var mycket annat och det fanns inte mycket att tvivla på viss kom det upp ett par saker som inte var rätt men det kanske inte heller är så lätt att tolka allt som man får fram som medium.
Visst känns det skönt att höra att du har det bra nu men det hjälps inte DU SAKNAS OSS.
Igår var jag hos Monika det är alltid skönt att komma dit, känns som både du och Sten är med oss där ibland alla hundarna, men jag tror också som Marielle sa att du har ett hunddagis i himlen för alla hundar som väntar på sina hussar och mattar, det är iallafall så jag vill se att du har det nu att du är hos dina älskade vänner.
Det har varit en tuff tid nu och jag har inte orkat skriva så mycket här har tillochmed tänkt att kanske lägga ner sidan för det känns som det bara är jag själv som är här inne och då kan jag lika bra skriva en dagbok bara för mig själv får se hur det blir framöver om jag orkar med detta.
Har orkat med ännu ett arbetspass så nu har jag ledigt några dagar igen och nästa gång jag jobbar är "gänget" tillbaka efter semestern, känns bra men jag måste får berömma tjejerna som jobbat i sommar helt fantastiska alla tre de har visat mig en sådan underbar förståelse när jag varit trött och ledsen all heder till dom jag menar dom känner inte mig.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 27 Aug, 2008 av kerstin Nilsson

Vad ska jag ta mig till

Jag är så trött vet inte vad jag ska ta mig till har vilat för att jag ska jobba i natt.
Men det hjälper inte min kropp är totalt orkeslös benen är som gele men jag måste ju jobba för att andra vet ju att jag mår bra av det och det är bra för mig, men om jag inte har tålamod med något inte ens med mig själv då gör jag ett uselt jobb och det vill jag inte.
Det känns som om jag måste braka ihop på jobbet innan någon tror på mig.
Tycker synd om mina arbetskamrater som ska dras med mig ibland känns det som jag smiter undan när orken är totalt borta och ber att få slippa och ta igen mig en stund tycker själv inte det är rätt för är man på jobbet då ska man sköta det också.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 13 Aug, 2008 av kerstin Nilsson

Trött

Gårdagen var nog bland det värsta jag varit med om, jag var så trött så trött.
Sökte läkare för jag känner att jag inte orkar jobba men jo det ska jag "för det är bättre att jag kommer in i den vanliga lunken" som hon sa, va f..n den finns inte inget blir mer som vanligt igen.
Ja jag får försöka men jag är rädd att braka ihop på jobbet och jag arbetar trots allt med människor så det hade ju inte varit så bra.
Där var trots allt ljus i mörkret igår också det var min lille kille som var hos farmor en stund, det känns så bra att jag har min familj och att vi är så nära varandra.
Gick och la mig tidigt och har sovit ca12 timmar inatt men känner mig precis lika trött idag, får lägga mig tidigt ikväll också för imorgon börjar jag jobba efter långledigheten.
Ska försöka städa lite idag har inte haft framme dammsugaren sen i lördags och med två sådana här håriga hundar så är här berg med hund hår.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 12 Aug, 2008 av kerstin Nilsson

Värre än nånsin

Fy f... vad jag mår dåligt, det blir bara värre och värre igår kväll när jag gick och la mig bestämde jag mig för att aldrig gå ur sängen mer bara sova och sova. Men jag är trots allt uppe idag och ska snart iväg med Carina och i kväll ska jag till Marie jag klarar det men det är tungt nu.
Jag tror hela tiden att sorgen inte kan bli värre men det kan den det är som om den skulle slita ut alla inälvor i mig och hur mycket tårar har man egentligen?
Det är som ju längre tiden går ju värre blir tomheten och saknaden, jag har ju inga ursäkter kvar på var Erika är det är väl så att jag allt oftare släpper in tanken på att hon aldrig mer kommer tillbaka, men den tanken sliter i mig håller på att dra mig i bitar jag tror att jag snart kommer att tappa masken för den blir allt svårare att ha på det känner jag.
Jag vet att livet måste gå vidare och att det gör det också och jag är så glad att jag har min familj och mina vänner men ERIKA SAKNAS MIG!!!!!!!!!!!!
Jimmy och Richard hoppas att ni förstår att jag älskar er över allt annat på jorden och att saknaden efter Erika inte ändrar på det.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 8 Aug, 2008 av kerstin Nilsson

Dagen efter

Ja nu sitter jag här och har inte sovit mycket inatt mina tankar har hela tiden varit hos Erika, tankarna har varit många en del gick 25 år tillbaka i tiden och tanken på lyckan den dagen hon föddes om hur jimmy skulle köpa randiga byxor och en keps till lillasyster om hur vilket jobb mormor hade för att hitta ett par randiga byxor till henne och hur hon letade efter en liten klänning som Erika kunde ha på sig den dagen vi skulle åka hem från BB, tankar gick till hennes 20-årsdag hur glad hon var och såg fram emot livet då hon fått sin första lägenhet och skulle flytta till Robertsfors, som vi tänker nu det var nog ett av Erikas lyckligaste år när hon var i norrland och studerade hund glömmer aldrig när hon ringde hem och var helt i extas efter ha sett norrsken för första gången och hur kompisarna skrattat åt henne för för dom var det ju inte så märkvärdigt.
Många tankar gick också till fjorårets födelsedag hennes sista som inte blev så rolig den började bra men slutade på sjukhus efter det att hon blivit brutalt misshandlad på Klippanfestivalen av tre tjejer och tre killar hur jag sen satt på akuten med henne och hur ont hon hade.
Vädret i går och inatt har ju verkligen speglat vad jag känner, där var så mycket fina blommor på graven jag hoppas verkligen att dom har klarat nattens storm ska gå ner och kolla sen, Tack alla som stöttade oss igår, och för alla fina blommor och gåvor på Erikas grav, samt de tända ljusen på denna sida det värmer mitt modershjärta att hon hade så fina vänner, och att de finns här för oss nu.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 5 Aug, 2008 av kerstin Nilsson

De kom ett kort

Det kom ett kort från Maria som skrev.
Erika
Inte ens i min värsta mardröm kunde jag nånsin föreställt mig att jag skulle skriva ett kort på din födelsedag å inte kunna ringa upp och fråga om du fått det pga att du tagits i från oss.
Jag tänker på vårt sista samtal i köket å alla våra planer å ångesten över att vi börja bli gamla vad hade jag inte gjort för att kunna vrida tiden tillbaka - bara få se dig lite till!!
Tiden vi haft känns inte tillräcklig å kommer aldrig göra heller. Dikten i koppen har fått en helt ny mening.
Nu är det din födelsedag å vi är många som har en stor pers att klara idag. Jag vet att du kommer att fira ordentligt å jag ska ära dagen till ditt minne. Även om du inte kan ta emot alla grattis så vet jag att du kommer att finnas med oss på denna dag som är helt ägnad åt dig! Så ett stort grattis på din 25-årsdag önskar jag dig min älskade vän.
Regardless of the distance that keeps us apart - yuo`re never too far as you`re close my heart.
Love you and miss you ia

Publicerad 4 Aug, 2008 av kerstin Nilsson

Födelsedag

Älskade Erika idag skulle du firat din 25-årsdag,tyvärr blev det inte så utan vi tvingas genomleva dagen utan dig och det gör så ont i våra hjärtan att du inte längre finns hos oss, och det gör ont att andas och leva utan dig.
Det är också med stor smärta som vi vaknar varje morgon och tvingas inse att det inte är en mardrönm att du inte längre finns hos oss längre.
Det är så jobbigt att låtsas vara stark och att gå till jobbet eller till affären när man egentligen är totalt orkeslös och inte orkar mer.
Det gör också så ont att veta att vi aldrig mer får krama dig eller höra din röst eller ditt underbara skratt igen.
Men mest ont gör det att veta att vi för evigt har förlorat dig och inse att allt är slut och att du bara fick bli 24 år.
Lilla Erika vi har ett stort sår i våra hjärtan som aldrig kommer att läkas och saknaden efter dig kommer att följa oss livet ut.

Erika sov gott vi älskar dig och saknar dig alltid din familj och dina hundar

Publicerad 4 Aug, 2008 av kerstin Nilsson

Orken är slut

Idag kom det över mig igen den totala orkeslösheten, har jobbat i natt och vaknade vid ett lite för tidigt men jag har ändå sovit oavbrutet dom timmarna så det var väl ganska bra tyckte jag.
Gick upp bryggde kaffe och gick ut och satte mig då som ett slag från igenstans grep det tag i mig igen ångesten över att aldrig mer få träffa Erika igen och den totala orkeslösheten fick gå in och lägga mig igen för min kropp orkade inte vara upprätt bara, tårar och åter tårar så nu känns det som om där inte finns fler kvar. Ska jobba inatt också vet inte hur det ska gå.
Det närmar sig Erikas födelsedag och jag har försökt att sätta ihop något fint att skriva i tidningen men jag får inte ur mig något fint, skulle så gärna vilja ha en fin minnestext på måndag men nej det är total blokad.
Varför åter varför fick vi inte behålla Erika här på jorden varför ska hon vara någon annanstans, för det vet jag att hon är, jag hade börjat tvivla för jag tyckte att jag inte fått något riktigt tecken på att hon är med oss från en annan dimestion, men häromdagen så visade hon mig verkligen att jag ska sluta tvivla, jag hade beklagat mig två gånger på några timmar om att jag ville ha ett tecken från henne, så dagen efter när jag satt på altanen från ingenstans hörde jag något trilla ner på bordet framför mig och där låg hennes öronhänge som legat på mitt sängbord en stund innan och hur jag än tänker så hittar jag ingen logisk förklaring till att det trillar ner framför näsan på mig ute på altanen. Jag har funderat på om det har fastnat på mig eller på hundarna men nej det är omöjligt så är det bara.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 29 Jul, 2008 av kerstin Nilsson

Ett halv år

Älskade flicka
Idag är det lördag det är också den 26:e ett halv år sen du rycktes bort från oss ett halvt år har gått jag vet inte hur men det har gått, många tårar och tunga stunder har det varit och det är väl så att det blir mycket mer av det jag tror att smärtatan aldrig tar slut.
Hela dagen idag är full bokad för att jag inte ska gräva ner mig alldelses.
Snart ska jag åka med mina pojkar med respektive och så Orry så klart till Röstånga marknad, sen ska jag passa Orry för Jimmy och Josefine ska till Göteborg och kolla på Maiden.
Ikväll går vi in till Eva en liten runda för hon firar sin födelsedag och så ska vi gå till graven en runda jag och Orry kan tyvärr inte ta Json med det är för varmt för honom.
Vi får se hur jag klarar dagen.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 26 Jul, 2008 av kerstin Nilsson

Läger, tävling o födelsedag........................

Det har varit en både givande och jobbig vecka.
Vi var ju på läger jag och Json och vi lärde oss massor men det var också väldigt jobbigt eftersom jag hela tiden (ja så är det alltid mer eller mindre) hade tankarna hos Erika och att detta var det hon älskade, jag tycker också det är väldigt rolig och det blir roligare för varje gång. Men när jag tävlade med honom tisdag och torsdag undrade jag vad jag höll på med egentligen, Json gick inte ut på ett enda moment utan det kändes som han tittade på mig och sa om du tror att JAG ska gå ut i vattnet och hämta det så är du bra dum.
Men jag vet ju det är aldrig hundarna som gör fel det är vi så jag får tänka över väldigt nog vad det var som jag gjorde för att få den reaktionen jag fick.
När jag träffade ett medium en månad efter Erikas bortgång så frågade jag om jag skulle träna och tävla vatten med Json skrattande svarade hon mig "disiplin mamma disiplin du bara klappar han på huvudet och tycker att han är söt" så rätt så det gör jag verkligen och jag har inte alls den utstrålningen och akturiteten som Erika hade men jag ska klara det, även om jag grät och skrek när jag körde hem på torsdagen för det är inte jag som ska hålla på det är Erika jag ska sitta på stranden och tala om vilka fel hon gör.
Fredagen och lördagen mådde jag riktigt dåligt saknaden var så enorm så jag visste inte var jag skulle ta vägen jag var hela tiden ett år tillbaka på förberedelserna inför min 50-årsdag hur Erika skjutsade runt mig till fotvård, fixa nagler, ögonbryn och massage presenter från henne, Jimmy och Richard för att jag skulle må bra och vara fin på min stora dag hon hade gjort en pinjata som var så hård så ingen kunde ta sönder den men min torkvinda gick sönder där den var upphängd. Jag ja vi alla hade en jättefin dag, tur att vi inte visste att det var den sista Erika var med på........ja detta gick jag och funderade över och jag ville verkligen inte fylla år, men det gick bra igår trots allt och jag blev väldigt uppvaktad på min 51-årsdag.
Men att jag mådde så bra som jag gjorde igår är mina underbara barn och min underbara svärdotter (hon har varit ett helt underbart stöd för mig dessa månader varit här mycket med Orry för hon vet att han gör mig så glad den lille) förtjänst och alla andra underbara släktingar och vänner.
Jag får väl lägga till det är inte bara Orry som gör mig glad det gör alla ni alla som stöttar mig men Orry vet inget om vår stora sorg och därför gör han mig extra glad den ljuvliga lilla kille, sen är det så som de flesta säger barnbarn är livets efterrätt så mitt i min/vår stora sorg efter Erika så har vi en ny generation att glädjas åt. Tur att han inte vet vad det är han bär på sin små axlar.
Jag älskar er alla så mycket glöm aldrig det.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 21 Jul, 2008 av kerstin Nilsson

Vattenläger

Ja nu har det gått ett tag sen jag skrev och det är så att jag inte har haft orken till det.
Vi har hunnit med en del på denna tiden jag har varit i stugan med mamma, syrran, Viktoria och Marielle ett par dagar förra veckan det var skönt och avkopplande faktiskt att få umgås bara vi.
Sen var det ju utställning i Tvååker i helgen men nej......... inget cert, nära på fredagen men nej det vill sig inte, men det var jobbigt med två dagar så på lördagen var jag mycket trött och mådde inte så bra så jag drog därifrån ganska snabbt och sa inte hejdå till alla vilket gjorde att jag fick väldigt dåligt samvete så gör man inte men jag tror att de som känner mig märkte att jag höll på att tappa masken.
Idag har jag varit på vattenläger ja det ska vara i fyra dagar men jag kör hem varje kväll eftersom det är i Örkeljunga så jag har ju inte så långt.
I morgon förmiddag gör vi debut jag och Json då har jag bestämmt att jag ska tävla med honom det kan inte gå mer än åt pipan vi får en ny chans på torsdag ja vi får väl se hur det går. Jag hoppas att Erika är stolt över oss i sin himmel och jag hoppas också att hon sitter på bryggan och tittar hur vi anstränger oss.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 14 Jul, 2008 av kerstin Nilsson

Ledsen lördag

Så nu var det lördag igen och magen värker mer än vanligt det är nog så att lördagar kommer aldrig att bli bra dagar igen, visst det kan säkert hända bra saker men det kommer alltid att finnas som en skugga där i bakhuvudet att Erika lämnade oss en lördag.
Jag tittar på klockan och jämnför att ungefär klockan 12 har det troligtvis hänt att hon fick sitt sista anfall för jag vet ju när Madde ringde och när hon pratade med Erika sen tänker jag på vad klockan var när jag kom dit och när ambulansen körde iväg och när vi kom till sjukhuset och när Arne och Jimmy kom allt detta har egentligen ingen betydelse för vad som hänt är att vi miste vår älskade dotter och syster denna dag och det är bara så overkligt.
Jag förstår inte, vill inte, kan inte, vill inte leva så här vill att allt ska bli som vanligt igen men tyvärr det blir aldrig så.
Idag ska jag passa Orry så det lyfter min dag det vet jag, tänk om Orry vetat vilken betydelse han har haft för oss alla här att han har gjort så vi har hållt oss uppe. För han vet ingenenting om tråkigheter och saknaden som vi bär på så hans glädje är äkta och den gör mig lycklig och jag vet att det gäller mer än mig.
Det är så synd om Json idag det är så varmt och han vet inte var han ska ta vägen han letar efter det svalaste stället i huset men hittar inget bra källaren är sval men han vill inte gå i trappan och där har han ju heller ingen koll på mig och han måste vara i närheten, vet inte om han är rädd att jag också ska försvinna.

Erika Älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 5 Jul, 2008 av kerstin Nilsson

Utställning

Nej........... det gick inte igår heller json står efter certet var gång.
Jag hade en trevlig dag tillsammans med Monika igår, det känns så bra att umgås med henne och de andra i njuffegänget jag vet var jag har dom (tror jag iallafall)
Det har varit ganska lungt idag ända fram till nu då jag var nere i källaren och skulle plocka fram en sovsäck, vad hittar jag då? jo Erikas babykläder, kläderna hon hade på sig när vi åkte hem från BB jag har stått och snörvlat i den lilla gula klänningen en halv timme nu, fy fan vad det är hårt, jag vill och jag kan nog inte förstå ännu innerst inne vad som egentligen har hänt att min älskade dotter är borta för alltid att jag aldrig nogonsin får träffa henne igen åtminstånde inte i detta livet.
Ska samla ihop mig nu och åka till Richard en stund.
Och till alla er som tänder ljus det värmer ska ni veta det värmer så i mitt modershjärta,
Maria slå en signal eller skriv ett mejl jag ser att du inte mår så bra du vet att du alltid är välkommen på alla sätt hos oss och att jag tycker om kontakten med dig och Erikas andra riktiga vänner.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 30 Jun, 2008 av kerstin Nilsson

Fem månader

Älskade Erika idag är det fem månader sen du rycktes bort från oss FEM månader..............kan inte fatta har inte räknat men det måste vara ca 150 dagar sen jag fick prata med dig eller krama om dig.
Tiden är en märklig sak jag tycker att det är länge samtidigt som det var igår jaja.
Den sista tiden har varit mycket jobbbig och igår var den rent ut sagt för jävlig att man har så många tårar det trodde jag inte förut och dom tar aldrig slut som Agneta F sjöng på 70-talet jag skulle äga miljoner om tårar var guld och så är det.
Det börjar bli tid att göra vid Json inför helgen så jag får ta mig i kragen i dag så jag får något gjort, ska bara jobba några timmar i eftermiddag trots att jag har semester men vissa saker behöver göras ändå.
Tänk att det gått fem månader och att jag har klarat av att stå upprätt för där har varit dagar när jag inte velat gå ur sängen bara, dagar när jag bara legat och stirrat i taket och bara önskat att allt var en fruktansvärd mardröm och att jag snart vaknar och då står Erika vid min säng igen och frågar om vi ska köra ut i skogen med hundarna, men nej det kommer aldrig mer att hända.
Och så funderar jag på tänk om jag lever 30 år till det är längre som jag har kvar här på jorden än vad jag fick ha henne hos mig, och jag som tror på livet efter detta tänker då också, då har kanske Erika gått vidare så då får jag inte träffa henne då heller, konstiga tankar? ja jag vet men som sagt allting är konstigt nu.
Ja livet är tungt och vi lever en dag i taget nu ibland får det bli en timme i taget beroende på vad vi orkar med, men visst är det bäst när man är bland vänner för då har jag masken på mig så ingen ser hur jag egentligen mår och jag lyckas till och med lura mig själv också ibland.
Nej just nu orkar jag inte skriva mer.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 26 Jun, 2008 av kerstin Nilsson

Orkeslös igen

Helt slut jag är totalt utmattad, orkar absolut ingenting kroppen bara skriker av trötthet men jag kan inte sova heller för samtidigt som jag är trött är jag rastlös än en gång "konstigt" är ordet.
Jag orkar knappt skriva här vill bara försvinna idag sitta i ett mörkt hörn och skrika ut min ilska om hur orättvist livet är för så många av oss, VARFÖR ska människor i början och mitt i livet ryckas bort och lämna så många frågor och så många ledsan människor efter sig många som aldrig hittar tillbaka till livet igen som inte kan se meningen med att fortsätta på jorden.
Jag har iallafall den lyckan att det fortfarande finns en mening med livet, jag har människor att älska jag har människor som älskar mig men en STOOOOOOOOR bit saknas och kommer alltid att göra så för min älskade flicka får jag ALDRIG mer träffa tänk er det att aldrig mer få träffa någon man älskar så högt det finns inte ens en chans att få en skymt av henne, gud vad jag saknar henne idag känns det mycket tufft.
Jag orkar inte ens skriva mer än Jimmy, Richard, Orry, Josefine,Åsa,Marielle och alla ni andra ni vet vilka ni är jag älskar er,
Glöm inte att tala om för er familj era vänner vad de betyder en dag kan det vara försent. Och var rädda om varandra.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 23 Jun, 2008 av kerstin Nilsson

Sorg o glädje

Nu är midsommar över och ännu en jobbig första gång utan är till ända, jag har suttit och funderat på vad vi gjorde ifjor men jag kan inte komma ihåg det och det är jobbigt.
Sista veckan har varit mycket jobbig men jag har tvingat mig att städa för det var ett måste Arne har renoverat köket till mig så nu börjar det att bli riktigt bra.
I fredags tog jag Json med mig och gick till graven för att prata en stund och titta på alla fina blommor som där låg Marie och Marielle hade gjort en sådan fin blomsterkrans och lagt för som Marie sa jag brukade alltid göra det när hon var med i stugan på midsommar.
När jag kom hem väntade en stor överaskning Jimmy och Josefine hade gift sig hemma i trädgården det är jätteroligt, men det visar sig än en gång hur "konstig" jag är med mina känslor jag blev jätteglad men stod bara som ett fån och efter en stund sa jag ni får väl ha varsin kram vilken besvikelse jag måste varit för dom.
Vi åt tillsammans alla och sen drog paret Petersson vidare på fest hos några kompisar och jag fick vara barnvakt åt mitt underbara barnbarn Orry, vi hade en mysig kväll och morgon den lilla solstrålen och jag.
Det blev föresten inget championat förra helgen heller, men vagnen blev uppskattad och blev jättefin, nu håller vi tummarna nästa helg igen för då drar vi till Borås på utställning, nån gång ska det väl komma tycker jag.

Jimmy och Josefine ni ska veta att jag är mycket glad för er skull och tycker verkligen att det är roligt att ni äntligen gift er och jag kan ju inte klaga på sättet ni gjorde det eftersom Arne och Jag gjorde precis samma sak. Ska göra en text på familj när jag får bilderna.
Och Richard du som inte sa något för du var den enda som visste för du och Åsa fick vara deras vittne.
Jag älskar er alla.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 22 Jun, 2008 av kerstin Nilsson

Tungt

Det är så för.......t tungt, så ledsamt och sorgligt allting, tänker så mycket.
Till helgen är det utställning igen, vagnen är inte klar men iden är klar iallafall.
Imorgon är det träning då brukar jag må bättre gillar "gänget".

Erika älskar sig saknar dig alltid mamma

Publicerad 9 Jun, 2008 av kerstin Nilsson

Henrik Larsson

Jag hoppas att du inte är någon som gör dig rolig på vår bekostnad för du ska veta att sorgen efter ett barn är obeskrivlig. min e-mail står längst ner på sidan om henne om du vill förklara dig.

Kerstin

Publicerad 7 Jun, 2008 av kerstin Nilsson

fotboll

Börjar med att rätta mig, Orry är inte mitt barn men däremot mitt älskade barnbarn blev lite fel i förra texten.
Har tittat på fotboll och på invigningen, ja tittat och tittat har mest gråtit jag vet ju hur Erika såg fram emot fotbolls- EM. Och sen att Henke är tillbaka i landslaget, ja jag kan se henne dansa och skutta bland molen och ropa vad va det jag sa han e bäst. han var hennes stora idol och förebild inom fotbollen så jag vet hur glad hon skulle blivit när beskedet kom att han spelar igen.
Det har varit en tuff dag i dag, har den där klumpen i magen som vrids om som en skurtrasa med jämna mellanrum, sådana här dagar skulle jag bara vilja vara en våt fläck utan känslor så jag slapp ha så förbannat ont i själ och hjärta.

Hoppas att Erika och Sten sitter på första parkett på ett moln över Österrike och tittar på fotboll för jag vet att båda gillade det.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 7 Jun, 2008 av kerstin Nilsson

Orkar inte

Jag Haaaaaaaaaaatar lördagar jag oooooooooorkar inte,VARFÖR saknar Erika så det gör ont i hela kroppen.
Solen skiner jag borde vara glad men det går inte.
Arne gör vid köket till mig det blir fint men jag orkar inte vara glad för det.
Mina "barn" Jimmy, Richard och Orry gör mig glad och så Josefine och Åsa så klart gör mig också glad för de gör mina pojkar lyckliga och det är dom värda, min lånetös Marielle gör mig också glad. Givetvis gör mina vänner också mig glad ja alla ni som gör mig glad ni vet vilka ni är, men just precis i denna minut gör inget mig glad för det är så jä...a tungt, men det släpper kanske snart så jag kan bara vara igen.
Satt och tänkte på sommarn 1983 när Erika föddes då var det lika varmt som nu och då kom ju parallen att när hon föds och när hon dör är sommarn lika fin och hon älskade sommarn,solen, havet och stugan
och inget av det får hon uppleva längre.
Jag kan inte vill inte förstå att min tös är borta att jag aldrig mer får se henne det gör så ont så ont.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 7 Jun, 2008 av kerstin Nilsson

klump i magen

Idag har varit en jobbig dag igen klumpen i magen bara växer och jag är ledsen hela tiden.
Jag soterade papper idag och det var betyg vanliga brev foton vykort ja allt möjligt som gör att minnena tränger sig på och att verkligheten tränger in att min älskade dotter är för alltid borta och att jag aldrig nogonsin får krama, prata inte göra någonting tillsammans med henne igen.
Josefine och jag var på kyrkogården idag och det är både rofyllt och jobbigt på samma gång, men det blir så påtaligt när jag står där och läser hennes namn på stenen jag vill inte att det ska vara sant bara att det ska vara en fruktansvärd mardröm och att jag snart ska vakna.
Jag mår så dåligt och jag vet inte vem jag ska ringa för klockan är mycket och egentligen borde jag gå och lägga mig. För imorgon ska jag upp tidigt ska till Monika och styla till Json snart utställning igen, specialen i Hässleholm så Arne ska göra en vagn också Erika tyckte att det var så skoj att bygga olika vagnar. Så iallafall detta året ska vi fortsätta i hennes anda och försöka förverkliga några av hennes drömmar när det gällde Json.
Sen får vi se vad vi har kvar att göra men jag kommer alltid att tänka på vad det var Erika ville att han skulle göra.
Just nu kom han in och pockar på min uppmärksamhet hans "lilla" tass ligger på min axel och han vill bli klappad så jag säger god natt nu.
Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 5 Jun, 2008 av kerstin Nilsson

Tävling

Igår tävlade Json i vattenarbete första gången utan Erika, jag tror att hon var mycket stolt över honom för han var jätteduktig han höll sig i skinnet och fick godkända poäng för första gången. Det var Jenny som tävlade med honom men jag blev faktiskt riktigt sugen på att lära mig.
Det är en kurs i juli och där tänker jag vara med så kanske jag kan lära mig vi får se. Erikas dröm var ju att Json skulle bli Clebas första vattenchampion så det är ju inte några små krav jag sätter på mig men men vi får se om jag kan lära mig.
I det stora hela har helgen varit ganska bra inga riktiga djupdykningar, men fredagen var jobbig åter igen var det när jag såg festklädda glada ungdomar på väg till någon fest. Eftersom det var festival i byn i helgen så var det ju gott om dem, då blir jag så ledsen för jag vet hur roligt Erika tyckte det var när något ordnades här och hur hon gärna var på plats om hon orkade eller inte hade någon utställning på gång.
I kväll ska jag jobba igen och det är inte alls roligt jag känner att jag inte riktigt orkar med, och att det är fruktansvärt jobbigt att ha masken på i över tio timmar.
Jag är av den åsikten att om man är på sitt jobb så ska man kunna jobba fullt ut inte lämna över till mina kolleger. men tyvärr känner jag att jag gör det emellanåt, jag vet att de är förstående och vet hur jag har det men ändå det känns inte bra.
Men det är bara denna natten och en till efter långledigheten sen har jag semester och sen får vi se hur jag mår om jag orkar jobba heltid eller om jag inte orkar alls.

Nu har jag levt arton veckor utan dig jag vet inte hur det går till men det går, även om det är ett liv med djupa dalar men utan några höga berg.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 1 Jun, 2008 av kerstin Nilsson

så tungt

Det är så tungt i kväll tårarna vill inte sluta rinna.
Igår fick jag vet att en kär vän hade gått bort, inte för att vi umgicks så mycket nu men han och hans familj har alltid haft en stor plats i mitt hjärta. Hans död var lika plötslig och oväntad som Erikas och än en gång kommer frågan varför varför ska människor mitt i livet ryckas bort????????????????? Jag vet att vi aldrig någonsin kommer att få svaren på denna fråga och att vi är många som ställer den men ändå varför?????????????????
Jag har varit hos Helena och pratat både idag och igår hoppas att det kändes bra för henne för jag tänkte att man ska ju göra mot andra som man själv vill bli behandlad, jag vet ju att jag tyckte om att det kom folk till mig och pratade och jag tycker om att prata om Erika och jag gör det gärna.
Det kan ju kännas bra för både henne och mig eftersom jag vet vad hon går igenom nu för jag är ju mitt uppe i mitt sorgearbet och stötta varandra är ju aldrig fel.
Jag kom ju på att jag fortfarande är kvar i min bubbla för först kunde jag inte ta in att Björn hade gått bort tror egentligen inte att jag fattade förän nu i kväll.

Vila i frid käre Björn och du kan väl hålla ett öga min älskade flicka till jag kommer?

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 29 May, 2008 av kerstin Nilsson

fyra månader

Idag när jag bryggde mitt morgonkaffe så känndes allting ganska bra har sovit gott inatt för första gången på väldigt länge.
Men då plötsligt från ingenstans så slår det ner i mitt medvetande idag är det fyra månader sen Erika rycktes bort.
Fyra j.........a månader, var tar tiden vägen och vad har hänt dessa månader det är som en dimma.
Fyra månader det känns som en evighet när jag tänker på det men ändå är det som igår allting hände och samtitidigt så känner jag att det är en evighet sen jag fick krama om min älskade flicka eller bara få sitta här vid bordet och prata och tjata lite på henne.
Konstigt ja konstigt är ordet tankarna är konstiga känslorna är konstiga och framför allt så är livet väldigt konstigt nu och det kommer det nog alltid att vara för oss alla det är väldigt konstigt att leva utan Erika.
Json och jag har tränat lydnad och det går ganska bra han börjar få pli på mig nu........nej jag bara skojar, det går faktiskt rätt så bra, vi får väl snart ställa upp i en månadstävling och se om det går lika bra då eller om mina tävlingsnerver är lika dåliga som Erikas var för det märker han och då lever han rövare den lille pojken.
Jag tror att det är vatten tävling till helgen i så fall ska vi köra dit och titta och förbereda oss för detta också.
Nej nu får jag sluta nu ser jag snart inget längre för tårarna det är ju Erika som skulle gjort allt detta inte jag, jag skulle bara varit supporter.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 26 May, 2008 av kerstin Nilsson

Så var det lördag igen

Vilken dag det var igår, vad lite det är som ska till för att jag ska bryyta ihop och bli ledsen ibland är det ingenting.
Förmiddagen igår gick bra jag passade Orry och vi gick till byn och hämtade Richard och det var bara mysigt, men när både Orry och Richard åkt hem på eftermiddagen började det att gå runt i magen på mig, jag vilade ett tag sen gick jag ut och tränade lite med hundarna bara för att skingara tankarna lite gick in igen och satt bara och hängde Richard ringde och frågade om jag kunde handla lite eftersom tåget var försenat så han inte hann till ica, det gjorde jag men på vägen hem bröt jag ihop ordentligt det berodde på att jag såg ett par klasskammrater till Erika och tjejer i hennes ålder som kom gående uppklädda till fest. Det blev för mycket tårarna rann och frågan varför kom över mig igen varför fick inte Erika leva och vara glad och lycklig klä upp sig och gå på fest????????????
Tittade på slagerfestivalen men ja jag såg men ändå inte här fanns ju ingen att diskutera låtarna med ingen som satt och retade sig på röstningen som jag kunde skratta åt (jo lite åt svensk media). men det är verkligen så att allting är första gången utan.............och att tankarna mest kretsar kring hur det var förra året har verkligen mycket svårt att konsentrera mig på här och nu.
Efte slagern satt vi och tittade på något annat minns knappt vad och vi kom inte i säng förän klockan var över ett och jag hade precis slummrat till när telefonen ringer och en gråtande Lina i andra änden berättar att de precis haft inbrott i bilen, Arne ger sig ut alltid på hugget när det gäller tjuvjakt han upptäcket då att de varit i vår bil också de har tagit steron och CD-skivorna det är vad vi upptäckt i nu läget, och hundarna som annars skäller för minsta lilla har inte sagt ett ljud de måste ha gått mycket tyst, man blir så förbannad varför kan vissa inte skilja på ditt och mitt?
Så resten av natten har jag inte sovit så bra och Json fick inte ligga ute och sova var rädd att något skulle hända honom, så han har inte varit så glad på mig.
Så nu sitter jag här med mitt kaffe och skriver samtidigt som jag skakar i kroppen av för lite sömn men det är ju inget ovanligt. En bra sak är iallafall att jag inte har haft någon otäck mardröm på en vecka nu för dom gör inte livet lättare.
Nej nu kommer snart Orry och Josefine sen får vi se efter middag om vi kör till Skäralid tillsammans med Richard och Åsa och fika lite om orken finns där vill säga.
De blev ingen frukost på sängen idag för min älskade flicka finns inte mer och mina älskade pojkar bor inte hemma och Arne (fast jag är ju inte hans mamma) sover efter sin tjuvjakt i natt.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 25 May, 2008 av kerstin Nilsson

Tyst

Så nu var här tyst igen Louise och Oskar har varit här en vecka och plötsligt var här lite liv och rörelse igen, men nu är det tyst och tomt här igen.
Jag tycker att huset är stort och tomt nu här är så kallt när jag är ensam hemma.
Erika bodde ju inte hemma hon hade ju sin egen lägenhet men där var hon ju inte så ofta eftersom vi gärna såg att hon stannade här när hon inte mådde så bra och det blev ganska ofta. Sen var hon ju alltid hemma här ändå så Json kunde vara i trädgården så jag hade ju nästan alltid någon att prata med. Erika var inte bara min dotter hon var min vän också. Fan vad jag saknar henne det gör så ont och frågan varför ekar i huvudet, jag kommer aldrig att få något svar för det finns inget svar varför vissa människor måste lämna vår jord för tidigt och varför vissa ska bli så gamla och sjuka så att de bara ber om att få gå vidare men de tvingas stanna kvar.
Jag mår så dåligt och livet är så jobbigt just nu så jag vet snart inte vad jag ska ta mig till att vara ensam hemma är så jobbigt.
Jag har så svårt att sova också har sådana mardrömmar så det är hemskt fattar ingenting jag har aldrig varit rädd för mörker eller för att sova tidigare men nu jag jag vet inte vad det är med mig men man blir tydligen väldigt konstig och reagerar konstig när man sörjer.
Jag är så glad och tacksam för att jag har mina pojkar, och Josefine som har varit ett stort stöd för mig denna tiden hon och Orry är hos mig när Jimmy jobbar och hela familjen dyker in ibland det känns bra och Richard som kommer hit så vi kan prata av oss, mina underbara barn jag älskar er så mycket det hoppas jag att ni vet. Jag har ju också min underbara familj med föräldrar och syskon och inte minst min systerdotter Marielle som tittar in efter skolan minst en gång i veckan.
Sen har jag ju Madde som kommer och ringer mig med jämna mellanrum och som blivit min följeslagare på utställningar tack för att du finns och Carina min trogna vän som jag vet att jag alltid kan ringa till men som jag inte alltid gör för jag bara inte orkar när jag mår som sämst utan då sitter jag bara för mig själv.
Som synes så har jag många som bryr sig och är till stor tröst för mig men ändå jag saknar Erika så för......t mycket.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 21 May, 2008 av kerstin Nilsson

Inget cert

Söndagkväll och ännu en helg är över, jag bara vill att tiden ska gå och ändå inte, vet inte vad jag vill egentligen, allt bara skitjobbigt.
Jag har mycket svårt att sova har mardrömmar och är livrädd när jag vaknar och vågar inte somna om riktigt jobbigt är det och knuten i magen blir allt värre.
Json har aldrig varit så nära certet som i helgen men systersonen som bara är ett år knep det. Både Json och Emil var så duktiga och jag är säker på att Erika var stolt i sin himmel.
För någon dag sedan såg jag på SOS-sidan att sista ekipaget som provade in samtidigt med Erika och Json hade klarat sin examen jag är mycket glad för allas skull men samtidigt blir jag så ledsen varför fick inte Erika och Json uppleva detta och leva ett bra liv varför skulle hon ryckas bort?
Sitter och tittar på Bodygard samtidigt som jag skriver inte bra vi hade ju I will allways love you på begravningen och prästen pratade om hur Json var Erikas Bodygard,varför plåga sig?
Det är trevligt att ha Louise här och jag tror att hon trivs hos oss. Hundarna trivs ihop och Ernie tittar och lär han har lärt sig att plocka upp saker på golvet.
Så jag får väl använda de båda godigarna att hjälpa mig när jag har som ondast och mår som smäst.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 18 May, 2008 av kerstin Nilsson

Ännu en vecka

Dagarna går och blir till veckor, denna vecka har jag haft fullt upp så jag har inte hunnit gå ner i de djupa dalarna.
Louise är här nu och Marielle har varit inom om eftermiddagarna för hon ska ju ställa ut Oskar till Louise så hon har tränat med honom.
Igår var vi hos Monika och gjorde Json fin, sen på kvällen var vi några jobbekompisar hos Christina och käkade och drack lite vin, det var ganska avslappnade och vi hade en mycket trevlig kväll, men jag får betala med huvudvärk idag.
Josefine och Jimmy fick ta hand om louise så de hade en grillkväll, och nu har hon åkt med Madde så nu sitter jag här ensam och börjar fundera och knuten i magen känns allt mer.
Imorgon ska Json ställas ut och nu håller jag tummarna igen att certet ska bli hans.
Nej nu går jag ut och kammar Json så kanske jag lugnar mig lite.
Fy vad det är jobbigt att tänka på att jag ALDRIG någonsin mer får krama om min älskade dotter.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 16 May, 2008 av kerstin Nilsson

Farväl

Har föresten också lyckats lägga in Farväl på ljudfilen.

Publicerad 10 May, 2008 av kerstin Nilsson

Förbannade lördag

Trött, trött, trött jag orkar inte med inte lördagar kan jag bara inte hoppa över dom.
Kan inte vara hemma kan inte vara borta är mycket rastlös vet inte vad jag ska ta mig till. Nu har det gått 15 veckor och det börjar tränga in att jag ALDRIG NÅGONSIN får se min älskade flicka igen fy fan rent ut av sagt.
Jag bara tittar på klockan hela dagen gråter och gråter och i kväll ska jag jobba! hur ska det gå ja vi får se.
"Plågar" mig själv med att titta på kort sitta och goggla på Erika och Json hittar då en del artiklar om dom som jag läser för vilken gång i ordningen vet jag inte.
Idag hittade jag Mötet radio programmet som Erika var med i och nu har jag lyssnat på det var rätt skönt att höra hennes röst men vad som händer sen vet jag inte, jag har lagt in länken till programmet på första sidan om någon vill lyssna.

Publicerad 10 May, 2008 av kerstin Nilsson

Jobbigt jobiggt

Fy f...n vad tungt det är jag har konstant ont i magen, vågar inte sova på nätterna har blivit rädd för mörkret jag har aldrig haft sådana problem innan.
Maria var här igår hon är hemma ifrån England några dagar skönt att få träffa henne igen, jag tycker så mycket om när Erikas vänner kommer hit det hjälper mig på vägen och jag vet att dom som kommer var hennes riktiga vänner för jag känner att de bryr sig om mig och Arne också om hur vi har det och hur vi mår.
Som jag skrivit innan så var Erika en kämpe det trodde man kanske inte alltid när man såg henne och hur trött hon var, men här hemma vet vi hur mycket det krävdes för att bara orka vara ibland när anfallen varit många och medicinen slog ut henne, häromdagen när jag satt och bläddrade i hennes papper så hittade jag en dikt som jag vet att Erika läste första gången när hon gick på gymnasiet och hur hon tog den till sig jag skriver den här den kanske kan hjälpa fler att orka, den hjälper väl inte mig så mycket just nu, men jag vet att Erika tyckte om den och kanske var det hon som ville att jag skulle hitta den hennes sätt att hjälpa mig lite.

ATT VARA STARK
Att vara stark är INTE att aldrig falla,
att alltid veta,att alltid kunna
Att vara stark är INTE att alltid orka skratta
att hoppa högst, eller vilja mest.
Att vara stark är INTE att lyfta tyngst, att komma längst, eller att alltid lyckas.

Att VARA stark är att se livet som det är.
Att acceptera dess kraft att ta del av den.
Att falla till botten slå sig hårt och att alltid komma igen.
Att VARA stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast.
Att VARA stark är att se ett ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå dit.

Denna älskade Erika och försökte att tänka på den när livet var som jobbigast och tuffast mot henne, min kämpe.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 9 May, 2008 av kerstin Nilsson

Hittade en dikt på FEBE

Satt och bläddrade lite på FEBE och VSFB och då hittade jag denna dikten som en pappa skrivit och jag håller så med honom så jag hoppas att inte har något emot att jag lånar den för att mina vänner ska förstå.

Tack för att ni finns...

När dagen är som ett mörker
blir natten dubbelt så lång.
Då slutar solen att lysa
då tystnar fåglarnas sång.

Men en liten mening kan nå in
från en omtänksam person.
Liksom ljuset i en blick
som inte tappat tron.

Att någon bryr sig om en
när man inte längre vill.
Är just vad man behöver
för att orka lite till.

Det ni alla gjort för mig
är sådant som man minns.
Så tack för allt ert stöd
och tack för att ni finns.

Jonny Andersson

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 8 May, 2008 av kerstin Nilsson

Rakt i väggen

Ja nu har det gått några dagar då livet varit ganska lungt har inte haft några riktigt djupa dalar, har haft en del att pyssla med har försökt att få någorlunda ordning där ute,så jag har inte haft så mycket tid att fundera.
Besöket hos Monika i lördags var mycket givande, men vilken natt jag hade sen jag tror att det var den jobbigaste jag upplevt sen Erika lämnade oss.
Hade jobbiga drömmar hela natten om Erika och andara släktingar som är på
andra sidan, så jag sov bara korta stunder i taget.
Men efter det har det varit ganska lungt, killarna och Josefine tittar in med jämna mellanrum och jag har jobbat men det har jag svårt att orka med i morse var det jättekörigt och då bara rann tårarna ett tag men jag fick ta mig samman.
Jag sover ju inte så bra när jag jobbat bara till middag och det är för lite det vet jag men vad gör man när det inte går, idag hade jag de mina hemma på middag och det är alltid mysigt men vi saknar ju Erika extra mycket vid sådana tillfällen men hennes foto står på bordet så hon är med oss på det viset.
Var mycket trött sen de hade åkt så jag satte mig och slappade vid tv:n och då var det som om någon bara kom och vred om i magen på mig blev super ledsen i ett slag och nu känns det så där j....a orättvist och tungt igen varför skulle min dotter ryckas bort så ung med hela livet framför sig???????????????
Ja jag vet det finns inget svar och jag vet att vi är så många föräldrar som lever med samma fråga och samma smärta, men det hjälper inte när man går ner i sina djupa dalar.
Nästa vecka kommer Louise hit det ska bli trevligt att träffa henne igen och på helgen där ska vi ställa ut hundarna i Hässleholm ja jag ställer ju inte Json själv det gör Emil och han är jätteduktig på det och vi väntar bara på sista certet så han kan få bli champion som var Erikas stora dröm och som hon kämpade att få men inte lyckades med men våra vänner har svurit på att de inte ska ge sig förän han har det.
Ska avsluta här och krypa till sängs för jag är mycket trött och ledsen ikväll.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 7 May, 2008 av kerstin Nilsson

Jobbigt

Allt är bara så j------------a jobbigt, orkar inte ta ta i något det är tom jobbigt att skriva här.
Magen är som en urvriden trasa tårarna ligger och lurar hela tiden och ibland rinner dom bara Arne frågade mig idag "vad tog nu på" det behöver inte vara någor speciellt alls en blick från Json kan göra mig ledsen.
Jag vet knappt vad jag ska skriva för jag tycker bara att jag upprepar mig hela tiden, men det känns inte som det blir bättre snarare tvärtom.
Men jag känner pressen från en del runt mig som tycker att nu får jag ta mig samman men just nu känns det som jag får lära mig att leva med denna känslan av tomhet och ledsamhet i magen.
Visst är där stunder när det känns bättre när mina nära och kära är här så känns det bra och som jag sagt innan Orry är solen i mitt liv. Hundarna kan också hålla på ibland när jag är ledsen så att jag bara måste skratta åt dom så visst finns det glädje ämne också men mitt/vårt liv känns ändå tomt det saknas en här.
Jag jobbar ju lite nu men det är jobbigt inte roligt alls och gå dit, tar åt mig av minsta lilla blir illa berörd när människor tittar bort och blir rädd att jag gjort något, så dom är arga på mig sen inser jag att det nog är som som inte vet hur dom ska bete sig mot mig. Jag säger bara en sak fråga mig prata med mig jag berättar hellre vad som hände än att det ska bli en massa rykte och spekulationer. En sak till jag tycker om att prata om Erika jag behöver det så man behöver inte undvika att prata om henne, men många verkar ha svårt att säga hennes namn,och tro inte att jag klandrar någon för det för ingen kan veta hur en annan människa mår eller känner sig.
Just nu känner jag mig väldigt ensam jag vet att jag inte är det att jag har vänner bara ett telefonsamtal bort, men stora delar av familjen är borta denna helgen så det är väl därför, Jimmy och Orry var inne en runda innan idag så jag fick kramas lite med min lille pojke.
Imorgon ska jag till Monika ska bli roligt jag saknar verkligen människorna i "njuffegänget" nu så hoppas att träningen snart kommer igång.
Nej nu orkar jag inte skriva mer för jag bara gråter vi hörs....................
14 jä-----a veckor 98 dagar sen jag pratade med dig.
Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 2 May, 2008 av kerstin Nilsson

Gjort fint

Idag har det varit en vågig dag ena stunden höga vågor och andra väldigt lugna.
Var hos kuratorn i förmiddags och det är både skönt och fruktansvärt jobbigt, hon trodde att mina skakningar hade med ångest att göra och att jag skulle försöka göra något annat när jag kände av dom.
Sen var vi och gjorde fint på graven och det är så jobbigt det är så bekräftande att se hennes namn jag kan ju inte slå bort det när jag står där och läser på stenen.
Men det är sant jag måste inse det men jag vill och kan inte det alltid.
Var en runda på våtmarken med Json och Carina och hennes pyggehundar det var skönt Json badade lite men han simmade inte gick bara och vada i kanten, men snart ska han få simma.
Jag blev så ledsen nu ikväll när jag tittade på tv för plötsligt så doftade det av Erikas parafym i hela rummet och jag blev först glad men sen började jag gråta JAG VILL HA HENNE HÄR INTE PÅ ANDRA SIDAN.
Jag försöker att skriva i gästboken på VSFB
men den vill inte ta emot mina inlägg där är så många som jag vill skriva till men som sagt det funkar inte vet inte varför. Blir så besviken för ibland har jag skrivit av mig eller svarat någon men så funkar det inte.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 29 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

Ännu en helg

Ja nu är denna helgen över den har varit mycket tung igår var det ju tre månader sedan Erika rycktes bort, och så var det lördag också det var inte någon bra kombination
Jag hade ju jobbat på natten så jag lyckades sova en stund men klockan tio över tolv vaknade jag med ett ryck, vad som väckte mig vet jag inte men det var den tiden som Madde ringde mig den 26/1.
Sen tittade jag bara på klockan hela tiden och tänkte tillbaka och grät floder till sist tog jag Json och gick till kyrkogården och satte blommor sen satt jag i gräset där en bra stund och grät och pratade med henne. Hela vägen hem rann tårarna men jag som annars har svårt att gråta när någon ser eller hör mig brydde mig inte ett dugg jag tänkte att jag struntar i vem jag möter.
På kvällen var vi bjudna in till Helene och Jonny och det var nog tur så jag bröt min svacka att komma in och prata och ta något glas vin lungade mig för tillfället lite vi pratade mycket om andevärlden jag och Helene för vi tror ju på den och det känns skönt ibland att tänka att hon "lever" på andra sidan och har det bra där och att inga sjukdomar plågar henne, men samtidigt så tröstar det mig inte för jag vill ju ha henne här och få prata,tjata,diskutera, krama henne ja allt det där vanliga som vi gjorde varje dag.
Hade fått ett sms idag från Monika att det var träning men såg det försent men ny tid är bestämd och då kommer jag.

Erika älskar dig saknar dig alltid

Tack mina älskade pojkar för att ni finns hos mig och är hemma hos mig så ofta det är så skönt tack till dig också Josefine för jag förstår att du ligger bakom att ni kommer många gånger älskar er alla

Publicerad 27 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

Tre månader

Nu i kväll är det tre månader sen jag pratade med min flicka tre jävla månader...........
tiden går men jag är inte medveten om hur. Vi pratade strax innan jag skulle till jobbet och nu sitter jag här igen och ska snart iväg, hela tiden så tänker jag på sådant vi gjorde och hela tiden är det något som påminner mig om Erika.
Halva dagen idag har varit bra var med Josefine och handlade och det gick bra men när jag kom hem så började skakningarna igen jag skakar invärtes på något vis, pratade med dr och han tror att det är någon form av ångest.
Får se nu hur jag klarar natten sist gick det ju inte så bra men hoppas att det går bättre inatt för jag jobbar i ett annat nattlag inte mitt egna.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 25 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

Orkar inte

Jag mår skit......................
Jag mår så dåligt idag tårarna bara rinner och frågan varför?????????????????????? ekar i mitt huvud, skakar i hela kroppen är rädd att jag håller på att bygga upp en ångestatack har ringt till dr de ska ringa upp mig igen.
Ska jobba ett par timmar i eftermiddag måste försöka klara det.
Json lämnar inte min sida idag han är så klok den hunden.
Tack Jimmy, Richard, Josefine, Orry, Marielle övrig familj och mina vänner ni vet vilka ni är för att ni finns där för mig men jag saknar ändå Erika och det vet jag att ni också gör precis lika mycke som jag.
Jag vet att många innan mig/oss har klarat att gå igenom en sån här sorg så jag/vi ska nog också göra det men just nu begriper jag inte hur.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 24 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

Gravstenen

Idag har gravstenen kommit på plats så nu ska vi göra fint på gravplatsen, stenen blev mycket fin, men jag önskar att den inte hade behövt finnas.
Har lagt in en bild på den.
Jag och Richard var och kollade vis sjön bryggorna var i och Ernie simmade av hjärtans lust medan Json bara doppade benen och gick omkring och drack av vattnet som vanligt, får väl vänta till våtdräkten är på då ska han i vattnet.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 22 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

Drömt

Vilken natt jag haft!!!
Först var det Json som inte kunde bestämma sig för om han skulle sova ute eller inne var han än va så gnällde eller skällde han för att han skulle vara någon annanstans, vid två-tiden fick han äntligen ro då somnade han i uterummet och jag kunde också somna.
Men jag har sovit väldigt oroligt jag har drömt om Erika i natt hon var tillbaka och allt hade bara varit en prövning, hon hade "bara" varit sjuk och nu var hon frisk igen och hemma hos oss och vi hade sådant jobb med att återställa allting hennes lägenhet och få alla hennes grejor på plats och Erika bara skrattade åt oss och våra ansträngningar. Gud va skönt det var att få höra hennes skrattt om än bara i en dröm. Jag ville inte vakna vi hade så roligt och alla var så glada igen att hon var tillbaka. Så nu känns det bara så förb......t jobbigt och jag är så ledsen, men det är ändå skönt att äntligen fått träffa henne i drömmen har tyckt att det varit så konstigt att jag inte ens drömt om henne, jag har bara drömt något litet men detta var en dröm om bara henne.
I kväll hade jag tänkt köra till sjön för att kolla om bryggorna har kommit i ska ändå skjutsa Richard så kan ju Json få följa med och simma en runda.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 22 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

Lördag

Ja nu var det lördag igen...................
Jag bara hatar lördagar för tillfället får ingenting gjort bara går och drar, idag har benen varit som spagetti.
Det började redan i morse, har ju jobbat inatt men mitt under morgonrundan blev jag riktigt yr fick gå och lägga mig kunde knappt stå på benen. Fick åka med Madde hem kunde inte cykla sen sov jag till klockan halv två men ville bara inte gå ur sängen.
Tänk att det gått 12 veckor nu tolv j....a veckor och hur jag än tänker och hur jag än önskar så kommer Erika aldrig mer tillbaka jag kan bara inte få in det i huvudet jag bara längtar och saknar så det gör ont ja hela kroppen värker av sorg och saknad. Många säger till mig men du har ju dina andra barn och ditt barnbran ja tack gode gud för det jag älskar dom över allt annat, men det hjälps inte Erika fattas hon fattas oss alla i familjen hon fattas sina vänner och sina hundar ja hon fattas oss alla precis överallt.
I fredags fick jag ägarintygen på Json och Earnie det kändes jättekonstigt att jag står som ägare till dom det stämmer liksom inte det ska ju vara Erika.
Jag anmälde Json till utställningen i Hässleholm också igår och går och funderar på om jag ska anmäla Taco också han har blivit så fin nu när han är hos mamma, han får många rundor varje dag och har gått ner i vikt,har ett par dagar till på mig att fundera.
Godingen Json märker så väl när jag är ledsen just nu ligger han i soffan med huvudet i knät och ska kela så det går inte fort att skriva men vad gör det jag har tid på mig.
Har faktiskt tränat lite lydnad och appotering med Json och det går ganska bra, hur det går när vi kommer till vattenträningen sen återstår och se.
Ja jag försöker att leva lite och vissa dagar går det ganska bra och andra orkar jag knappt ta mig ur sängen och jag skulle kunna misstänka att det kommer vara så här länge kanske alltid.............
I går blev jag glad för Richards skull när HV vann SM-guld det är ju favoritlaget.
Och imorgon fyller Jimmy år vi ska dit på måndag för han jobbar i morgon, det blir ännu en konstig dag att inte Erika är där med present hon som älskade att köpa presenter till alla.
Får se här är kanske någon liten minnes sak bland hennes grejor som han skulle uppskatta.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 19 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

arg

Idag är jag arg och irriterad på allt och inget, mellan varven är jag ledsen också,
jag vet inte men jag tål inga motgångar överhuvudtaget idag.
Annars började dagen ganska bra idag Json och jag var ute och gick men när vi kom till våtmarken och han skulle få springa lös lite vad gör han jo han fastnar på fläckar som luktar gott och när han äntligen börjar springa lite ja då springer han iväg och lyssnar överhuvudtaget inte på min inkallning, utan jag får gå och hämta honom sen springer han iväg igen då kopplar jag honom och går hem så det blev inte så roligt för någon av oss.
Sen har eftermiddagen bara varit pest, och för en stund sen satte jag mig vid TV:n vad händer jo Arne lägger beslag på fjärrkontrollen och sitter och flippar mellan ishocky, nyheter och text tv, jag får bara spel och han kan inte förstå vad det är för fel på mig!
Idag har jag också varit arg för att jag tycker att Erika har varit borta för länge nu och jag bara väntar på att hon ska komma och att jag ska vakna ur min mardröm, fast att jag inser att så aldrig kommer att ske.
Jag har också tänkt så mycke på allt tråkigt som Erika varit med om från det hon var liten hur (vad vi trodde var vänner) gjorde henne illa och hur dessa demoner följde henne hela livet och det gör mig så ont att jag inget visste och inte kunde hjälpa henne då.
Folk säger att ilskan är en del av sorgearbetet men det är jobbigt att vara arg jag tycker inte om det.
Ska lägga mig tidigt idag och hoppas att jag kan sova bort min ilska, för imorgon ska jag passa Orry några timmar det blir skoj och jag vet att det lyfter mig sen imorgonkväll ska jag på seans det blir spännande.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 16 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

Trött

Himmel vad trött jag blir av minsta lilla, sorgen tröttar verkligen ut mig orkar bara göra en sak per dag sen är jag jättetrött så idag är jag lite stolt att jag gjort mer än så.
Jag jobbade ju inatt och jobba tio timmar är tufft är halvt sjukskriven en månad nu men vi kan ju inte gå hem efter halva natten utan måste jobba varannan.
Jag bröt ihop en gång inatt vet inte varför var kanske bara så trött att jag inte orkade hålla mig upprätt längre, och på morgonen märkte jag tyvärr att mitt tålamod inte är detsamma längre, hoppas att jag får tillbaka det.
Jag sov till kl halv två, sen satt jag i tre timmar och gjorde absolut ingenting mer än drack kaffe. men sen tog jag mig samman och tog Json och gick till kyrkogården för att tända ljus på vägen dit mötte vi Marielle och Ior så vi gick en långrunda och sen följde de med hem och käka kvällsmat och vindruvor sen satt vi och pratade jag lånar henne ibland det känns bra.
Vi lärde Json att öppna skåp och lådor och sen tränade vi lite annat som att hämta olika saker och hålla mig i handen han tycker det är så roligt han springer så fort så jag hinner knappt med honom, Erika lärde honom det att "hämta mamma" och han tyckte det var kul och så fick han ju massor med beröm.
Den hunden älskar och träna måste anmäla oss till kurs men jag glömmer att ringa varje dag kommer alltid på det när kl är för mycket. Men vattenträningen drar nog snart igång så då blir det ju något.
Nu ska jag snart gå och lägga mig för som sagt jag är dödstrött men när man lägger sig ja då är man klarvaken igen.
Funderar på att köra och hälsa på en vän i morgon skriver inte vem för om jag inte orkar så har jag inte gjort någon besviken

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 15 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

Agent Bulldogg

Det gick inte att ändra ett redan publicerat blogginlägg så den utlovade texten kommer här.

Agent Bulldogg - Farväl

Mycket är svårt, men svårast är farväl
Det fyller mig med vanmakt, det värker i min själ
När vänskap bara ruttnar, eller nån man håller av
Min högsta önskan är att vi möts igen nånstans nåndag

Jag minns alla saker som vi gjort och lärt
Men hur mycket jag än önskar är du inte längre här
Jag är som ett barn, bara frågor inga svar
Men nu är allt försent du är inte kvar
Jag minns alla saker som vi gjort och lärt
Men hur mycket jag än önskar är du inte längre här

Vetandet och känslan i mitt hjärta min vän
att aldrig få möta någon som du igen
Jag försöker faktiskt fatta, jag försöker att se
Men vad är egentligen meningen
är detta allt livet har att ge?

Jag minns alla saker som vi gjort och lärt
Men hur mycket jag än önskar är du inte längre här
Jag är som ett barn, bara frågor inga svar
Men nu är allt försent du är inte kvar

Publicerad 15 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

svårt att sova

I natt har jag haft svårt att sova, har legat och tänkt på Erikas begravning det var ju två månader sedan hon begravdes igår.
Jag tänkte på alla vackra blommor och alla människor som var där,men hur jag än tänker så kan jag inte minnas allt men alla som var där har sagt till mig att det var en fin begravning och jag tror att det var som Erika velat ha det utan en massa psalmer vi spelade "hennes" musik.
Hon hade också talat om för mig en sång som hon ville skulle spelas på hennes begravning (åter en sådan där konstig sak som hon sa och gjorde tiden innan hon gick bort) och det var I´ll be missing you med P.Daddy, Madde ville spela Tusen bitar till Erikas minne och hela familjen enades om att Mikael Wiehes Den jag kunde va kändes rätt och vi avslutade med I will always love you det var Erikas absoluta favorit sång, och den och Wiehes låt speglar mycket våra känslor.
Sen var det ju Richards Farväl till sin storasyster och han hade valt att spela just låten Farväl med Agent Bulldog och man riktigt hörde hur många drog efter andan när den drog igång, han hade även skrivit ett brev till Erika som han skulle läst men orkade inte utan prästen läste det.

Richards brev
Erika, från den första dagen i mitt liv så var hon där vid min sida, min syster, och hon fortsatte att så vara så länge hon kunde. En syster som kunde komma undan med att kasta ett juicepaket i huvudet på mig för att visa missnöje över ett skämt som hon inte uppskattade på samma sätt som jag men även en syster som lärde mig att cykla och simma när alla andra hade tappat tålamodet med mig. En syster som alltid ville mitt bästa och som med jämna mellanrum ringde bara för att höra att allt var bra med mig.
Hon hade det största hjärtat jag träffat och var en av de roligaste människor jag stött på. Jag kommer aldrig någonsin sluta älska henne eller glömma henne på samma sätt som man aldrig glömmer hur man cyklar eller simmar.
Jag var alltid på henne och skulle lära henne lyssna på rätt musik och på mina favoritband så jag spelade alltid upp musik för henne. Hon hade för det mesta tålamod att ge det jag spelade upp en chans på ett sätt som ingen annan hade haft. Och för en allra sista gång så ska jag spela upp en av "mina" låtar för henne och jag hoppaas att var hon än är så hör hon den och tycker om den.

Jag ska be Richard att lägga in texten här nedan

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 14 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

Helgen över

Helgen har varit ganska lugn har inte haft några större sammanbrott.
Lördagen var ju jobbig som alltid men jag skulle passa Orry så jag var tvungen att damsuga och torka golv så förmiddagen gick, jag tände massor med ljus här och kunde tänka på Erika och en del roliga saker vi gjort tillsammans.
Eftermiddagen var jag först ute med Json sen kom Madde och sen Carina,
Och därefter kom Jimmy och Josefine med Orry de skulle bort så han skulle vara hos mig själv.
Det gick bra även om han vägrade dricka sin välling när jag gav honom men det gick bra när mamma kom hem på natten.
Eftersom Jimmy skulle jobba så stannade Josefine och Orry här hela dagen idag så där har inte varit en chans att bryta ihop och det är skönt vi har suttit och pratat en del om Erika och det känns bra vi behöver det.
Det är tur att man har några sådana här dagar i mellan åt för annars vet jag inte hur det gått.
Men jag tror att hjärnan är så klok så den pytsar ut lite hela tiden för hade man förstått och tagit åt sig allt detta tragiska med en gång så tror jag att man bara varit en våt fläck nu.(vilket man vill ibland så man hade sluppit känna)
Imorgon ska jag till läkaren får se vad det ljushuvudet har att komma med han tycker ju att det är bäst att jag ska jobba för annars finns risken att jag blir långtidssjukskriven, men om jag inte orkar då vad ska jag då göra?
Som sagt det är tur att jag har mina vänner och min kurator och mest av allt hela min familj med föräldrar och syskon ja alla för vad skulle man annars ta sig till stackas de som står alldeles ensama med sin sorg, men det är ju så att även om jag har alla dessa så känner jag mig helt ensam och övergiven ibland. saknaden efter Erika måste jag leva med resten av mitt liv och inne i mig så är det bara den och jag där är vi ensamma men tyärr delar jag mitt öde med så många andra föräldrar och man får försöka att stötta varandra när det är som tygnst.
Nu sitter jag här ensam Arne har gått och lagt sig så nu känner jag att ångesten börjar komma krypande igen hur magen vrids om som en trasa när jag tänker på min älskade tös, har inte förstått att jag aldrig mer får se henne hon är bar bortrest men så går verkligheten upp för mig igen.............

Sitting here alone with my memories
Staring at a picture of you and me
They say I look fine but if walls could talk
They'd tell you all about how much I break apart
I think we were right but we did it wrong
Ever since you left me I just can't go on
No, I can’t even read the news today
'Cause everything reminds me of yesterday

Empty room
Empty heart
Since you've been gone
I must move on
Empty room

I never realised it could make me cry
To hear the children laugh and play outside
A walk in the park, shouldn't be that bad
But everything without you seems to make me sad
I thought we were good, we were meant to be
The way it turned out is still a mystery
No, I can't even read the news today
Reminds me of yesterday

Empty room
Empty heart
Since you've been gone
I must move on
Empty space
Lonely days
My life goes on
Just like the moon

And to sail across the sky alone
Forever trying to find its home
I can't believe I have to say
I don't know where you are today

Empty room
Empty heart
Since you've been gone
I must move on
Empty space
Lonely days
My life goes on
Just like the moon
Empty room
Empty room

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 13 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

Samtal

Ja nu var andra natten gjord det gick ganska bra men jag bytade så jag fick jobba inne istället där är vi ju tre ifall jag skulle braka.
Jag sov till klockan ett och det var ganska bra tycker jag när jag varit uppe en stund ringde Marie-Louise en gamal klasskompis kändes jättebra att höra ifrån henne hon hade varit på skolträffen men tyvärr hade de inte varit så många där, vi pratade en lång stund mycket om Erika det känns bra när jag får prata om henne jag är bara rädd att folk tycker att det är jobbigt att höra på mig.
Efter det kom Carina in en runda och drog mig med ut för vädret har ju faktiskt varit underbart idag.
Nu i kväll fick jag ett mess från en annan gamal klasskompis Maria har precis skrivit ett mejl till henne fänk att få höra ifrån två kompisar från grundskolan samma dag.
Och i förra veckan ringde Yvonne i från skolan det känns mycket bra att höra ifrån gamla vänner.
Så om man sumerar dagen idag så har den varit ganska lugn.
Jimmy är hemma igen välbehållen, och Richard har varit en runda här idag.
Så nu ska jag snart sova så jag kan möta dagen i morgon.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 10 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

Det kunde bli värre

Jag trodde att sorgen och saknaden inte kunde bli värre............men det kunde den dagen idag har varit fruktansvärd hemsk jag har varit både arg, ledsen, förtvivlad har skrikit och undrat varför????????????????????????
Varför får man en dotter som man älskar så högt och så plötsligt en dag så finns hon inte mer HON FINNS INTE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Och jag bara undrar vad f-n ska jag ta mig till hur ska jag orka leva med denna smärta resten av livet?
Jag har varit ute jag har gått i affärer men hela tiden så finns hon i mina tankar hela tiden är där något som påminner mig om henne, om jag ser en sak t.ex. som jag tror hon skulle tyckt om så blir jag ledsen för det för att hon inte får se den.
Inatt ska jag jobba undrar hur det ska gå jag som aldrig mått så här dåligt ska gå till jobbet idag och hjälpa gamla och sjuka, stackas Annika som ska dras med mig inatt jag blir nog inte speciellt rolig att ha att göra med.
Jag blir ledsen för allt jag tänker på de stackas föräldrana till flickan Engla på de två små barnen i Arboga Jag vet vad de går igenom och många med mig, varje dag får någon uppleva denna oerhörda smärta att mista sitt barn, på många olika sätt men smärtan är den samma för alla.
Jag önskar att ingen behövde känna detta, men tyvärr vi kan inte styra det öde vi har men varför ska vissa prövas så hårt.

Nu ska jag inte gnälla mer, utan gå och vila en timme innan jag ska iväg.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 9 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

Erika

Igår när jag fick mejlet från Åsa så började jag inse att Erika satt en hel del spår i hundsverige.
Jag tänker också med stor sorg på att nu närmar sig den årstid som Erika älskade våren, när hon kunde hoppa i våtdräkten och börja träna vattenräddning med Json.
Jag tänker också på vad Erika och Json betydde för varandra och hur denna underbar hund inte lämnade sin mattes sida när hon var sjuk hur många gånger jag hittat henne liggande på gator och trottearer och hur Json legat där vid hennes sida lugn och trygg, Detta kändes så bra för oss för många gånger när Erika vaknade upp efter ett anfall visste hon inte var hon befann sig och hon kände inte igen människor heller inte ens mig men Json kände hon alltid igen. Han hade och har bara en liten egenhet som vi måste ta itu med han älskar små hundar ju mindere ju sötare, men när Erika var sjuk kunde det passera hur många småhundar som helst han lyfte inte ens på huvudet när de passerade.
Våren är ju också fotboll och Erika ville så gärna börja träna igen men hon vågade inte efter det hon skadade sitt knä, men hon tog gärna Json och mig med sig och gick till Ybbarpsplanen för att titta på PSK och Bälinge där kusinerna spelade.
Men när det var landskamp på TV så satt hon som fastklistrad för att heja på Sverige hon blev så glad när det blev mål ja hon t.o.m. fick anfall en gång så glad hon blev. Hon hade bara en stor sorg det var att Henke Larsson slutat i landslaget han var hennes stora idol och förebild.
Jag hoppas att Erika får se EM och våra ansträngnigar med Json i vattnet och i utställningsringarna i sommar från ett moln på himlen.

Jag fick låna en ängel
Som spred sitt ljus i mitt liv
I varje andetag
Du togs bort från mig
Alldeles för tidigt
Jag fick låna en ängel
För en stund

Du gav mig allt
Ett hjärta kan
Du lever kvar i mig
Så länge livet ger mig tid
Du sa till mig 'Var inte rädd'

Men säg mig hur kan man nånsin' va' beredd?

Jag fick låna en ängel
Som spred sitt ljus i mitt liv
I varje andetag
Du togs bort från mig
Alldeles för tidigt
Jag fick låna en ängel
För en stund

Min ängel..

Älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 8 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

Ännu en dag

Dagarna går ibland fattar jag inte hur.
Jag tycker att allt bara blir värre och värre det gör så förbannat ont smärtan är obeskrivlig tårarna rinner ibland utan att jag vet vad som orsakar det det kan vara en sång något Json gör en grej som jag ser eller något jag går och tänker på men ibland så bara kommer dom, men känslan man har i magen precis innan man ska börja gråta den känslan lever jag med nu den är min vardag.
Idag fick jag ett mail från en tjej som vi träffat på vatten tävling och hon beskriver sitt möte med Erika och hur hon etsat sig fast i hennes minne det värmer när man får sådana mail.
Erika och Jsons vattentävlingar minns nog alla som var på plats, Json drev med sin matte han som var hur lydig och duktig som helst när han arbetade som sevicehund for runt som ett yrväder på vattentävlingar och skulle absolut inte göra någonting, jag kan faktiskt le lite åt minnet.
Nu är det så att jag har bestämt mig för att göra ett försök att träna vattenräddning med honom så igår var jag och inhandlade en våtdräkt. Det är många som vill se när jag går i första gången, men jag tror att jag gör det i hemlighet.
Jag tor att jag ska ta en promenad nu för snart börjar hocky på tv och det orkar jag inte med Richards favoritlag HV71 är ju i final så de gäller att hålla tummarna men som sagt jag gör det någon annanstans än vid tv:n förlåt Richard.

Erika älskar dig saknar sig alltid mamma

Publicerad 7 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

Söndagmorgon

Söndag ja då är lördagen passerad, undrar när jag ska klara av lördagar igen?
Dagen igår bara flöt iväg huset ser ut som ja jag vet inte vad.
Richard dök upp klockan sex på morgonen igår, och vi satt väl och pratade i ett par timmar till han beslöt att gå och lägga sig och det gjorde faktiskt jag också och sov enda till kl elva och idag har jag sovit till kl halv tio detta är helt otroligt.
Som sagt lördagarna är tunga hela tiden tittar jag på klockan ja nu hände det och nu hände det kanske kan jag släppa det någon dag men inte än.
Igår läste jag lite om Simon en kille som bara fick bli 19 år och avled av samma orsak som Erika, när man läser det hans systrar skriver så känner jag igen så mycket om hur Erikas bröder tänker och känner, de skriver så underbart fint om sin bror så man tycker att man kände honom.
Jag var över hos Eva och pratade bort en stund, och det lättar ju att vara bland andra människor men att ta sig i kragen och ge sig ut är inte alltid så lätt.
Idag är Taco hemma för mamma och pappa skulle titta på Robin när han simmar, han vill snart inte gå in genom dörren här längre, Taco är min hund som följde med mormor hem samma dag som Erika gick bort för att det skulle bli lite lugnare här för det är så att Taco och Ernie busar och skäller mycket när de är tillsammans men var och en för sig är de jättelugna.
Mamma berättade efter någon vecka att när Erika var hos dom sista gången hade de suttit och pratat och Erika hade då sagt "mormor om något händer med mig så måste du lova att ta hand om Taco så mamma kan ta hand om Json" åter igen får man känslan kände hon på sig att livet rann bort.
Idag får vi se vad som händer Marielle sa att hon kanske kom en runda idag men det är dåligt väder ett riktigt innesittar väder.
Igår var det skolträff och egentligen hade jag så gärna varit där men hade absolut inte orken till det hoppas att de hade roligt och att där var många jag tänkte på dom hela kvällen det är konstigt många av dom träffar man ju bara när det är skolträff men då känns det som det var igår som man gick i skolan och man saknar dom så men det är ju faktikst så att man växte ju upp tillsammans, hoppas på en träff snart igen när jag orkar vara med.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 6 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

Tuff morgon

Idag vaknade jag tidigt det gör jag ganska ofta nu för tiden sover inte många timmar per natt.
Men när jag vaknade idag så tänkte jag på att idag är det tio veckor sedan jag kramade om Erika sista gången men jag kommer aldrig att glömma den morgonen.
Erika hade stannat kvar här och sovit för att hon inte mådde så bra på kvällen innan, hon mådde inte så bra när hon vaknade tidigt denna morgon heller så hon kom in och väckte mig, men jag ville sova för jag skulle jobba på natten.
Då frågade hon om hon fick krypa ner till mig för hon inte mådde bra och jag låg och höll om henne i ett par timmar, och jag tänkte också att inte många i hennes ålder hade gjort så, men om ni visste hur tacksam jag är att jag fick ligga och hålla om min älskade tös, inte visste jag då att det var sista gången men ibland tänker jag visste Erika undermedvetet att hennes liv höll på att rinna bort, för det var så många saker som hon sa och gjorde den sista månaden i sitt korta liv som får mig att undra.
Igår var det en dag med både höga berg och djupa dalar.
Jag mådde ganska bra på morgonen när jag steg upp så jag började städa i uterummet och så ringde Josefine och sa att hon och Orry skulle komma och det gjorde mig glad.
Dom var här och det var lika mycket skratt och bus som vanligt.
På eftermiddagen skulle jag jobba ett par timmar och det var ok så länge jag var där jag tycker ju så mycket om kvinnan jag jobbar med men när jag kom hem var det som om all luft gick ur mig jag lyckades ändå att laga middag för jag hade sagt till Jimmy med familj att komma och äta och när de kom mådde jag bra igen men så fort de lämnat huset gick luften ur mig igen.
Carina ringde och tyckte att jag kunde komma ett tag så jag tog mig samman ville verkligen inte gå ut då, men när jag väl kom iväg kändes det bra, satt och pratade bort någon timme, innan jag körde hem till tomheten igen fast att både Arne och hundarna var hemma så är det jobbigt att komma hem när jag varit borta och det är jobbigt att gå iväg när jag är hemma.
Nej nu ska jag göra färdigt uterummet.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 4 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

Lika jobbigt idag

Har varit lika jobbigt idag jag är arg. ledsen och irriterad om vartannat, jag undrar hur jag ska orka bära på denna känsla eller om jag ska bära den resten av livet.
Som jag skrivit innan är det tur att jag har mina pojkar de håller mig uppe.
Även hundarna för de tvingar ju mig ut på promenader annars hade jag väl bara suttit här inne och ugglat jag är inte lätt att få med ut fråga Carina.
Json är så underbar han känner att jag mår dåligt och har krupit upp till mig i soffan och ligger med huvudet i mitt knä så det är inte lätt att skriva men det går.
Jag ska snart ner till syrran och klippa mig och färga håret det kanske lyfter mig lite vi får se.
Skulle behöva städa men jag orkar bara inte får ta det en annan dag.
Tack för alla ljus ni tänder för Erika det värmer mitt hjärta så.
Gud va jag saknar henne ........... nu kommer tårarna igen.

Erika älskar dig saknar dig allltid mamma

Publicerad 2 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

tung dag

Idag har det varit tungt, skulle vara på sjukhuset kl 7.45 idag på vägen in hade jag sådan ångest vet ej varför skällde på Arne hela tiden om hur han körde.
När jag kom dit och gick i koridoren så kom tårarna jag tänkte på när jag fött Erika då åkte vi här en av mina lyckligaste dagar.
När jag kom hem gick jag och la mig och sov i flera timmar (inte likt mig), skulle sen till vet. med katten jag körde själv och grät hela vägen dit lika på vägen hem.
gjorde mat när jag kom hem vi har ju bröllopsdag idag ja vi har ätit men vi är lika nere idag så någon trevlig dag har det inte varit.
Sådana här dagar undrar jag hur i helvete ska jag orka må så här kommer det någonsin bli bättre saknaden och tomheten är så hemsk jag hade hoppats att ingen människa skulle behöva gå igenom sånt här ändå drabbar denna frukansvärda sorg människor varenda dag.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 1 Apr, 2008 av kerstin Nilsson

Jobbat

Så nu har jag jobbat den första natten sen Erikas bortgång, det var både jobbigt och skönt på samma gång. Jag har ju så underbara jobbekompisar som förstår att jag inte mår så bra och inte har orken utan jag kunde gå ifrån i mellan åt.
Men annars är det tungt nu, jag fick både newfoundlands tidningen och SoS-tidnigen förra veckan de har skrivit så fint om Erika där och det värmer mitt modershjärta så, jag önskar bara att Erika vetat att människor uppskattade henne så mycket som de gjorde, för ibland när hon mådde som sämst trodde hon att ingen mer än jag älskade henne och att jag gjorde det för att jag var mamma och var tvungen, men inerst inne så visste hon ju hur stark min kärlek var det vet jag.
Jag har suttit med alla brev och dikter vi har fått tänkte spara dom i en pärm då hittade jag dikten som vi hittade på VSFB:s sida någon dag efter Erikas död den kändes så stark för oss då och gör fortfarande
Finns inte mer

Vi såg Dig ligga där
Förstod inte
Vart hade Ditt leende tagit vägen, glimten i ögat?
Varför andades du inte?
Tystnaden spred ut sina vingar över oss
Ville inte förstå

Ville inte fatta att Dina tankar var bortblåsta
Att Dina drömmar var förstörda
Att Du aldrig mer skulle få känna vinden mot Ditt ansikte
Se solen gå ned vid horisonten
Höra fåglarna sjunga i träden
Känna doften av sommaren
Ville inte förstå att anledningen till att Du inte andades
berodde på att Du inte fanns

Det enda som finns kvar nu, av Dig, är vår saknad
Sticket i bröstet och tårarna längs våra kinder
Det enda som finns kvar nu är våra minnen
Och tystnad
Så mycket tystnad

Tänk att tystnad kan låta så mycket

Frida - Samuels lillasyster
Fin eller hur precis så kände vi oss när vi stod på sjukhuset och tittade på vår älskade Erika

Idag har lille Orry varit här tillsammans med mamma och pappa, han har öroninflammation den lille stackarn men ändå så skrattar han och är ett solsken för oss alla mitt underbara lilla barnbarn som aldrig får lära känna sin faster på riktigt men vi ska göra vad vi kan så han ändå lär "känna" henne hon var ju så glad för honom, men var lite rädd för att hålla honom eftersom hon var rädd att få ett anfall och tappa honom, så vi har bara lyckats få ett fåtal bilder med dom tilsammans men dom är vi rädda om.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 31 Mar, 2008 av kerstin Nilsson

Orkeslös igen

Ja det varade i två dagar när jag mådde så där, men nu är det kört igen känner mig helt utan kraft vill bara ramla ihop i och försig så har jag ju gjort lite idag.
Var uppe tidigt idag tog långrundan med Json redan innan kl åtta i morse men det var ganska skönt sen gick jag här och små pulade lite till jag skulle köra till Markaryd SoS har årsmöte där denna helg så jag tänkte att det kunde vara skönt att få träffa en del vänner där och så skulle Json lämna tillbaka sitt tjänstetäcke.
Hade svårt att hitta till Solhaga men långt om länge kom jag fram träfffade Louise och Oskar först av alla kom lagom till kaffet så jag fick småpratat med några stycken Json ville inte lämna täcket själv så jag fick göra det, jag fick en klippbok med olika artiklar från tidningar 2007.
Jag orkade inte stanna utan att jag körde hemåt ganska snabbt och väl hemma kom tröttheten över mig. Det var jobbigare än vad jag väntat mig, men varje dag är en utmaning varje gång jag möter människor som stod oss båda eller henne nära är det jobbigt men det är något jag får lära mig att leva med för jag vill ju ha denna kontakt med alla som stod oss nära. Jag blir så glad när jag hör ifrån Erikas kompisar eller att de kommer hit och pratar bort en stund för jag vet att dom saknar ju också henne och vi hjälper varandra en stund när vi pratar.
Idag har det gått nio veckor nio långa veckor och jag kan fortfarande inte förstå att jag aldrig mer får träffa min älskade dotter, när jag är ute med Json så tänker jag ofta att jag inte får låta honom göra dumheter för då får Erika det jobbigt att få bort som och så kommer jag på att hon inte finns med mig längre.

Jag har många fina vänner
de mig mer eller mindre känner.
En del av dem mig förstår
att jag upp och ner i humöret går.
En del av dem bort ifrån mig drar
och hör ej av sig på många dar.
En del vill mig inte störa
och vet inte riktigt vad de ska göra.
Sen är det inte så lätt
att veta vad som är fel eller rätt.
Alla gör så gott de kan
ja, både kvinna och man.

Tina Lervik

Denna dikt hittade jag och den tycker jag är fin och säger så mycket.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 29 Mar, 2008 av kerstin Nilsson

Dagen i dag

Dagen i dag har nog varit den då jag varit lugnast sen Erika lämnade oss.
Jag lyckades sova ända till nio idag gick upp och käka frukost i lugn o ro sen tog jag och Json en riktigt lång promenad.
Sen körde vi till Helsingborg och lämnade mina glasögon och storhandlade en del, när vi var på väg hem var där ett radioprogram om olika arbete på Kristianstads sjukhus och där de pratade med folk på akuten och sjukhusprästen, det var väldigt jobbigtatt höra för då vällde den 26 januari över mig igen hurvi satt där på anhörigrummet och fick dödsbudet och hur sjukhusprästen hela tiden var där och stöttade oss. Jag måste ju säga trots att detta var den värsta dagen i mitt liv så minns jag hur fin och proffsig personalen var mot oss. Det gör ändå då ont att tänka på detta och läkarens ord om att Erika hade avlidit att de kämpat för hennes liv i 1 och en halv timme ekar hela tiden i mitt huvud och som det känns får jag nog lära mig leva med detta
Efter detta när vi kom hem efter det var jag mycket trött och fick gå och lägga mig en stund för kroppen ville bara inte vara upprätt.
När jag kommit ur sängen ringde en jobbekompis och vi pratade i en och en halv timme det kändes bra och jag tänkte på hur mycket jag saknar henne.
Nu sitter jag här vid datorn och försöker få ur mig lite känslor så jag kanske kan sova lite sen.
God natt
Erika Älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 27 Mar, 2008 av kerstin Nilsson

Urnsättning

Idag har dagen bara gått den har varir tuff tankarna har bara kretsat omkring urnsättningen som vi har haft idag.
Jimmy med familj kom i eftermiddags och det var nog tur för då skingras ju tankarna en del.
Men klockan blev halv sex och då skulle vi vara vid kyrkan vi samlades i kapellet och Patrik läste en liten vers sen gick vi ut till gravplatsen Arne bar urnan och sen fick han sänka ner den i graven,
Vi skickade med henne lite saker hon fick bl.a. Jsons namnskylt med sig där det stod att han var epilepsihund och mitt telefon nummer så folk kunde ringa mig om något hänt Erika när dom var ute.
Json var med och han bar själv fram sin blomma och skulle släppa ner den men han missade med ett par cm så jag fick hjälpa han lite.
Efteråt åkte vi hem här och pratade och åt lite kvällsmat. Och det kändes skönt.
Nu är allt praktiskt över så nu lär bubblan snart brista och att man kanske förstår vad som egentligen hänt att jag aldrig mer får se, krama eller prata med min älskade dotter igen.
Nu ska jag försöka sova men har svårt att tro att det kommer att gå så bra men jag har en fruktansvärd huvudvärk idag men det beror väl på alla spänningar jag har gått med idag.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 26 Mar, 2008 av kerstin Nilsson

hur ska jag orka

Så var det en ny dag som började väldigt tidigt, skulle hämta Madde så vi kunde köra tillsammans till vetrinären, men när jag höll utanför och väntade kom jag på mig själv att jag satt och tittade mot Erikas port och väntade på att hon skulle komma ut, kommer man nogonsin sluta att vänta på henne?
Vi kom iväg till vetrinären och lämnade djuren där på vägen hem körde vi till Carina och åt frukost, när jag kom hem brakade jag ihop, det bara knöt sig imagen kunde inte stå på benen utan fick gå och lägga mig och där låg jag till det var tid att hämta katten igen.
Lyckades hålla mig uppe under tiden när jag kom hem samlade jag mig och ringde två telefonsamtal som jag skulle gjort i en vecka, jag lagade även middag och det gick bra men när vi åt och jag försökte prata med Arne om Erika så svarade han mig inte ens, då brakade helvetet löst här som slutade med att jag gick och la mig fullständigt hysterisk bara skrek och vrålade var jätte arg.
Har nästan precis kommit ur sängen och har lugnat mig igen men hur f-n ska man orka.
Ska ta mig till jobbet och hälsa på nu samtidigt som jag ska fylla i några papper.
Sen måste jag förbereda mig på morgondagen då vi ska ha urnsättnig hur nu detta kommer att gå ,jag är rädd att jag inte klarar det så bra eller så gör jag det för jag visar sällan utåt hur jag egentligen mår.

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 25 Mar, 2008 av kerstin Nilsson

påsken är över

Så nu är påsken över och det är skönt.
dagen idag har gått ganska bra mycket beroende på att jag haft folk hos mig nästan hela dagen, jag vaknade jättetidigt idag var uppe redan klockan sju men det är inget ovanligt nu för tiden det är inte många timmars sömn jag får om nätterna.
Idag tog jag den där långa promenaden med Json vi gick och gick och hamnade långt iväg men det var riktigt skönt att få lufta huvudet lite. och så fick vi lite motion på köpet det behövs verkligen.
Eva, töserna och Richard var här några timmar i eftermiddag och sen kom Madde och Jocke på kvällen och som sagt det går lite lättare när jag har folk hos mig även om vi pratar mycket om Erika så är det ofta de roliga minnena som vi har om henne som kommer fram.
Carina ringde och "skällde" på mig för att jag inte ringt nu i helgen när jag mått dåligt, men jag vill inte störa jag vet att jag får ringa när jag vill och jag vet att Carina är min bästa vän och hon har varit med mig på hela denna svåra resa det var hon som körde mig och Richard till sjukhuset och var hos mig när jag fick dödsbudet, men ändå ibland känner jag mig gnällig.
Madde är hennes dotter och var en av Erikas bästa vänner, det var hon och hennes pojkvän Benny och kompisen Jocke som hittade Erika livlös och larmade på hjälp det var Madde som åkte med i ambulansen och Benny och Jocke som körde in med Arne och Jimmy till sjukhuset
Så dom har det jobbigt också så det känns skönt när de kommer hit och pratar eftersom vi gick igenom det första svåra tillsammans.
Nu ska jag försöka få lite sömn för imorgon ska jag köra med katten till vetrinären redan klockan tio i sju på morgonen.
God natt

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 24 Mar, 2008 av kerstin Nilsson

Mår dåligt

Uch vad jag mår dåligt idag tårarna rinner magen känns som en urvriden trasa, vad ska jag ta ming till?
Är det så här jag kommer att må resten av mitt liv jag saknar Erika så mycket.
Har inte fått för mig att göra något idag i morse hade jag så mycke planer jag skulle gå en lång runda med Json för det var ett strålande väder sen skulle jag köra och överaska en vän med ett besök vad har jag gjort jo Json har fått ett par "kisserundor" det är allt och knappt det orkade jag.
Det finns så många som sagt åt mig att ringa när jag mår dålig och jag vet att jag kan det men jag vill ju inte störa så här i påsken när de samlas med sina familjer.
Lilla Orry är sjuk han hade feber i morse stackarn hoppas att det släpper snart den lilla godingen är solskenet i vårt liv jag tror inte att många i familjen hade orkat om det inte varit för honom.
Imorgon ska vi ha besök av Eva och töserna det känns bra och så blir det ett avbräck det känns alltid lite lättare när här är någon, det är jobbigare att köra bort för då ska man hem till tomheten igen.
Vi hanterar det så olika Arne och jag han går och lägger sig mycke och tror att han kan sova bort smärtan och saknaden men jag kan knappt sova set är inte många timmar per dygn.
Ibland känns det som vi är främlingar och inte vet vad vi ska prata om jag vill prata om Erika om allt det roliga och fina som vi har i våra hjärta men Arne orkar nog inte det för han byter ofta samtalsämne när jag börjar prata, däremot klarar han det praktiska runt Erikas bortgång mycket bättre än jag egentligen är det kanske tur att vi klarar olika saker för annars hade kanske inget blivit gjort.
Jag läste en dikt som följer här nedan det kändes som om Erika hade skrivit den till mig.

Min starka mamma

Min mamma är så stark, det säger faktiskt alla
Men i ensamhet om natten har jag sett hennes tårar falla.

Under sömnlösa nätter kommer jag tassande på tå
Hon vet inte att jag är där för att hjälpa henne förstå

Lika ändlöst som strandens vågor och hennes smärta
Jag vakar över min starka mamma som alltid bär mig
i sitt hjärta.

Hon bär ett leende, ett leende som hon tror hon döljer
Men genom Himlens dörr ser jag tårarna som följer.

Min mamma försöker att hantera döden
för att hålla mig kvar
Men alla som känner henne vet att det är
den enda möjlighet hon har.

När jag vakar över min starka mamma…
genom Himlens öppna dörr
försöker jag förklara att änglar skyddar mig nu
så som hon gjorde förr.

Men jag vet att det inte hjälper,
eller lättar bördorna hon bär,
har du möjlighet, gör ett besök…
och visa att du håller henne kär.

Vad hon än säger… hur hon än mår
Min starka mamma har ett hjärta, för alltid fullt av sår.

Kaye Des´Ormeaux
Svensk översättning Helen S. Wirén

Den är så stark.
Nu ska jag försöka laga lite mat och kanske ringa ett samtal till någon av alla mina vänner där ute

Erika älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 23 Mar, 2008 av kerstin Nilsson

Påskafton

Nu är jag hemma igen, det var jobbigt att träffas alla utan att Erika var med.
Men det gick även om tårarna var närma många gånger, men jag är så tacksam att vi är så tajta som vi är så ingen behöver föreställa sig utan alla vet hur alla mår.
Vi tittade på gamla filmer från det att barnen var små det kändes konstigt att höra hennes röst, men det som var filmat var en livlig diskussion mellan Erika och morbror Mats de två var så lika visste precis vilka knappar man ska trycka på för att reta varandra.
Nu ska jag snart lägga mig och nu har jag klarat ännu en dag.
Men tack alla ni som finns där ute och stöttar mig familj och vänner och tack för att Orry finns han får mig att le och skratta och hundarna tvingar mig ut på promenader alla ni gör så överlever.
God natt
Älskar dig saknar dig alltid mamma

Publicerad 22 Mar, 2008 av kerstin Nilsson

Stöd

Ja nu har jag börjat får se om det hjälper mig att orka kämpa vidare att skriva mina egna tankar om Erika och om min saknad efter henne men också om det som håller mig uppe nu mina söner Jimmy och Richard och Jimmys son Orry och hans sambo Josefine.
Jag måste ju säga att jag har haft och har många som stöttar och hjälper mig på alla sätt och vis, men sorgen är svår och det kan bara den som själv mist sitt barn förstå.
Helgen då Erika rycktes bort från oss och veckorna som gått efter det är det värsta jag varit med om och jag är säker på att varje dag därefter kommer vara den värsta.
Erika och jag stod varandra mycket nära mycket berodde på hennes sjukdom men också på att vi delade på intresset hundar.
Vi var mycket ute på hundutställningar, Erika tränade även vattenräddning med Json där var jag bara en supporter, lydnad på brukshundklubben fanns också med på schemat men mycket av tiden gick till att träna Json till att bli epilepsihund.
Erika var mycket trött av sin sjukdom och sina dagliga anfall men hon kämpade tappert på, hon mötte inte alltid förståelse för sin sjukdom när hon inte orkade fullfölja vad hon lovat eller bestämmt, men hon hade förståelsen att andra faktiskt inte kunde förstå hur hon kände sig.
Ja och nu är det påsk första högtiden som vi ska ta oss igenom utan vår älskade flicka som jag skrev tidigare så älskade Erika högtider av alla slag älskade att ha släkt och vänner omkring sig, så idag när vi samlas till den tradittionella påskmiddagen hos moster Marie så kommer det att finnas ett stort tomrum, men vi gör det för hennes skull även om man helst hoppat över påsken i år så vet vi att hon velat detta.
Jag har inte orkat påskpynta något och jag vet att hade Erika varit med mig så hade huset varit fullt av påskris, blommor och påskkärringar men hon får förlåta jag orkar inte men jag har faktiskt med hjälp av min systerdotter Marielle gjort ett påskris med påskliljor och satt på Erikas gravplats.

saknar dig älskar dig alltid mamma

Publicerad 22 Mar, 2008 av kerstin Nilsson

Sök Minnesplats

Visa alla Minnesplatser

Logga in

Berätta om sidan

Du kan berätta för andra om den här minnesplatsen genom att fylla i deras e-post och klicka på "Skicka".