Christian Sellergren (1984 - 2006)
Angående bloggen på denna sidan
Det tar mycket på krafterna att hålla bloggen och hemsidan uppdaterade så jag
kommer inte att skriva i denna bloggen på ett tag. Den som vill läsa min blogg
på Aftonbladet kan göra det via länken
http://blogg.aftonbladet.se/8408/
Pernilla
Publicerad 1 Nov, 2007 av Pernilla Sellergren
Ny adress!
Nu har du fått en ny och lättare adress till din hemsida, gubben min. Den nya
adressen är www.christiansellergren.se , även den gamla adressen kommer att
fungera i fortsättningen men det blir nu lättare för alla som frågar efter din
sida att komma ihåg adressen.
Här hemma går dagarna framåt, en i taget som du vet. Det är fortfarande så j...a
jobbigt att du inte finns här! Jag saknar dig något så enormt mycket Christian!
Snart har det gått 10 månader sedan du lämnade oss men det känns som om det
precis har hänt! Det behövs inte mycket för att tårarna ska bränna i ögonen! Det
kan räcka med en tanke, en låt eller att någon säger något som påminner om dig.
Dina syskon har nu börjat i skolan igen och varje morgon när jag kör de små till
skolan så går jag inom dig en stund för att titta till dig.
Jag jobbar fortfarande bara 50% och är sjukskriven 50%. Känner att detta är
fullt tillräckligt. Jag orkar inte mer och det är knappt jag orkar detta ens.
Att sorgen och saknaden kan suga musten ur en så totalt! Imorgon ska jag träffa
en handläggare på försäkringskassan angående min sjukskrivning. Jag hoppas att
hon kan förstå min situation och inte försöker tvinga mig till något som jag vet
att jag inte skulle orka med.
Älskade ungen min! Jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram din mor för evigt.
Publicerad 29 Aug, 2007 av Pernilla Sellergren
Sarah såg dig!
Var du här igår kväll Christian?
Sarah ropade ifrån köket, "Kicka är här"! Hon gick omkring i huset och åt melon,
när hon kom in i köket säger hon att hon såg dig stå vid bardisken. Hon blev
både rädd och glad samtidigt och tappade melonen på golvet.
Var det du som visade dig och sen snabbt försvann när du såg att lillasyster
blev lite rädd? Vill så gärna tro att hon verkligen såg dig. Hon sa att du hade
dina ljusa slitna jeans och ditt vita linne på dig.
Christian om det var du så gör det igen! Jag vill så gärna tro att det är
möjligt!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram, mamma
Publicerad 16 Aug, 2007 av Pernilla Sellergren
Din prinsessas dag utan dig!
Idag fyller din lilla prinsessa Sarah 9 år och du saknades enormt vid
kalasbordet. Kan du fatta att denna lilla tjej, din älskade lillasyster som
alltid avgudat dig nu börjar bli stor?
Hon har så många fina egenskaper, hon är så omtänksam och väldigt förnuftig,
nästan lite lillgammal ibland. Hon tänker mycket på dig, Christian det ska du
veta. Hon saknar dig jättemycket! Ofta funderar hon om hur det är där uppe hos
dig i Änglarnas stad. Idag när vi åkte in och handlade till kalaset så undrade
hon om ni firar kalas och kom fram till att det måste ju vara kalas varje dag
hos er eftersom där finns så många änglar så det borde vara någon som fyller år
varje dag.
Strax innan kalaset åkte jag, Sarah och moster Jasmin upp till dig för att ge
dig nya blommor och tända marschaller (fast det var ljust). Du ska ju också ha
lite feststämning hos dig en dag som denna. Efter en liten stund så kom mormor,
morfar och morbror Martin dit också och strax efter dem kom din älskade Louise
som också var med på kalaset.
Christian! Jag blir så ledsen varje gång jag är hos dig. Orkar inte åka till dig
varje dag, det river upp alldeles för mycket känslor inom mig. Jag saknar dig så
otroligt mycket, om du bara visste!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram, din mamma då, nu och för evigt.
Publicerad 12 Aug, 2007 av Pernilla Sellergren
Tungt!
Saknaden är så oerhört tung att bära!
Hur ska jag orka?
Jag älskar och saknar dig Christian!
Snälla kom tillbaka till mig igen!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram Mamma
Publicerad 11 Aug, 2007 av Pernilla Sellergren
9 månader i magen - 9 månader i himlen!
061103 - 070803
Christian!
Strax efter kl 13 fredagen den 3 november startade vår värsta mardröm! I 9
månader bar jag dig i magen och mitt hjärta var fyllt av längtan och glädje
efter dig. Idag har det gått 9 månader sedan du lämnade oss och mitt hjärta är
nu fyllt av längtan och sorg efter dig! Christian önskar inget hellre än att du
kunde komma tillbaka till oss! Saknar dig något så fruktansvärt mycket så det
finns inte ord för det!
Vi kommer alla upp till dig i kväll med nya fina blommor!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen min fin unge!
Puss och kram mamma.
Publicerad 3 Aug, 2007 av Pernilla Sellergren
Saknaden bränner i mig!
Christian, min älskade unge!
Saknar dig lika mycket idag som alla andra dagar, vet inte hur jag ska orka leva
resten av mitt liv utan dig! Saknaden bränner inom mig! Älskar dig så otroligt
mycket Christian!
Vill ha dig här! Varför är du inte här!?
Känns som om jag inte har ork till något just nu, har känt så några dagar nu.
Tänker så mycket på dig min älskade unge!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen min fina, älskade, underbara
unge!
Puss och kram, mamma
Publicerad 24 Jul, 2007 av Pernilla Sellergren
Saknar dig så det värker!
Älskade Christian om du bara visste hur mycket jag saknar dig! De sista dagarna
har saknaden varit så stark, blir tårögd så fort jag tänker på dig, gråter när
jag ser dig! Mitt hjärta värker efter dig!
När dina kusiner i samma ålder som dig var här igår och vi åkte upp till dig
kändes saknaden ännu större!
Snart har du varit borta lika länge som jag bar dig under mitt hjärta!
Christian jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Dax för dig att komma hem igen!
Puss och kram din mor för evigt.
Publicerad 23 Jul, 2007 av Pernilla Sellergren
Lite smått och gott från veckan som gått!
Hej min son!
Nu har jag inte orkat skriva på några dagar igen! Men du vet att vi alla är här
och du vet hur vi mår ändå! Eller hur? Jag har ändå mått rätt hyfsat denna
veckan men ändå inte haft energi eller lust heller för den delen att skriva.
Idag när vi var uppe hos dig blev Sarah ledsen och började gråta. Jag är inte
uppe hos dig varje dag nu och har inte varit den sista månaden, men några gånger
i veckan blir det och du vet ju att vi tänker på dig jämt ändå! Det är bara det
att det känns så sorgligt att vara hos dig vid din grav. Jag blir så ledsen
varje gång! Hade ju gjort vad som helst för att få ha dig här istället. Och nu
när det är sommar är det så mycket som påminner om dig hela tiden. Idag träffade
jag en av dina bästa vänner på stan och genast kommer tankarna igång. Så du
förstår att jag inte orkar varje dag just nu!
Idag har Sarah och Adam börjat simskola igen och Sarah var jättemallig när hon
klarade av att dyka över bassängen till linan, 12 meter! Det du! Hon behövde
bara klara 10 men fixade lite till! Och Adam simmade som en fisk idag. De älskar
vatten precis som du gjorde! Jag hörde i veckan att det finns en Dvd från förra
sommaren när du och några till hoppade i stenbrottet i Grötvik! Den filmen vill
jag se! Hoppas någon av dina vänner har den kvar.
Oj det glömde jag ju berätta för dig Christian (fast du var kanske med och såg)
i torsdags var vi ju i Göteborg och hälsade på din älskade gammelmoster Boel.
Jämfört med förra sommaren som vi ju alla trodde var hennes sista så var hon
faktiskt pigg nu. Satt i sin rullstol och sa inte många ord. Kände inte igen mig
men däremot Sarah som hon ville pussa hela tiden och pappa. När jag frågade
henne om hon kände igen pappa så svarade hon glatt "jajjamensan" nästan som
förr! Sedan promenerade vi en stund på stan och efter det tog vi oss till
Universeum. Johannes var också med oss i Göteborg, han har bott hos oss i en
vecka nu och har blivit lite "stand in" för dig nu när du inte är här och
skämmer bort dina småsyskon som du brukade. Det finns aldrig någon som kan
ersätta dig det vet du men de mår bra av att bli lite bortskämda ibland.
Christian jag saknar dig så otroligt mycket. Det är så mycket jag vill prata med
dig om! Jag saknar våra långa lunchsamtal!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram din mamma för evigt.
Publicerad 16 Jul, 2007 av Pernilla Sellergren
Stabilt läge!
Hej min älskade unge! Som du ser Christian så har det gått rätt så bra för Tobbe
med hans nyupptäckta diabetes. I helgen fick han komma hem på permis från
sjukhuset och igår var vi tillbaka på sjukhuset och han blev utskriven.
Jag sa till pappa idag att jag tycker att Tobbe har växt och mognat under den
sista veckan. Han verkar fixa sin diabetes rätt bra och hans värden liker på
rätt ok nivå. Lite högt socker fortfarande men ändå rätt ok. Idag har han
tilloch med varit iväg hela dagen på brädspel med kompisarna. Han fick själv
hjälpa till att planera iförväg vad han behövde ha med sig för att klara dagen.
Han har satt sig in i diabetes och verkar ha snappat upp en hel del redan. Visst
är det svårt, jättesvårt, men vi får lära oss. Bara att åka till affären och
handla tar dubbelt så lång tid nu när vi läser på allt vad det innehåller. Hela
familjen äter nyttigare. Och det är ju bra!
Det här med Tobbe har hållit mig lite "borta" från dig några dagar men du ska
veta att jag tänker på dig jättemycket och saknar dig så j...a mycket. Tittar på
dig och får tårar i ögonen så fort jag tänker på dig. I helgen hittade jag lite
saker på Tobbes rum när jag hjälpte honom att rensa. Några små meddelanden du
skrivit till honom. Tårarna kom direkt! Dessa ligger nu i tryggt förvar.
Värdefulla!
Annars går dagarna framåt. Ibland är vi med, ibland inte, känns det som. Kan
inte fatta att det gått mer än åtta månader sedan du lämnade oss! Vart har tiden
tagit vägen?
Du skulle varit med här hemma nu! Vi har börjat ett Harry Potter race nu och ser
en film om dagen med Sarah och Adam för att sedan kunna avsluta med film nr fem
på bio som har premiär nu i helgen. Jag vet att du gärna hade varit med och sett
filmerna med dem. Vi har ju sett de andra tillsammmans på bio men nästa missar
du tyvärr! Eller kanske inte ändå! Du kanske följer med oss och tittar?
Christian, jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram, mamma
Publicerad 10 Jul, 2007 av Pernilla Sellergren
Knäckt och lipar floder!
Idag är en jävla dag! Ursäkta språket men ikväll mår jag skit! I går var det 8
månader sedan Christian dog och jag saknar honom så fruktansvärt mycket. Just
ikväll mer än någonsinn!
Var på sjukhuset hos Thobias idag (Göran är kvar där och sover hos honom inatt).
Samtal med dietisten, så mycket vi måste tänka på! Jag som knappt fungerar att
tänka i vardagen ska nu tänka på all mat jag handlar, känns i dag oöverstigligt
men jag vet att det kommer kännas bättre en annan dag, kanske redan imorgon,
kanske nästa vecka.
Tobbe var retlig, sur och arg idag där uppe på sjukhuset! Jag förstår honom.
Först Christian och nu diabetes! Reaktionen efter Christian (de stod varandra
väldigt nära) har inte kommit än fast det gått 8 månader, visst har han varit
ledsen någon gång men annars inte visat något, någon gång måste det ju komma,
eller? Är det typiskt tonåringar att hålla det för sig själv? Fan jag blir tokig
känns det som. Hur ska jag orka räcka till för barnen när jag knappt orkar med
mig själv?
Ikväll när vi kom hem ifrån sjukhuset jag och de andre tre barnen så det första
jag såg var Christians rock. Jag kramade om den, luktade på den och storgrät.
Jag grät som jag inte gjort på länge, grät och grät. Sarah och Robin tröstade
mig. Grät för att jag sakande Christian så oerhört mycket och grät för att Tobbe
drabbats av diabetes! Grät för att jag inte har min mammas stöd, jag hade behövt
henne just nu och de senaste 8 månaderna men hon finns bara till för sig själv
tyvärr (är en lång historia som jag inte orkar ta just nu).
Nu ska jag inte lasta över mer på er ikväll.
Christian ikväll saknar jag dig så in i h.....e!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram en ledsen och förtvivlad mamma
Publicerad 4 Jul, 2007 av Pernilla Sellergren
8 månader idag! Känns fortfarande som igår!
Hur har det kunnat gå 8 månader? Fattar det inte! Känns fortfarande som om det
var igår som du lämnade oss Christian men du har varit borta i ofattbara 8
månader!
Saknaden efter dig växer fortfarande mycket. Fram till i torsdags växte den
varje dag så i torsdags drabbades vi av en ny kris när Tobbe fick diabetes och
akut lades in på sjukhuset. Sedan dess har vi haft fullt upp med det och våra
dagar varit fyllda med att förstå och lära om diabetes.
Jag lovar vi har inte glömt dig, det kommer vi aldrig att göra men du har fått
stå tillbaka lite några dagar för din bror. Han behöver oss nu och det vet jag
att du förstår och du är med oss och vakar över honom.
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram din mamma för evigt.
Publicerad 3 Jul, 2007 av Pernilla Sellergren
Drabbade igen! Hur ska vi orka?
Christian, Christian var ska detta sluta! Nu har vi drabbats igen i familjen.
Lillebrorsan Thobias lades igår in akut på sjukhus! Han har fått diabetes. Kom
som en blixt från klar himmel, utan förvarning! Igår när jag skulle väcka honom
mådde han dåligt och sa att han druckit mycket hela natten. En klocka ringde i
huvudet på mig och jag kollade ett blodsocker på honom, vilket var alldeles för
högt. Det blev transport till sjukhuset och nu sitter vi på barnkliniken och
kommer att få stanna här ett tag. Han är insatt på insulin och ska nu få lära
sig ta det själv.
Vad har vi i vår familj gjort för att drabbas ännu en gång? När ska det ta slut?
Hur ska Tobbe orka? Hur ska vi andra orka? Just nu är jag mycket orolig!
Just nu går all min energi (den lilla jag har kvar) till Tobbe men du vet
Christian att jag älskar dig, dina syskon och pappa till solen och månen och
tillbaka igen!
Puss och kram, en just nu mycket orolig och ledsen mamma
Publicerad 29 Jun, 2007 av Pernilla Sellergren
Utanför landets gränser och fotbollscup!
Nu har grannlandet Danmark också visat intresse för det som hänt och för någon
vecka sedan var det två danska journalister här. Resultat kan läsas i tidningen
nedan. Tyvärr finns den inte på nätet men kan beställas digitalt.
Även i andra länder skrivs det om dig Christian främst då på olika spelsaiter
knutna till Counter-Strike där du ju var ett känt namn under Divino
(spelarnamn). Gör man en sökning på ditt namn Christian Sellergren så kommer det
upp en hel del. Du har inte bara berört människor här hemma utan även människor
i andra länder. Du ska veta att du är saknad av så många, så många!
Danska veckotidningen Ude og Hjemme nr 25. (Kan beställas online på http://www.ekiosken.dk/,
kostar 25,50 DDK)
Fick ikväll ett mail om att din fotbollsklubb Örnia vill försöka få igång en cup
i ditt namn till minne av dig och där hälften av ev vinst ska gå till en fond
för spelberoende. Jag blev djupt berörd av detta besked och tycker det är så
fint av din klubb att vilja göra detta för dig. Jag är så tacksam för detta. Du
älskade ju fotboll och nu kommer du att leva vidare inom fotbollen genom denna
cupen som jag hoppas får sanktioner av fotbollsförbundet.
Christian! Jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram din mamma för evigt.
Publicerad 27 Jun, 2007 av Pernilla Sellergren
Liseberg!
Alldeles strax bär det av till Liseberg med dina syskon, morbror Johannnes,
moster Jenneke och henne familj. Vi ska försöka slappna av och ha en trevlig
fartfylld dag idag. Är du med oss i Balder Christian? Du älskade karuseller
redan när du var en liten plutt. Du var inte ens fem år fyllda första gången du
åkte Bergbanan (fast du egentligen var för liten), på den tiden skulle man vara
6 år för att åka men du såg äldre ut än du var.
Se nu till att det blir fint väder över oss idag Christian.
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram mamma
Publicerad 24 Jun, 2007 av Pernilla Sellergren
Midsommar och en tår på din kind!
Hoppas du haft en fin midsommar där uppe i Änglarnas stad Christian! Här ner har
det bara regnat. Hela dagen igår var himlen vidöppen. Varför skulle ni gråta så
mycket just på midsommarafton. Fast det var väl glädjetårar för att ni hade så
roligt där uppe!
Vi var alla uppe hos dig i regnet för att göra lite midsommarfint med blommor,
krans, flagga och marschaller. Någon hade varit där före oss och lagt en
blombukett och små prästkragar.
När vi var färdiga och skulle åka hem så tittade jag på ditt kort och det såg ut
som om en tår rann ner för din kind. Älskade ungen min vad jag började gråta när
jag såg det!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram din mamma för evigt.
Publicerad 23 Jun, 2007 av Pernilla Sellergren
Tillbaka igen!
Nu är jag tillbaka efter nästan 2 veckors frånvaro från bloggen.
Som alla vet så var vi i London med tonårspojkarna och vi hade det faktiskt
riktigt mysigt. Jag var lite orolig innan vi åkte att jag skulle ha några av
mina sämre dagar där men så blev det inte. Vi ägnade oss helt och hållet åt
pojkarna. Vi lämnade hotellet direkt efter frukost vid 9.30 och var aldrig
tillbaka där förrän efter midnatt. Mycket promenader blev det! Vi var alla rätt
slut när vi kom hem igen, men vad gör man, åker man till London vill man ju
hinna se så mycket som möjligt när man är där! Och såg mycket, det gjorde vi!
När vi satt på tåget hem ifrån Malmö till Halmstad så tittade jag på ditt kort
på mobilen Christian och fick lite dåligt samvete för att jag faktiskt inte
tänkt lika intensivt på dig under Londondagarna. Tänkt på dig hade jag givetvis
gjort men inte så som hemma där allt är mycket närmare än vad det var i London.
Du var med oss där också men jag försökte lägga all min energi på Thobias och
Robin under några dagar.
Vi har också klarat av fyra skolavslutningar i torsdags. Thobias slutade 9:an
och för honom väntar nu Mediaprogrammet på Sturegymnasiet till hösten. Du kan
tro Christian att jag och pappa var stolta över honom i torsdags när han kom hem
med sina betyg. Trots allt som hänt och en tuff termin för honom så har han
lyckats kämpa sig igenom den sista terminen och höjt sina betyg i flera ämnen så
nu är gymnasieplatsen säkrad! Bra kämpat Tobbe!
Robin slutade i 7:an, Sarah 2:an och Adam 0:an. Sarah och Adam spelade fiol på
skolgården på sin avslutning. Visst lät det fint Christian? Är säker på att du
hörde det upp till Änglarnas stad! Pappa och jag är så stolta över alla dina
fyra syskon för att de klarat av skolan och gjort bra ifrån sig fast de har haft
det jobbigt sedan du lämnade oss. Bra kämpat ni också Robin, Sarah och Adam!
Utan dina syskon så hade jag nog aldrig tagit mig igenom det här! Jag lever för
dem och tack vare dem!
Christian jag älskar dig, dina syskon och pappa till solen och månen och
tillbaka igen!
Puss och kram mamma.
Publicerad 18 Jun, 2007 av Pernilla Sellergren
Sa var man "karring" da!
Ja nu har jag varit "karring" i 25 minuter! Fast det marks ingen skillnad, ar
precis som innan. Sitter nu pa hotellet i London efter att ha varit ute idag och
tittat pa en massa saker. Fotterna ar ratt omma kan jag saga! Vi lamnade
hotellet vid 9.30 och kom precis tillbaka. Vadret ar precis lagom for att ga
omkring.
Vi saknar dig har Christian, du skulle varit med och sett allt!
Alskar dig till solen och manen och tillbaka igen.
Puss och kram mamma, pappa, Thobias och Robin ifran London.
Publicerad 6 Jun, 2007 av Pernilla Sellergren
Kalas idag London tomorrow!
Jag fyller 40 på onsdag (nationaldagen) och i kväll har närmsta släkten varit
här på en bit mat. Jag vill inte fira födelsedag med någon fest, inte när du
inte kan vara med Christian, så därför blev det bara lite mat med de
närmaste.
Imorgon tar jag och Göran med oss Thobias och Robin och åker till London några
dagar. Tonåringarna behöver lite egentid med oss och vi behöver alla lite
miljöombyte några dagar. Sarah och Adam stannar hemma med min syster och
farmor/farfar. De skulle inte tycka om att gå omkring i en storstad och titta på
en massa saker och sen som jag sa så behöver tonåringarna lite tid med oss. Det
blir ju lätt så att det går mest tid åt de små fast man försöker så gott man kan
att räcka till åt alla. Vi kommer att göra något med de små i sommar istället,
något som inte tonåringarna vill följa med på, typ Legoland eller Astrid
Lindgrens värld.
Jag både ser fram mot att åka imorgon bitti samtidigt som jag inte gör det.
Oavsett var vi är i världen så kan vi ju aldrig fly från det som hänt. Du,
Christian kommer alltid att vara med oss oavsett var vi är någonstans.
Önskar du kunde följt med oss till London. Ja det gör du ju på sätt och vis, i
våra tankar, i våra hjärtan, men jag hade velat uppleva London MED dig!
Christian jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram din mamma för evigt.
Publicerad 3 Jun, 2007 av Pernilla Sellergren
7 månader!
I morgon har det gått hela 7 månader sedan du lämnade oss Christian. 7 månader!
Jag kan inte fatta vart tiden har tagit vägen, den har bara rusat ifrån mig och
större delen av tiden har jag knappt varit närvarande känns det som.
Har du sett Christian vilket ståhej det varit denna veckan? Har du kikat på din
fina hemsida? Ja, det är jag säker på att du gjort och du tycker säker den är
ok. Färgen gillar du det vet jag. Jag kände att jag på något sett ville hedra
dig och den fina, underbara kille du var. Jag vill att alla andra som aldrig
fick en möjlighet att lära känna dig ska få göra det, jag vill att de som kände
dig aldrig ska glömma dig, vi kommer aldrig att glömma dig Christian. Genom din
hemsida lever du vidare även utanför oss i din familj.
Det har varit några mycket tuffa dagar och jag har inte mått så bra. Det tar på
mina krafter att berätta men jag orkar göra det ändå eftersom jag tycker det är
så viktigt. Jag vill genom att berätta undvika att någon annan person hamnar i
samma situation som dig och jag vill undvika att någon annan familj får gå
igenom det vi nu går igenom.
Christian vet du en sak? Jo det vet du!
Jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram, mamma
Publicerad 2 Jun, 2007 av Pernilla Sellergren
Om brevet i Aftonbladet!
Även Aftonbladet skriver om brevet vi fått.
http://www.aftonbladet.se/vss/poker/story/0,2789,1082238,00.html
www.christiansellergren.dinstudio.se
Publicerad 30 May, 2007 av Pernilla Sellergren
Expressen och Café!
I går eftermiddag publicerades på Expressen.se en artikel om brevet vi fått.
http://www.expressen.se/poker/pokernyheter/pokersverige/1.699953
Nu finns också nya numret av Café (Sveriges största modetidning för män) ute i
butikerna, nr 6, där journalisten Christer Berglund skriver om Christian. Kan
tyvärr inte läsas på nätet utan man måste köpa tidningen.
Publicerad 30 May, 2007 av Pernilla Sellergren
Oj, oj, oj vilken respon!
Oj,oj oj vilken respons vi fått både i bloggen på Aftonbladet, på Christians
hemsida, via mail och telefon.
Vill på detta sätt säga TACK till alla underbara människor som stöttar oss och
tycker att det är bra att vi talar öppet om det som hänt. Det är ni som gör att
jag och familjen orkar!
I dagens Hallandsposten kan ni läsa en artikel om det osmakliga brevet vi fick
eftersänt hem till oss!
http://www.hallandsposten.se/artikel.asp?oid=231022
TACK ännu en gång!
Kram Pernilla Christians änglamamma
www.christiansellergren.dinstudio.se
Publicerad 29 May, 2007 av Pernilla Sellergren
Morsdag med alla mina fem barn!
Klockorna ringde tidigt här hemma idag! Vi skulle iväg på kusin Rebeccas
konfirmation som skulle börja redan kl 10. Jag var redan vaken när Sarah och
Adam kom skuttande upp i sängen med egenhändigt tillverkade morsdagpresenter.
Frukost på sängen fick jag också och kramar av tonåringarna när de lyckats ta
sig upp ur sängarna. Det var bara du Christian som saknades fysiskt här hemma!
Kroppsligt saknades du men du var ändå med mig i dag på morsdag, i mina tankar,
i mina andetag och i mitt hjärta.
Under konfirmationen tänkte jag mycket på dig och den dagen du stod där framme
på din konfirmation. När en av flickorna sjöng Gabriellas sång hade jag svårt
att hålla tillbaka tårarna. Just den sången hade vi tänkt ha med på din
begavning men vi var tvugna att begränsa oss.
Efter konfirmationen var vi hela din familj uppe hos dig för att ge dig nya
rosor och plantera ett litet träd. Det småduggade lite men vi tyckte vi kunde
göra det ändå men hann inte mer än börja så öppnade himlen sig och det började
spöregna. Vi planterade färdig och blev alla dyngblöta! Det är ju inte första
gången det spöregnar när vi försöker plantera hos dig! Det är väl du och de
andra änglarna som gråter av glädje när ni ser hur fint vi försöker göra hos
dig. En av dina bröder började gråta lika mycket som regnet. Gråta av saknad
efter dig Christian!
Genomblöta av regn och tårar kom vi nyss hem och nu är det klar himmel ute och
inget regn! Skojar du med oss Christian?
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram, mamma
Publicerad 27 May, 2007 av Pernilla Sellergren
Hemsidan är klar!
Ja du Christian nu är jag klar med din egna hemsida. Jag hoppas du blir nöjd med
den.
www.christiansellergren.dinstudio.se
Jag vill tacka Barbro, Maries änglamamma som hjälpte mig att komma igång med
sidan även om slutresultatet blev ett annat format.
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram, mamma.
Publicerad 25 May, 2007 av Pernilla Sellergren
Älskar, saknar, lider, gråter!
Den intervjun som gjorts med mig angående det som hänt kommer som planeringen är
i dagsläget att sändas på Svt kanal 1 i samhällprogrammet Agenda söndagen den
27/5 kl. 21.15.
I helgen har vi också kommit igång med filmningen av dokumentären. Jeanette och
Fijona har varit här hela helgen. Vi har filmat och pratat om dig Christian.
Även dina syskon har berättat vad de känner. Det känns mycket värdefullt att
någon är intresserad av oss och av dig och vad som har hänt. Känns som om du med
hjälp av detta alltid kommer att leva vidare inte bara hos oss i familjen utan
även hos andra. Du kommer aldrig att glömmas!
Publicerad 19 May, 2007 av Pernilla Sellergren
Agenda på Svt och dokumentär.
Den intervjun som gjorts med mig angående det som hänt kommer som planeringen är
i dagsläget att sändas på Svt kanal 1 i samhällprogrammet Agenda söndagen den
27/5 kl. 21.15.
I helgen har vi också kommit igång med filmningen av dokumentären. Jeanette och
Fijona har varit här hela helgen. Vi har filmat och pratat om dig Christian.
Även dina syskon har berättat vad de känner. Det känns mycket värdefullt att
någon är intresserad av oss och av dig och vad som har hänt. Känns som om du med
hjälp av detta alltid kommer att leva vidare inte bara hos oss i familjen utan
även hos andra. Du kommer aldrig att glömmas!
Publicerad 13 May, 2007 av Pernilla Sellergren
Känner mig så konstig i hela kroppen!
Har en olustkänsla i hela kroppen idag, vet inte riktigt vad det är, men det
känns inte bra. Kan inte sitta still, går omkring här hemma och plockar lite här
och där och vet inte riktigt vad jag ska göra!
Är så otroligt trött! Har jobbat fredag, lördag, söndag, måndag + kurs igår och
ska jobba ikväll! Men sen är jag ledig några dagar.
Imorse satt jag vid köksbordet och skulle läsa Hallandsposten men nickade till
flera gånger så jag fick lägga ner det försöket!
Tänker mycket på dig idag Christian! Saknar dig så j...a mycket! Vill bara att
du ska komma hem igen! Du har varit borta tillräckligt länge. Nu räcker det!
Snälla du, kom tillbaka! Jag orkar inte längta så här mycket!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram, mamma.
Publicerad 9 May, 2007 av Pernilla Sellergren
Trött som tusan!
Hej min son!
Gissa om jag är trött efter helgen? Har jobbat hela helgen och vi har som
vanligt haft jättemycket att göra! Minst två - tre timmars väntetid för att
komma in till farbror eller tant doktorn!
Igår hade Sarah dansuppvisning på stora scen i Folkparken. Hon var så nervös på
morgonen men när vi var och tittade på eftermiddagen så gick det som en dans och
hon var jättestolt efteråt att hon klarat av det! Du skulle suttit brevid oss
och tittat på henne! Kommer du ihåg när du stod på samma scen för rätt många år
sedan, du var enda killen i din dansgrupp och ni var klädda i trasor i erat
nummer! Jag var alltid så stolt över dig när du dansade! Ja, såklart jag var
stolt annars också, jag var alltid stolt över dig Christian! Är stolt över dig,
kommer alltid att vara stolt över dig!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Godnatt min unge, puss och kram, mamma.
Publicerad 6 May, 2007 av Pernilla Sellergren
Jag har mött min son!
Hej min älskade son!
Det var ett tag sedan jag skrev här men nu är jag tillbaka och som du vet har
det varit rätt så mycket upp och ner nu ett tag.
Jag har mått rätt dåligt, trillade ner i en svacka men har nu tagit mig upp igen
precis ovan ytan! I torsdagskväll kändes det som om jag fick nya krafter igen!
Vad hände då?
Christian du vet ju vad som hände men jag ska berätta för de som inte vet. I
torsdags är jag rätt säker på att jag mötte min älskade son! Hur är detta
möjligt? Jo, jag och hans flickvänn Louise åkte till Skedala bygdegård ditt vi
läst att ett känt engelskt medium, Iris Hall skulle komma för att ha en medial
demonstration. Jag har alltid varit nyfiken på det övernaturliga och både trott
och tvivlat på samma gång. Nu när hon skulle komma till Halmstad så tänkte jag
"varför inte testa, hon vet inget om mig och säger jag inget så kan jag ju inte
bli lurad".
Sagt och gjort, vi åkte dit och vi hade bestämt att vi skulle komma så sent som
möjligt för att undvika möjligheten att hon skulle kunna få någon information
innan. När vi kom dit var det redan fullsatt men vi lyckades få två bra platser
mitt i lokalen på vänster sida om scenen. Demonstrationen började och det var
flera som fick kontakt. Helt plötsligt kommer hon över till vår sida och pekar
ut över platsen där vi sitter och säger att hon har med sig en ung kille 20-25
år som lämnat alla med stor chock genom suicid. Jag har svårt att beskriva vad
som händer inom mig, men jag blir alldeles varm ända nere ifrån tårna och upp!
Hjärtat dunkar och håller på att hoppa ur bröstet på mig och jag skakar. Kan
inte varken nicka eller med ord bekräfta att jag känner igen personen hon
beskriver. Blir alldeles mållös och känner mig paralyserad. Hon nämner fler
detaljer och jag känner att detta kan hon omöjligt veta, speciellt en sak som
hon säger är det bara våra närmaste som vet! Problemet är bara att både jag och
Louise kommer oss inte för att öppna munnen lika chockade båda två (Louise
berättar efteråt att hon kännt samma känsla i kroppen som jag). Precis bakom min
rygg sitter en kvinna som tycker sig känna igen sin bror i det Iris säger och
hon vågar prata så det blir till henne Iris vänder sig. Efteråt pratar jag med
kvinnan och det är vissa av detaljerna som inte stämmer in hos henne men som
stämmer exakt för mig så vi konstaterar att det måste ha varit till mig och
Louise hon skulle vänt sig istället om vi bara hade vågat öppna munnen och säga
att vi kände igen det hon sa. Jag var så arg på mig själv efteråt att jag blev
så mållös, jag som annars inte brukar kunna vara tyst! Men jag är säker på att
det var min son som var där! Det var för många detaljer som stämde för att kasta
bort det som osant!
Och sedan denna kvällen har ett lung infunnit sig hos mig. Kan inte förklara det
men jag känner för första gången sedan Christian lämnade oss för 6 månader sedan
(imorgon) en frid i kroppen.
Vad har då mer hänt under dessa dagar jag varit borta frå bloggen, jo jag har ju
jobbat såklart, blivit intervjuad av SVT för ett samhällsprogram som heter
Agenda (kommer antagligen söndagen den 13/5, kl 21.15).
Valborgmässoafton var båda mina och Görans föräldrar här hos oss, vi åt gott och
gick sedan upp till församlingshemmet för att titta på majbrasan och
fyrverkeriet. Innan brasan tändes var vi alla hos dig Christian och planterade
nya blommor och tände marschaller så du skulle vara med oss extra mycket denna
kväll.
Såg du vilket fyrverkeri det var i år! Wooow! Det var helt i klass med det som
brukar var inne i stan på nyår! Måste helt klart ha synts ända upp till dig i
Änglarnas stad!
Christian jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram, mamma
Publicerad 2 May, 2007 av Pernilla Sellergren
Är djupt nere igen!
Många, många tårar har fällts idag Christian. Trodde jag var på väg uppåt igen
men idag föll jag djupt ner igen! Känns som om jag är tillbaka på ruta ett!
Hur ska jag orka kämpa mig framåt igen?
Christian jag önskar så att jag fick prata med dig, det gör jag ju i och för sig
varje dag men du vet, prata så som vi brukade göra. Det är så mycket jag skulle
vilja prata med dig om. Så mycket jag undrar. Nya fakta har kommit fram och jag
slits sönder över att du inget sa! Jag visste inte att du mådde så dåligt.
Min älskade lilla unge vad du måste ha lidit! Varför sa du inget? Varför var du
inte ärlig mot mig? Varför fattade jag inte? Var jag för upptagen med mitt för
att se och höra? Försökte du tala om hur det var utan att jag förstod? Varför
svalde jag det du sa med hull och hår? Varför genomskådade jag dig inte?
Christian jag orkar inte med tanken på hur du måste ha mått, hur rädd du måste
ha varit, hur du måste ha kämpat! Vilka krav du måste ha haft på dig själv att
vara något mer än vad du förmådde!
En sak ska du veta Christian och jag vet att du vet. Jag har alltid varit
oerhört stolt över dig, du var alltid något extra, du var det varje mor
någonsinn kan önska sig. Du behövde inte bevisa något, du dög alldeles utmärkt
precis som du var!
Jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram, din förtvivlade mamma
Publicerad 18 Apr, 2007 av Pernilla Sellergren
Lite mer positivt men ändå så j...a jobbigt!
Har försökt tänka lite mer positivt de senaste dagarna och har ju faktiskt fått
en del gjort här hemma.
Men idag är det lite jobbigt igen!
Var som vanligt uppe hos dig i morse och när jag kom hem skulle jag ta tag i
frukostdisken och få in den i diskmaskinen. När jag höll på med det så tänkte
jag på dig och även på en kille i din ålder som jag börjat prata lite med via
bloggen och mail. Han påminner en del om dig faktiskt. I samma ålder, gillar
fotboll och har det lite jobbigt just nu (inte riktigt samma problem som du hade
dock) men det får mig att tänka på dig och hur du måste ha mått sista tiden utan
att dela det med någon. Medan jag stod där med disken så kom tårarna och den där
jobbiga klumpen i bröstet.
Just nu känns det lite bättre igen men ändå rätt jobbigt. Det gör mig så ledsen
Christian att du inte finns här längre! Att inte längre kunna ringa dig och
prata bort en stund, att inte längre kunna äta lunch med dig som vi brukade.
Allra, allra mest saknar jag dina goa kramar!
Älskar och saknar dig så otroligt mycket.
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram, mamma.
Publicerad 17 Apr, 2007 av Pernilla Sellergren
Helgen är avklarad och Sarah har ramlat i bäcken!
Ja du Christian så har ytterligare en helg avverkats!
Igår kom lillasyster Sarah hem ledsen och dyblött! "Nu blir du nog arg mamma",
var det första hon sa. "Jag har ramlat i bäcken"! Men älskade lilla vän inte
blev jag arg! Visst hon hade gjort något hon inte får, nämligen gått till
bäcken, men arg kunde jag ju inte bli när jag såg denna lilla blötta, ledsna
varelse stå där. Jag kramade om henne och försäkrade mig om att hon var ok, ont
i armbågen och en stukad fot, men här hos mig! Usch när jag tänker på vad som
kunde hänt! Visst den är inte så djup bäcken, men fullt tillräckligt om man
hamnar fel eller slår i huvudet. Usch, usch, usch!
Denna helgen har vi faktiskt (tro det eller ej) fått gjort lite här hemma! De
du! Du vet ju hur sega vi kan vara med att komma igång när vi ska fixa här hemma
men du vet också att när vi väl kommer igång så j....r.
Vad har vi då gjort för något nu? Jo du, vi har äntligen fått lite fason på vårt
sovrum. Rivit väck de fula garderoberna och fixat en ny garderobsvägg istället,
målat och tapetserat en fondvägg. Det blev jättefint! Ännu finare blir det sen
när vi sätter trätak och lägger nytt golv, men det får vänta lite(kostar ju en
del).
Sen igår var vi ute i det fina vädret hela dagen och fixade i trädgården. Ja,
faktiskt! Jag vet att du blir förvånad nu! Du vet ju att trädgårdsarbete är inte
vår favoritsysselsättning precis. Men nu gjorde vi det ändå. Det blev krattat
och städat, ett träd planterades, dräneringen ränsades, altanen städades och
trädgårdsmöblerna sattes fram. Du kan tro Christian att vi kände oss duktiga
efteråt! Och en sak till! Jag har sån j....a träningsvärk idag! Men, men vill
man ha fint får man lida pin, heter det väl.
Så i det stora hela har vi faktiskt haft en bra helg om man nu kan säga att det
är bra när du inte finns här, men du vet vad jag menar. Samtidigt som jag hållit
igång så har jag ändå tänkt på dig. Saknar dig så otroligt mycket! Alla saknar
dig! Lillebror Adam har de senaste dagarna saknat dig jättemycket och även
gråtit efter dig, speciellt på kvällarna när han ska sova, då kommer saknaden
över honom och han tänker på dig. Du var och är ju hans stora idol, det vet
du!
I morse var jag som vanligt uppe och hälsade på dig när jag kört Sarah och Adam
till skolan. Tittade till din lyckta så ljuset brinner och såg till att
blommorna har vatten och att det ser frächt ut hos dig.
Om en liten stund ska jag åka till jobbet, har min långa vecka denna veckan.
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen min fina son!
Puss och kram, mamma
Publicerad 16 Apr, 2007 av Pernilla Sellergren
Tycker inte om fredagar samtidigt som jag gör det!
Fredag igen!
Blandade känslor inför fredagar! Vi har alltid haft som vana att ha mysfredagar
med mat som barnen väljer, allt från pizza till tacos och sedan godis.
Men det var också en fredag som vårt liv förändrades för alltid!
Det var en fredag som vi hittade dig Christian död i din lägenhet, du hade själv
valt att lämna livet och flytta till Änglarnas stad! Fredagar kommer aldrig mer
att bli vad de varit!
Visst kommer vi fortfarande att ha våra mysfredagar med mat som barnen väljer
och det vanliga godiset men det blir ändå annorlunda i fortsättningen, du
Christian kommer alltid att finnas i våra tankar. Varje dag! Men extra mycket på
fredagar! Just nu är det så iallafall, vet inte hur det ser ut om några månader,
1 år, 5 år, 10 år eller 50 år!
När ändrar sig sorgen? Slutar det någonsin att göra lika ont?
Allt oftare ska du veta Christian så kommer saknaden efter dig över din älskade
lillbror Adam. Han börjar tänka på dig, längta efter dig, sakna dig och gråta
efter dig. Igår kväll kom den igen! Han hade lagt sig men kom strax upp igen och
var ledsen, saknade dig, grät efter dig och hade svårt att somna igen! Till slut
somnade han om i vår säng.
Christian om du bara visste hur dina syskon lider! Om du bara visste hur jag
lider! Hur pappa lider! Känns som om vi aldrig kommer att kunna bli en sådann
familj som innan och det kommer vi ju heller aldrig att kunna bli eftersom du
saknas!
Christian! Jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram, mamma.
Publicerad 13 Apr, 2007 av Pernilla Sellergren
Mentalt utmattad!
Hej min älskade son!
Jag undrar om ni firar påsk i Änglarnas stad? Gör ni det? Här nere är påsken
snart slut och vi har inte firat den i år! Förra året var du och Louise här och
firade med oss. Dina syskon fick sina påskägg av farmor och farfar i år också,
du fick fina blommor. Vi har gjort fint hos dig inför påsken med påskliljor och
påskris med lite fjädrar i, du har också fått en påskhare. Du har tilloch med
fått ett påskägg fullt med godis hos dig från en av dina vänner. Men firat har
vi inte gjort som vi brukar.
Jag har jobbat hela påsken och vi har haft sååå mycket att göra på jobbet så jag
är helt slut, helt mentalt utmattad. En fördel med att vi haft så mycket att
göra är att jag faktiskt inte har hunnit sitta ner och tänka så mycket på dig
och det som hänt. Missförstå mig nu inte, jag har inte glömt dig! Du finns
ständigt i mina tankar men jag har inte suttit försjunken i tankar, mörka
tankar. Jag har inte hunnit älta och älta varför!
Påskafton var vi bjudna på 40-års fest och först visste jag inte om jag skulle
orka eller om jag helt enkelt hade lust, men vi bestämde oss för att gå. Vi
behöver komma ut och träffa lite folk istället för att bara jobba eller sitta
hemmma. Så efter att jag jobbat färdigt för den dagen så åkte vi och lämnade
Sarah och Adam hos farmor och farfar, sedan hem för att göra mig iordning, men
gud vad trött jag var, men efter en uppiggande dusch så kändes det lite bättre.
Thobias och Robin ville vara hemma så de fick pizzapengar och löfte om att få
spela lite extra dator istället (de har normalt 1 1/2 timmes speltid/dag).Vi
åkte till mässen på FMTS där festen skulle hållas. En hel del nytt folk som jag
aldrig träffat och en del som jag kände igen sen innan. Det blev faktiskt en
trevlig kväll och jag kunde slappna av. Vi stannade dock inte så sent utan åkte
hem vid 23.30 eftersom jag skulle upp och jobba dagen efter igen!
Igår efter jobbet var jag hos dig en stund, tårarna kom när jag tittade på ditt
foto på stenen. Jag var så trött, så trött och körde efter en kort stund hem
till de andra för att koppla av med dem, en skön slapparkväll tänkte jag mig!
Men såklart somnade jag i soffan efter en kort stund, så det var den
slapparkvällen med familjen det!
Om en liten stund ska vi åka till farmor och farfar och äta middag och sen ska
jag till jobbet igen! Jobbar till 22.00 ikväll, ledig imorgon och sedan jobba på
onsdag igen!
Christian! Jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram, mamma
Publicerad 9 Apr, 2007 av Pernilla Sellergren
Sanningen om min son!
Ja du Christian vad är sanningen om dig? Jag har alltid trott att jag kände dig
utan och innan! Att du anförtrodde mig allt, ja nästan allt iallafall för allt
ska väl en mamma inte veta! Men de två senaste dagarna har jag funderat och
funderat och funderat, jag har också pratat med psykologen jag går till och även
med en journalist som kommit ner hit till Halmstad från Stockholm bara för din
skull Christian. Christer Berglund heter han och är en känd journalist som även
gett ut boken "I dödens väntrum". Jag har inte läst den än men ska göra det.
Han har pratat med dina kompisar, med Louise och med ditt arbete. Han om någon
kan nog få fram vad som egentligen låg bakom ditt beslut att lämna oss alla
ensamma kvar här. Eller närmare sanningen iallafall, för allt är det ingen som
vet, bara du och du kan inte berätta för oss. Men Christer kan nog hjälpa oss
att lägga ett bättre pussel än vad vi kunnat göra.
Vill jag då veta sanningen? Klarar jag av den? Ja det gör jag, jag vill veta och
jag kommer att klara av det. För såpass väl kände jag dig min son att jag vet
att sanningen kan inte bli värre än det blev när du lämnade oss. Vad är
sannningen? Var det poker? Eller låg det mer bakom. Jag är rätt övertygad om att
det låg mer bakom och att det tillsammans med pokern blev för mycket för dig att
bära. Jag tror att du skämdes över hur det blivit, du hade sånna stora visioner
med ditt liv och när du inte kunde leva upp till dina egna krav så blev det till
slut för mycket.
Jag mår så dåligt av att du mådde dåligt utan att säga det till någon, utan att
någon märkte det, utan att jag din mor märkte det! Du dolde det väl, ville inte
att någon skulle märka. Du höll en av dina närmaste vänner på avstånd har jag
förstått nu, en av dem som skulle kunnat avslöja dig!
Varför ville du inte avslöja dig Christian, varför fick ingen hjälpa dig? Varför
fick inte jag, din mor hjälpa dig?
Jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen min son!
Puss och kram, mamma.
Publicerad 5 Apr, 2007 av Pernilla Sellergren
5 månader idag!
5 månader idag Christian! Vart tar tiden vägen? Känns fortfarande som om det var
igår vi hittade dig! Mitt hjärta har brustit av saknaden efter dig!
Älskar dig min son!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Godnatt min ängel, puss och kram, mamma.
Publicerad 3 Apr, 2007 av Pernilla Sellergren
Samtalsgrupp för självmord!
Är nyss hemkommen ifrån samtalsgruppen vi går till ibland. Den är anordnad av
sjukhuskyrkan och vi som är med har alla tyvärr erfarenhet av att någon
närstående begått självmord nyligen.
Tyvärr Christian behöver vi gå till en sådan här grupp för att tala om alla de
känslor du rört upp inom oss. Det är jättebra att denna gruppen finns, att vi
här kan prata med andra som vet exakt vad vi talar om, vad vi går igenom just
nu.
Ikväll hade vi med musik som vi förknippar med er som lämnat oss. Du älskade ju
musik och på din begravning hade vi bara musik som du gillade. I kväll hade vi
med Emils låt, den han skrev till dig när han fick veta att du tagit ditt liv.
Den är så fin och den blir bättre för var gång man lyssnar på den. Tyvärr kan
jag inte lägga ut den här eftersom han inte givit ut den än, men jag hoppas han
gör det snart så alla andra får en möjlighet att köpa skivan och lyssna på en
underbart bra låt.
Nu är det dax att krypa i säng och försöka sova lite. Det kommer som vanligt att
bli svårt att somna som det brukar när man varit på gruppen. Det är så många
tankar som flyger genom huvudet och jag brukar vara helt slut efter en sån här
träff.
Och du Christian! Louise var ju också med i kväll som hon brukar och om du inte
var med och såg det själv så vill jag bara tala om för dig att hon var så
jättesöt ikväll! Hur kunde du bara lämna denna underbara tös ensam? Hon
berättade om eran grej ni hade med blicken och "bannad på dig" och jag kan
verkligen säga att jag är "bannad på dig" för att du lämnade oss!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Godnatt min son, puss och kram, mamma.
Publicerad 2 Apr, 2007 av Pernilla Sellergren
Änglar finns! Här är beviset!
I Aftonbladet publicerades idag en artikel där en man tagit en bild och sedan
vid framkallningen syntes något som verkligen ser ut som en ängel!
Aprilskämt?
Ja kanske det men alla vi som är änglamammor tror iallafall på änglar!
Här nere kan ni själva se och bilda er en uppfattning om ni tror eller ej!
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,1035925,00.html
Publicerad 1 Apr, 2007 av Pernilla Sellergren
PC-gaming.nu skriver om spelberoende.
Med start igår har PC-gaming.nu en artikelserie om spelberoende och i dag
publiceras del 3 som handlar om dig Christian.
Här nedan är länken för den som vill läsa.
http://pcspel.wordpress.com/2007/03/31/spelberoende-del-3-christian-sag-ingen-annan-utvag-an-att-ta-sitt-liv/
Publicerad 31 Mar, 2007 av Pernilla Sellergren
En vänstersväng ifrån att få träffa dig igen!
Idag är det jobbigt, jättejobbigt. Har gråtit många tårar för dig, efter dig
idag Christian! Jag har varit hos en psykolog idag och pratat om det som hänt.
Innan jag hann öppna munnen så började jag gråta. Det var ett tag sedan jag grät
så mycket som jag gjort idag. Fan Christian vad jag längtar efter dig!
Min mor, din mormor ville att vi skulle fikat efter jag varit hos psykologen men
jag bara inte orkade träffa henne och höra hur mycket sämre än mig hon mår. Vill
bara ibland skrika till henne att det är för fan JAG som förlorat MITT barn.
Tänk om hon någon gång kunde fråga mig hur JAG mår istället för att hon alltid
ska må så mycket värre? Hade verkligen behövt en mamma under dessa, mitt livs
värsta månader, men det känns det tyvärr inte som om jag har haft.
Så istället satte jag mig i bilen och körde hem med tårarna rinnande ner för
kinderna och tänkte en väldigt kort sekund hur lätt det vore att bara vrida
ratten lite åt vänster så skulle jag snart få träffa dig igen! JAA jag tänkte
så, men bara för en kort, kort sekund, jag lovar!
Min älskade lillasyster har varit här en liten stund med sina två barn och
försökt muntra upp mig lite. Jag blir alltid lite "gladare" när Julia kommer.
Hon har precis fyllt 2 år och säger så många roliga saker just nu. Pratar hela
tiden och är jätteduktig på det också! Dig kallar hon för Kicka ängel och pekar
på ditt kort.
Snart ska jag åka till jobbet. När jag varit hos psykologen kändes det inte som
att jag skulle klara av eller orka med det idag men jag ska försöka ändå har jag
bestämt mig för. Jag brukar ju faktiskt må lite bättre på jobbet när jag får
annat att tänka på, men idag vet jag inte, men ska försöka.
Christian vet du en sak? Ja det vet du!
Att jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram, mamma
Publicerad 29 Mar, 2007 av Pernilla Sellergren
Det är vår och jag får nöja mig med att pussa ditt kort!
Christian jag pussar dig godmorgon och godnatt varje dag. Problemet är bara att
det är ditt kort istället för din kind! Vill ha dig tillbaka av hela mitt
hjärta!
Kan inte glädjas åt våren som är här, saknar dig för mycket! Du är ständigt i
mina tankar. Varför Christian blev det så här, varför är vi ensama kvar här nere
och du där uppe??????
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram din mor för evigt.
Publicerad 27 Mar, 2007 av Pernilla Sellergren
Vår, grillkol, musik, saknad, dokumentär, vrida tillbaka klockan!
Hej min son!
Jag undrar så hur du har det där uppe i Änglarnas stad,har du det bra? Har våren
kommit till er också eller är det kanske alltid vår/sommar hos dig? Jag vill så
gärna tro att Änglarnas stad är en fin plats, finare än vi här på jorden kan
förställa oss. Inga bråk eller orättvisor, inga sjukdomar eller lidande. alltid
varmt och skönt.
Christian, här nere på jorden saknar vi dig så otroligt mycket! Våren är här,
det börjar växa och grönska ute men jag känner ingen större glädje över det. Kan
inte göra det när du inte finns här! Du skulle varit här och mött våren
tillsammans med Louise och dina vänner.
Igår frågade Sarah om vi inte kunde grilla! Grilla tänkte jag, hur ska jag
någonsinn kunna grilla igen? Grillkol, lukten av det kommer för alltid att sitta
etsat i mitt minne och påminna mig om dig och hur du valde att ta ditt liv. Jag
vill nog aldrig mer se en påse grillkol! Jag ser framför mig påsen som stod i
din hall och jag ser plåtarna med grillkol i din lägenhet, jag känner lukten
från din lägenhet!
Skaffa elgrill? Visst, kanske det, men när grannarna grillar då och jag känner
lukten, när jag åker till affären och ser alla påsarna med grillkol där? Hur ska
jag klara det? Säkert kommer jag att klara det också så småningom, men det
kommer att ta tid och jag kommer ständigt att bli påmind om det. Precis som
vissa låtar jag hör på radio får mig att börja gråta, att börja tänka på dig, ex
när Martin Stenmark sjunger "jag kommer inte hem kväll", eller "mamma jag älska
dig, jag orkar inte mer, jag vill somna i din famn".
Igår var en tjej som heter Jeanette här hos oss. Det är tänkt att hon ska göra
en dokumentär om självmord där du och vi ska vara med. En annan tjej som försökt
begå självmord kommer också att medverka samt en professor som forskar om
suicid. Det är viktigt att våga prata om detta stora problem som bara växer och
växer i vårt samhälle! Hur överlever de anhöriga efter ett självmord? Hur ska vi
överleva? Jag vet inte det än, men på något sätt kommer det väl att gå, tror
jag. Hoppas jag!
På torsdag ska jag faktiskt börja prata med en psykolog. Jag känner att nu
behöver jag hjälp att bearbeta det som hänt. Det är så många tankar som rör sig
i mitt huvud.
Christian om du bara visste vad du gjort oss alla, vi som blev kvar här nere!
Jag önskar så att det gick att vrida tillbaka klockan, precis som vi gör med
sommartid/vintertid men istället flera månader och med den kunskap jag har nu
efter alla efterforskningar. Att jag i tid kunde se vad som var på väg att ske
och att jag kunde hjälpa dig.
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram, mamma.
Publicerad 25 Mar, 2007 av Pernilla Sellergren
Lillebror gråter efter dig!
Igår kväll grät lillebror Adam efter dig! Han hade gått och lagt sig och det
hade jag också när han kom in till mig och grät och sa " jag saknar Kicka"! Jag
drog honom intill mig, kramade honom och vi grät en stund tillsammans, grät av
längtan efter dig!
Vi hade tidigare på kvällen pratat om fotboll och om hur mycket du älskade
fotboll och om att Adam kanske skulle börja träna. Jag tror att det kanske var
det som fick honom att börja tänka extra mycket på dig.
Christian vi saknar dig alla något så fruktansvärt mycket! Nu har det gått ett
tag sedan du lämnade oss, 4 1/2 månad och nu har verkligheten hunnit ikapp oss
och vi VET nu alla att du är borta, att du lämnat oss och aldrig mer kommer
tillbaka till oss. Kvar är sorgen, smärtan, saknaden och alla minnen!
Det gör så J...A ONT!
Christian jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Publicerad 19 Mar, 2007 av Pernilla Sellergren
Året Runt nr 12 ute idag!
Idag är vi med i Året Runt Christian. De var ju här för några veckor sedan och
intervjuade oss och nu så är det dax för resultatet. Tänk om du vetat vilka
rubriker du skulle skapa! Fast jag är rätt säker på att du "ser" även där uppe i
Änglarnas stad. Och jag vet att du tycker att det är bra att vi kämpar vidare
och att vi "sätter ett ansikte" på det som hänt för att göra andra uppmärksamma
på problemet och förhoppningsvis kan vi hjälpa någon annan genom att vara öppna
med det som hänt.
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen min son!
Puss och kram, mamma
Publicerad 15 Mar, 2007 av Pernilla Sellergren
Äntligen vår och imorgon är det dax för Året Runt.
Ja du Christian nu är det äntligen vår här ner hos oss i denna världen. Hur är
det uppe hos dig i Änglarnas stad? Det är säkert alltid sommar och solsken där
uppe, eller hur?
Vi här nere kan verkligen behöva lite värme nu som värmer våra trasiga hjärtan,
trasiga av sorg efter alla er änglabarn som lämnat oss. Sarah och Adam har
slängt undan vinterjackorna redan! Jag är som vanligt på dem om att inte klä sig
för tunnt för tidigt! Behåll mössan på, knäpp jackan! Ja, ja, jag vet, jag är en
hönsmamma, jag ska försöka låta bli att tjata!
I går hittade jag en underbar bild på dig och Louise när jag satt och letade
efter bilder på dig som de ska ha på Allas Veckotidning till intervjun som
kommer om 6-8 veckor. Ja de har så lång pressläggning. Men i morgon torsdag är
det dax för intervjun i Året Runt nr 12. Vi fick två ex av tidningen i måndags
så vi har redan kunnat läsa den.
På bilden är ni på väg till Paris och ni ser så lyckliga ut båda två. Varför
kunde det inte få fortsätta så? Varför Christian? Jag vet att hon saknar dig
jättemycket och att hon lider precis som vi. Ni hade haft hela livet framför er
ju!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen min änglason!
Puss och kram, mamma.
Publicerad 14 Mar, 2007 av Pernilla Sellergren
Fotot är på plats!
Ja idag kom din sten tillbaka med ditt fotografi på. Det blev jättefint. Nu
kommer du verkligen att vara med oss varje gång vi är hos dig, du kommer alltid
att titta på oss med dina stora knallblå ögon. Idag fick du också lite nya
blommor innan jag skulle åka till jobbet.
Tididgare idag blev jag intervjuad om det som hänt dig, denna gången av Allas
veckotidning. Jag vet ännu inte riktigt när det kommer i tidningen men jag lovar
att tala om när det är dax. I nästa vecka kommer intervjun som vi gjorde för
några veckor sedan i Året Runt.
Det är mycket ansträngande att göra dessa intervjuer. Det går rätt bra att prata
om det som hänt men efteråt är jag helt slut både psykiskt och fysiskt. Men jag
vill ändå göra det för att jag tycker att det är så viktigt att nå ut med detta
till andra som kanske är i liknande situation som dig. Kan vår öppenhet om detta
hjälpa någon annan så har allt inte varit förgäves och jag vet att du hade velat
hjälpa om du kunnat.
Jag har precis kommit hem ifrån jobbet och nu ska jag sätta mig med de andra och
titta lite på Tv innan det är dax att krypa i säng för att sedan upp och jobba i
morgon igen.
Godnatt min älskade änglason. Jag älskar dig till solen och månen och tillbaka
igen!
Puss och kram, mamma.
Publicerad 9 Mar, 2007 av Pernilla Sellergren
Vi ses en dag det vet jag!
Vet att du är borta men slutar aldrig hoppas på att du en dag återvänder till
mig. Jag vet att vi ses en dag. Jag väntar på dig! Kom när du är redo! Älskar
dig för evigt min son!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen.
Puss och kram, mamma
Publicerad 7 Mar, 2007 av Pernilla Sellergren
Samtalsgrupp i kväll.
Nu har vi precis kommit hem ifrån samtalsgruppen som vi är med i. Vi har pratat
mycket om dig ikväll Christian och det river som vanligt upp allt igen och igen!
Samtidigt är det skönt att prata om det som hänt och att få göra det tillsammans
med andra som vet vilket helvete vi går igenom, andra som känner samma känslor
som vi och som tänker samma tankar. Nästa gång vi ses i gruppen ska vi ta med
foton på er som nu bor i Änglarnas stad och vi ska prata om begravningen.
Louise, kvinnan i ditt liv var också med i kväll. Denna goa underbara tös. Hur
kunde du lämna henne ensam Christian?
I fredags hade hon Sarah och Adam hemma hos sig, de åt mat och tittade på film
och Adam fick sitt efterlängtade "ludd" (sockervadd). I lördags var hon med här
hemma och firade Thobias. Hoppas att vi alltid kan hålla kontakten med henne. På
något sätt känns hon som en del av dig, hon var kvinnan du älskade och vi älskar
också henne. Jag önskar så att ni hade kunnat få ett liv tillsammans du och
Louise.
I morse var jag uppe hos dig när jag hade lämnat Sarah och Adam i skolan. De
hade varit och hämtat din sten nu! Först tänkte jag "vad har hänt" men i samma
sekund kom jag ihåg att de skulle ju hämta in den för att sätta dit ditt foto.
Det kommer att bli så fint! Nu kommer dina blå ögon alltid att titta på oss när
vi hälsar på hos dig. I eftermiddags var jag där igen med Sarah och Adam när jag
hämtade dem och då hade stenen ännu inte kommit tillbaka, men det tar väl några
dagar.
Nu är jag helt slut och ska snart gå och lägga mig. Samtalsgruppen är jättebra
men jag är helt slut efteråt.
Min fina goa änglason. Jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Godnatt, puss och kram, mamma
Publicerad 6 Mar, 2007 av Pernilla Sellergren
17 veckor idag, 4 månader imorgon!
Ja så lång tid har det redan gått sedan du lämnade oss! 4 månader! Det är inte
klokt vad tiden rusar iväg! Varje fredag är lika jobbig för då plusar jag på en
ny vecka, plusar på min smärta och saknad efter dig.
I morgon ska vi ha kalas här igen, alla utom du kommer att vara här! Din plats
kommer att återigen stå tom! Lillebror Thobias fyller 16 år på måndag men vi ska
fira honom med släkten i morgon.
Jag hittade några foton som är tagna för exakt ett år sedan när Thobias fyllde
15 och då var du här. På bilderna är du med kusin Julia som då var ett år och ni
är så söta ihop. Och du är lycklig!
Hur kan det vara så att du nu exakt ett år senare inte längre finns här med oss?
Hur kan allt bara ändra sig så fort? Tänk om man kunde vrida klockan
tillbaka!
I kväll ska Sarah och Adam hem till kvinnan i ditt liv, Louise. Hon ringde i
veckan och frågade om hon fick ha dem en stund i kväll. De ska äta lite mat och
se på film. Självklart får hon ha dem ikväll. Hon är så go och underbar denna
tjej! Sarah och Adam älskar henne, och det gör vi andra också, precis som du
gjorde Christian! Medan de är där så ska jag och pappa försöka gå på bio och
sedan äter vi nog något också, vi kan verkligen behöva koppla av lite. Thobias
ska också ut och äta och sen gå på bio fast han går med Johanna såklart, de vill
ju inte släpa runt på oss gamlingar och Robin ska hem till en kompis och kolla
på film där.
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen min fina änglason!
Puss och kram, mamma
Publicerad 6 Mar, 2007 av Pernilla Sellergren
17 veckor idag, 4 månader imorgon!
Ja så lång tid har det redan gått sedan du lämnade oss! 4 månader! Det är inte
klokt vad tiden rusar iväg! Varje fredag är lika jobbig för då plusar jag på en
ny vecka, plusar på min smärta och saknad efter dig.
I morgon ska vi ha kalas här igen, alla utom du kommer att vara här! Din plats
kommer att återigen stå tom! Lillebror Thobias fyller 16 år på måndag men vi ska
fira honom med släkten i morgon.
Jag hittade några foton som är tagna för exakt ett år sedan när Thobias fyllde
15 och då var du här. På bilderna är du med kusin Julia som då var ett år och ni
är så söta ihop. Och du är lycklig!
Hur kan det vara så att du nu exakt ett år senare inte längre finns här med oss?
Hur kan allt bara ändra sig så fort? Tänk om man kunde vrida klockan
tillbaka!
I kväll ska Sarah och Adam hem till kvinnan i ditt liv, Louise. Hon ringde i
veckan och frågade om hon fick ha dem en stund i kväll. De ska äta lite mat och
se på film. Självklart får hon ha dem ikväll. Hon är så go och underbar denna
tjej! Sarah och Adam älskar henne, och det gör vi andra också, precis som du
gjorde Christian! Medan de är där så ska jag och pappa försöka gå på bio och
sedan äter vi nog något också, vi kan verkligen behöva koppla av lite. Thobias
ska också ut och äta och sen gå på bio fast han går med Johanna såklart, de vill
ju inte släpa runt på oss gamlingar och Robin ska hem till en kompis och kolla
på film där.
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen min fina änglason!
Puss och kram, mamma
Publicerad 2 Mar, 2007 av Pernilla Sellergren
Förlåt min son men jag har inte orkat!
Du har ju sett hur jag har mått den senaste tiden och speciellt de senaste
dagarna Christian så jag vet att du har förståelse för att jag inte varit så
flitig varken här på bloggen eller uppe hos dig! Jag har helt enkelt inte
orkat!
Nu går det minsann troll i sjukdom här i huset! Tro det eller ej men jag har
varit sjuk igen! Kände mig lite småvissen i söndags, vilade hela dagen och när
jag skulle göra mig iordnig för att åka till jobbet kl fyra ja då hände det som
inte fick hända! Jag fick rusa in på toa och spy! Igen! Magsjuk för tredje
gången på några veckor, förkylning och lunginflammation. Vad ska komma härnäst!
Tror inte min kropp orkar så mycket mer nu! Har rasat ner sju kilo sedan du
lämnade mig Christian!
Och hur pinsamt är det inte att bli sjuk så många gånger när man nyss börjat på
nytt jobb! Ännu pinsammare att bli det när man precis ska åka iväg dit och
istället snällt få stationera sig på toa och pappa fick ringa jobbet och säga
att jag inte skulle komma!
Var hos läkare i går och blev sjukskriven 50%, vill inte mer för jag vill så
gärna jobba min halvtidstjänst men det är nog också precis vad jag orkar och
klarar av just nu tror jag! Men nu behöver jag på några veckor inte bry mig om
mer än min tjänst, behöver inte tänka på att jobba något extra eller stämpla
upptill. Hoppas nu att jag kan få bli lite starkare bara så jag orkar gå vidare!
Ja gå vidare och gå vidare, livet går vidare sa en läkare i korridoren igår! Ja
livet går vidare men just nu gör inte jag det! Livet snurrar på för fullt runt
mig men det känns inte precis som om jag är delaktig i det!
Till råga på allt elände med mig, din skruttiga morsa så ringde de från skolan
idag att Adam var sjuk, hans snälla underbara fröken körde hem honom till mig.
Fick bädda ner honom i sängen med 39 graders feber!
När pappa kommer hem i kväll så ska vi komma upp till dig med lite nya blommor
och se till att du har det fint hos dig. Pappa har varit uppe och kollat till
dig när jag inte orkat. Ja vad skulle jag göra utan pappa? Jag är lyckligt
lottad som har en sådan man i mitt liv. Han får ta det största ansvaret för allt
just nu när jag är skruttig och inte är mycket till hjälp!
Christian om du kunde bestämma dig för att komma tillbaka hit till mig så skulle
jag må mycket bättre! Kan du inte försöka göra det så är du snäll!
Allt skulle bli så mycket enklare här hos oss om du kunde komma tillbaka min
älskade, fina, goa unge!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram, mamma.
Publicerad 28 Feb, 2007 av Pernilla Sellergren
Saknaden växer och växer!
Just nu känns det som om saknade efter dig växer för var dag! Jag längtar så
efter att få prata med dig (fast det gör jag ju varje dag) och få svar! Tittar
på dig varje dag, säger godmorgon och godnatt till ditt foto. Stannar vid det
och säger några ord då och då under dagen. Men jag får ALDRIG några svar! Pratar
med dig när jag är på kyrkogården! Jag blir snart tokig!
Christian snälla kom tillbaka! Om du bara visste vad du gör med mig!
Ska försöka ta mig i kragen idag och hitta på något med dina syskon, de har ju
sportlov och jag är ledig från jobbet nu i två dagar. Men det är inte lätt att
hitta på något, känner inte direkt för det, men jag måste och jag ska. Du hade
inte velat att jag sitter och bara tänker på dig!
Ska ringa till Jenneke nu och se om vi ska hitta på något med barnen.
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen min fina änglason!
Snöiga pussar och kramar, mamma
Publicerad 21 Feb, 2007 av Pernilla Sellergren
Känner din blick i nacken när jag står och stryker dina skjortor!
Tänker, tänker och tänker på dig Christian. Står och stryker resten av dina
skjortor som har blivit liggande ett tag nu. Tänkte att det var dags att få det
gjort. Thobias och Robin har samma storlek så de får ärva dem av dig. De
använder nästan bara dina kläder nu. I början kändes det lite konstigt men om de
vill göra det så tycker jag det är ok. Det finns ju ingen anledning att göra sig
av med allt när de kan använda det. Jag vet att du tycker det är ok också.
Luktar på dem, men nää din lukt finns inte kvar, har ju gått 3 1/2 månad och de
är tvättade så det är ju inte så konstigt. Men jag hoppades ändå att det skulle
lukta lite dig!
Känner din blick i nacken, står i köket och stryker och korten på dig står på
köpmansdisken bakom mig. Dina knallblå ögon tittar på mig, ser hur ont det gör i
mig att stå här och hålla på med dina kläder!
Ute ser det ut att vara rätt fint väder, har inte varit utanför dörren idag! Vi
ska försöka gå ut en liten stund innan det blir mörkt, promenera upp till dig
och hälsa på.
Christian min fina unge, jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Glöm aldrig det! Fast det är väl ingen risk att du gör det så som jag alltid
tjatar om det!
Puss och kram, mamma.
Publicerad 17 Feb, 2007 av Pernilla Sellergren
Tårar!
Idag är det så där otroligt tungt igen! Tårarna rinner för minsta lilla och jag
saknar dig något så otroligt mycket Christian! Du är i mina tankar hela tiden
idag, kan inte tänka på annat! Idag är det 15 veckor sedan du lämnade oss, 15
helvetes veckor! Har flera gånger idag sett bilden av dig när vi hittade dig.
Vill inte se den bilden, vill se den vackra fina Christian. Inte för att du inte
var vacker då den där fredagen, för det är du ju hur du än ser ut men du var
kall och stel, inte sprallig och full av liv. Det är som sprallig och full av
liv jag vill minnas dig!
Det gör så otroligt ont inom mig så jag vet inte vad jag ska ta mig till. Hur
får jag stopp på smärtan? Går det att få stopp på den? Jag slits i bitar! Vem
ska plocka upp bitarna? Går det att limma ihop bitarna? Kanske med riktigt
starkt lim men sprickorna kommer ändå alltid att synas!
Jag klarar snart inte av mer smärta, fungerar inte som människa, hustru och
framför allt inte som mor just nu! Vill fungera men kan inte! Christian du måste
komma tillbaka så allt kan bli som vanligt igen!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen min unge!
Pussar och kramar blandade med tårar, mamma.
Publicerad 16 Feb, 2007 av Pernilla Sellergren
Begravningen gick bra, men idag saknar jag dig så in i h.....e!
Ja, idag saknar jag dig jättemycket Christian! Vill så gärna kunna krama dig,
nypa dig i kinderna och pussa dem! Det var så länge sedan sist. Jag skulle kunna
göra vad som helst för att få göra det bara en gång till!
Det gick rätt bra igår på Stigs begravning. Det var nästan inget som var likt
din begravning. Annan färg på kistan, inte likadanna blommor, ingen sång eller
psalm var heller samma. Innan vi gick in i kyrkan var vi hos dig, vi glömde
marchallerna men pappa åkte hem och hämtade dem. Vi tände ljus och du fick nya
blommor och en "Alla hjärtansdag" nalle.
Efter begravningen och minnnesstunden så hämtade vi Sarah och Adam på fritids
och gick över till dig igen. Sarah hade ju köpt en ros till dig för sina egna
pengar och den ville hon ju givetvis ge till dig sin älskade storebror på Alla
hjärtans dag. Till alla andra i familjen hade hon gjort jättefina kort. Vi
träffade Louise utanför kyrkan också, hon hade precis varit hos dig och givit
dig en ros och ett fint hjärta.
Sedan var det dax för mig att åka och jobba. Det var skönt att komma till jobbet
igen efter all sjukdom och elände.
Christian min fina änglason du vet att jag som alltid:
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Publicerad 15 Feb, 2007 av Pernilla Sellergren
Dags för begravning igen!
Ja du Christian just nu sitter jag bara och väntar på att vi ska åka upp till
kyrkan, samma kyrka som vi hade din begravning och samma kyrka där du nu finns
precis utanför kyrkporten! Klockan 13 börjar det och jag har redan börjat skaka
hela jag, vet inte hur jag ska klara detta!
Är mest rädd att det ska vara något under begravningen som är samma som under
din, tex färgen på kistan, blommor eller någon sång. Vet inte hur jag kommer att
reagera då! Denna gången är det en äldre person, pappas farbror, men det spelar
ingen roll för det är jobbigt ändå, ung eller gammal.
Innan begravningen ska vi hälsa på dig och göra lite fint. Det är ju "Alla
hjärtans dag" idag och det är ju en dag som du gillar! Lousie påminnde mig i
förra veckan om hur du förra året hade spritt ut rosenblad i hallen och in i
vardagsrummet där det stod en bukett blommor till henne och själv stod du i
köket och lagade mat till henne. Du är en riktig romantiker och vet hur damer
ska uppvaktas. Finns inte en flicka på denna jord som inte charmades av dig och
säkert inte i Änglarnas stad heller!
Läste nyss en kommentar på min blogg på Aftonbladet att spelarna i ditt
fotbollslag ska hedra dig när serien drar igång, första matchen ska de spela med
armbindlar. Jag blev alldeles tårögd när jag läste den kommentaren från en i
ditt lag, känns så fint att de inte glömt dig och att de vill hedra dig, min
fina son. Och du är värd att hedras, flera gånger om!
Nu ska jag försöka samla ihop mig lite för det börjar bli dags att åka upp till
kyrkan. Usch jag fasar för detta!
Jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen, min fina, fina ängel!
Pussar och kramar i massor, mamma.
Publicerad 14 Feb, 2007 av Pernilla Sellergren
Igår var Christian här!
Ja jag tror faktiskt att du var här igår iallafall kände jag din närvaro minst
tre gånger igår och en av dem såg jag dig i ögonvrån! Är jag knäpp eller? Är det
hjärnspöken? Första gången satt jag vid köksbordet och tyckte precis att du
stack in huvudet i dörröppningen från hallen, precis som du brukade göra, men
det var ingen där. Andra gången stod jag vid diskbänken och tyckte du var borta
vid köpmansdisken, men det var ingen där. Tredje gången då? Jo då stod jag vid
spisen och förberedde maten när jag plötsligt fick en känsla av att du var här
igen! Tyckte jag såg dig i ögonvrån över vänster axel, bara två meter snett
bakom mig, precis vid bardisken! Jag vände mig snabbt om, men du var inte där,
iallafall såg jag dig inte!
Jag gick fram till ditt kort som står i köket och sa till dig (jag tror du hörde
mig) "Christian om du är här så visa dig, jag kommer att bli rädd någon
hundradels sekund men sedan kommer jag att bli glad". Men du visade dig inte!
Vad är det som händer med mig? Är det sorgen som är så stark så man ser det man
vill se? Eller finns det verkligen de som sett? Jag vet inte vad jag ska tro?
Vill så gärna tro? Ljuger alla som säger att de upplevt övernaturliga saker?
Finns det naturliga förklaringar?
När pappa kom hem berättade jag för honom och han vill också gärna tro. Han hör
ljud ibland och får också en känsla som gör att han måste gå och kolla om det är
någon där.
Jag har haft denna känslan flera gånger innan, även innan du lämnade oss
Christian, ibland när jag sitter vid datorn kan jag tycka att det är någon bakom
mig, ibland så tydligt att jag måste gå runt i huset och kolla. Men aldrig är
det någon där.
Jag har en gång blivit spådd att jag kanske någon gång kommer att få vara med om
något övernaturligt! Ska man tro på sånnt? Inte vet jag! Men om det är så att
jag ska få uppleva något övernaturligt så hoppas jag verkligen att det är du
Christian som kommer och du ska veta att jag skulle älska att få se dig! Jag
blir nog rädd först men bara en kort stund sen skulle jag bli jätteglad eller
kanske som pappa sa igår, jag skulle börja gråta.
Christian, jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram din mamma för evigt.
Publicerad 13 Feb, 2007 av Pernilla Sellergren
Både bättre och inte idag!
Wooow, jag mår lite bättre idag! Är uppe, har orkat duscha och klä på mig (inte
för att jag varit näck de andra dagarna pecis, men då har det varit pyjamas
eller myskläder). Febern har gett med sig helt verkar det som, hostan börjar bli
bättre, känner mig fortfarande rätt svag men det tar ju lite tid att återhämta
sig!
Sarah vaknade i natt och hade ont i örat så i morse fick pappa åka till Vdc med
henne. Det blev Kåvepenin mot öroninflammation till lillasyster din!
Ikväll ska vi på samtalsgruppen igen och denna gången ska Louise följa med
också, hon kunde inte förra gången. Du ska veta att hon saknar dig jättemycket
Christian, precis som alla vi andra! Jag har gjort en liten överraskning till
henne, en "Alla hjärtans dag" present, men hon ska få den redan ikväll. Jag och
Sarah har ju fått "pippi" på att göra egna halsband så det har jag gjort ett
till henne med matchande örhängen. Hon tycker ju om halsband. Hoppas hon inte
läser detta innan kvällen bara för då blir det ju ingen överraskning!
Jag tror det blir bra att få träffas i gruppen ikväll. Igår kväll mådde jag
nämligen mycket dåligt ska du veta, eller du vet nog för du såg säkert hur
mycket jag grät efter dig igår! Hur jag satt vid datorn och tittade på dina
filmer om och om igen, filmerna där du dansar och showar och den där du är med
kompisarna hemma hos dig. Ooo, gud vad jag saknar dig Christian! Jag har inte
kunnat titta på filmerna på ett tag men igår ville jag se dig röra dig och få
höra din röst så därför tittade jag på dem och grät, jag fortsatta gråta nar jag
lagt mig och somnade gråtande. Bara jag tänker på dig så kommer tårarna och nu
när jag skriver till dig kommer de också!
Min fina, älskade unge vad jag saknar dig! Varför kunde du inte kommit till mig
och sagt hur det var? VARFÖR?
Jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram, mamma
Publicerad 12 Feb, 2007 av Pernilla Sellergren
Lunginflammation, precis som jag trodde!
Det var som jag trodde, jag har fått lunginflammation! I torsdags hade jag feber
omkring 38 hela dagen (inte så högt), hostade så jag trodde jag skulle kvävas
och lungorna värkte. Åkte inom jobbet och tog ett CRP som visade 40 (ska vara så
lågt som möjligt) mina arbetskamrater tyckte jag skulle träffa läkaren på en
gång men jag bad att få komma tillbaka lite senare på kvällen för pappa och jag
var precis på väg till en samtalsgrupp anordnad av sjukhuskyrkan. En
samtalsgrupp för närstående till de som nyligen begått självmord, precis som du
Christian. Jag tror att denna grupp kommer att vara bra för mig och även för
pappa, här får vi möjlighet att sitta ner och prata om allt tillsammans med
några som verkligen vet vad vi går igenom. De vet hur ont vi har, vilken ångest
man får och hur hela livet bara stannar upp och allt känns overkligt!
Alla fick berätta sin historia och när det var vår tur så var det mest pappa som
fick prata för jag kände att jag inte orkade, dels för att det är jobbigt att
berätta men också pga av att jag kände att febern var på väg upp.
Vi lämnade gruppen lite tidigare för att åka tillbaka upp till Jourcentralen och
träffa en läkare. Han lyssnade på mina lungor men tyckte inte att det hördes
något. Han trodde att jag hade fått en svårare virusbronkit och gav mig ett
recept på hostmedicin och antibiotika att hämta ut dagen efter om jag blev ännu
sämre. Skönt tänkte jag då hade det inte satt sig på lungorna iallafall! Hemma
bäddade jag ner mig och kollade tempen som nu stigit till 39. Ja, ja det är
säkert bättre imorgon tänkte jag.
När jag vaknade på fredag morgon så kände jag mig faktiskt lite piggare, tempen
var dock fortfarande 39 och till och med lite över men hostmedicinen hade
lindrat hostan lite. Under dagen hostade jag inte så mycket och jag kände på
eftermiddagen att jag skulle nog klara av att gå till jobbet ändå! Som jag sagt
till dig innan Christian att på jobbet mår jag faktiskt lite bättre och det
kändes så när jag kom dit igår också. Men jag hann inte vara där mer än 1 1/2
timme så kände jag att febern steg och jag började känna mig svagare igen! Tog
ett nytt CRP som nu visade 78. Jag bad en av läkarna att lyssna på mina lungor
igen och nu hördes det rassel på vänster lunga och hon tyckte absolut att jag
skulle gå hem och stanna hemma hela helgen samt börja ta min antibiotika. Du vet
ju hur enveten jag kan vara Christian men denna gången lyssnade jag faktiskt på
läkaren och mina arbetskamrater och ringde efter pappa som kom och hämtade
mig.
Du vet ju hur jag är, jag har ju precis fått denna tjänsten och jag känner mig
så jäkla dum att jag blir sjuk och att de andra ska behöva gå in och täcka för
mig. Ja, ja jag vet, hade du varit här hade du sagt åt mig att inte bry mig om
det utan tänka på mig själv istället!
Nåja, väl hemma bäddade jag ner mig i soffan och jag ska erkänna att jag var
helt slut! Dumt av mig att ens tänka tanken att gå och jobba!
Idag är febern lite lägre, men bara lite, hostan är dock värre och det värker i
båda lungorna plus alla muskler runt omkring. Men det tar några dagar innan
antibiotikan har effekt så det är bara att "gilla läget".
Så idag Christian vet jag inte om jag orkar komma upp till dig, köpte blommor
till dig igår som du skulle få idag men det kanske får vänta till imorgon om jag
mår lite bättre då.
Men du vet att jag älskar dig ändå!
Jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Febriga och hostiga pussar och kramar, mamma
Publicerad 10 Feb, 2007 av Pernilla Sellergren
Så svag, så svag!
Jag känner mig verkligen svag! Har legat hela dagen. Är sjuk igen!! Vaknade två
gånger i natt och var genomblöt av svett, feber som vill ut! Hostan har kommit
tillbaka med ny fart. Kanske kan det vara lunginflammation? Känns som om jag
inte har någon motståndskraft kvar längre. Jag brukar inte vara sjuk, brukar
klara mig även när barnen är sjuka! Men sen du valde att lämna oss Christian har
jag varit så klen och svag, orkar inget!
Christian kom tillbaka och ge mig lite styrka så jag orkar fortsätta!
Saknar dig så!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen min fina änglason!
Febriga pussar och kramar, mamma
Publicerad 7 Feb, 2007 av Pernilla Sellergren
Idag är det svårt!
Ja idag är det svårt! Mår inte så bra. Har inte gjort det på ett tag nu men
försöker kämpa på, fast nu börjar det kännas för jobbigt att bära på allt! Jag
får nog se till att gå och prata med någon snart innan jag brister helt!
Kan inte ta mig för något vettigt på dagarna. Lämnar barnen i skolan och sitter
sen och gör inget vettigt alls, tiden bara rusar iväg och sen är det dax att
hämta barnen igen och inget har blivit gjort! Det är tur att jag har jobbet att
gå till vissa dagar så jag får annat att tänka på!
Idag fick barnen ta skolbussen hem och ta med varsinn kompis. Då har de något
att göra och aktiverar sig själva så jag behöver inte anstränga mig för att
aktivera dem. Så klart jag får hålla koll på dem och plocka fram fika och så,
men aktiverar sig gör de bäst själva med kompisarna.
Jag har inte ens orkat åka upp och hälsa på dig idag Christian! Det tar så
j....a hårt på mig att åka upp till dig varje dag, jag vill göra det men idag
klarar jag inte av det!
Jag saknar dig så otroligt mycket Christian, tänker på dig hela tiden!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram, mamma
Publicerad 6 Feb, 2007 av Pernilla Sellergren
En underbar dikt från en annan änglamamma!
Mina tårar började rinna direkt när jag läste denna underbara dikt som Barbro,
Maries änglamamma tillägnat oss, Christian. Hon har lagt ut den på sin nya
hemsida som hon håller på att jobba med.
http://www.8491babsan.com/INDEX.HTML
Det är samma änglamamma som jag berätta om för dig innan, du vet hon som hjälper
mig med min hemsida! Det mesta i den stämmer så bra men jag hoppas du inte hade
det jobbigt i flera år utan att låta oss veta! Tack snälla Barbro!
Vila i frid av: Anonym
Nedför kinderna kommer tårarna alltid att rinna
Ur mina tankar kommer du aldrig att försvinna
Den dagen mina tårar kommer att torka
Kommer jag inte vidare i livet orka
I flera år höll jag på att stötta dej
Men en dag hade du försvunnit från mej
Det gick snabbt, hann ej säga farväl
Jag undrade om du hade varit med i något gräl
För man blir ju inte bara av med sitt liv
Men du tog ett sånt stort kliv
Du hade det jobbigt i flera år
Jag vet att din själ var fullt av sår
Du vilar nu långt däruppe i det blå
Jag ville ej du ett sånt här slut skulle få
Djupt i mitt hjärta kommer minnena alltid finnas kvar
Från den tiden du var så underbar
En älskad son, jag älskar dej så
Livet har passerat, en vän som dej kan man aldrig mer få
Nu flyger änglar runt din kropp jämt
Att vi förlorade dej är det värsta som har hänt
Alla våra minnen passerar nu förbi
Sörjandes vid din grav kommer jag förbli
Åker överallt till alla platser du vart
Från ögonen rinner det tårar och allt blir svart
Det är så svårt att förstå att du ej finns
Ända tills döden i mitt hjärta jag dej minns
Alla våra år nu är ett minne blott
Du ska veta jag aldrig så här dåligt mått
I en ring dansar älvorna i skogens glänta
Vill träffa dej, orkar knappt vänta
Och i paradiset flyger änglarna vid din sida
Jag ber varje dag, att du aldrig mer ska lida
Du är en fin person som ej förtjänade detta slut
Alla växter har vissnat och dött ut
Det är så tomt och allt känns så grått
Tackar, för den bästa vän jag någonsin ha fått
Från Maries änglamamma
Publicerad 5 Feb, 2007 av Pernilla Sellergren
En ny födelsedag att fira där du kommer att saknas!
Idag kommer du att saknas vid bordet igen, Christian! Idag när vi samlas de
flesta för att fira Robin som imorgon fyller 14 år. Det känns inte roligt att
fira födelsedagar men vi måste ändå göra det för hans skull.
Imorse åkte din andra lillebror Thobias iväg till Sälen med sin klass för att
åka skidor tills på torsdag. Pussade honom massor och var svårt att släppa iväg
honom. Har väl blivit extra pjåskig sen du lämnade oss! Det blir bra för honom
att komma iväg och ha lite roligt, det behöver han. Han säger inte så mycket men
jag vet att han saknar dig jättemycket, Christian. Du var hans stora förebild
och han avgudade dig precis som de andra också gör! Du som lovat honom att ta
med honom ut på krogen om några år när han har åldern inne! Vem ska nu göra det?
Du borde stannat kvar och hållit det löftet. Du borde stannat kvar hos oss. Det
är här du ska vara! Inte där uppe i Änglarnas stad! Kan du inte fatta det??
Vi kommer upp till dig med nya blommor innan kalaset och tänder ett ljus så du
också får lite festligt idag!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram, mamma.
Publicerad 4 Feb, 2007 av Pernilla Sellergren
3 november - 3 februari = tre månader av saknad!
Igår var det 13 veckor sedan vi hittade dig och idag är det tre månader! Tiden
går fort, det känns fortfarande som om det var igår vi hittade dig i din
lägenhet! Kommer aldrig att glömma den dagen. Kommer aldrig att glömma den
synen. Att se dig ligga där på golvet livlös, du som alltid var så full av
liv!
VARFÖR Christian valde du inte LIVET?
Saknar dig mer och mer för var dag som går. Aldrig kommer såret i mitt hjärta
att läka, det kommer alltid att vara vidöppet och blödande. Så känns det just nu
iallafall och kommer nog att göra länge, länge, länge.
Jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen min fina, goa, underbara,
söta, charmiga, älskvärda, varma, snälla, glada, kramiga, snygga, stiliga,
roliga, trevliga, spralliga, tokiga, dansande, sjungande, showande,
intelligenta, duktiga, bästa unge i hela världen!
Puss och kram, mamma
Publicerad 3 Feb, 2007 av Pernilla Sellergren
Krupp, snuva och lunch på stan!
Det gick faktiskt rätt smidigt igår på bouppteckningen. Tjejen på kommunen tar
hand om allt! Vi behövde bara lämna alla papper som vi samlat in och sedan
kontrollerade hon så allt som behövdes fanns med och sa att det skulle vara
klart i slutet på nästa vecka. Visst var det jobbigt ändå att gå igenom så allt
fanns med men jag hade förväntat mig att det skulle bli värre!
PÅ jobbet igår gick det också bra. Det är skönt att jag orkar jobba 50%. Jag
behöver verkligen det. Heltid hade jag nog inte klarat men detta känns lagom.
Jag kommer hemifrån lite och får lite annat att tänka på. Visst pratar vi en hel
del om dig ändå Christian men det känns bra att göra det på jobbet. När jag är
hemma sitter jag bara själv och tänker och tänker när de andra i familjen är på
jobb och skola. En del dagar får jag inget alls gjort. De flesta dagar faktiskt!
Jag kan sitta och bara tänka på dig och rätt som det är så har dagen gått och
det är dax att hämta Sarah och Adam. Jag vet jag borde plugga lite så jag får in
de där uppgifterna som är kvar men jag orkar just nu inte ta tag i det! Så det
får faktiskt vänta!
Idag är Sarah och Adam hemma från skolan, de är snuviga och hostiga båda två men
ingen feber. Vi tänkte faktiskt åka in till stan och äta lunch med kvinnan i
ditt liv, Christian. Jag pratade med Louise tidigare i veckan och vi bestämde
att vi skulle äta lunch idag. Ska bli skönt att träffa henne. Hon är världens
underbaraste tjej! Jag hoppades verkligen på en framtid för er två. Hon är värld
det bästa så jag hoppas att hon så småningom hittar en kille som sätter värde på
henne och att hon får bli lycklig! Hon kommer alltid att ha en särskild plats i
mitt hjärta det vet du Christian. Även när hon går vidare med sitt liv så kommer
hon alltid att vara en länk till dig min fina änglason.
Jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram, mamma.
Publicerad 2 Feb, 2007 av Pernilla Sellergren
Idag blir det tufft!
Ja så har då dagen för din bouppteckning kommit Christian! Egentligen blir det
ingen bouppteckning utan en sk dödsboanmälan eftersom du inte hade några
tillgångar utan bara skulder. Den görs av kommunen så i eftermiddag ska vi dit
jag och pappa och med oss ska vi ha alla dina papper som vi själva har fått
försöka fixa ihop från alla möjliga håll. Det kommer bli jobbigt det känner jag
redan nu. Har haft ont i magen sedan i natt och har det fortfarande och det
beror kanske på det som ligger framför oss idag!
Efter det så ska jag faktiskt jobba! Skönt! För då får jag lite annat att tänka
på iallafall!
Det blir inte så mycket jag skriver idag min son, jag ska strax åka in till
stan, men jag lovar skriva mer en annan dag och hålla dig underättad om vad som
händer, vad jag känner, hur jag mår, hur de andra i familjen mår och alla andra
runt omkring. Egentligen kanske jag inte behöver skriva det här i bloggen för
jag är rätt säker på att du är med oss och ser vad som händer och hur dåligt vi
alla mår! Men jag mår lite bättre när jag får skriva av mig så därför gör jag
det ändå.
Min fina änglason jag saknar dig så! Älskar dig till solen och månen och
tillbaka igen!
Puss och kram, mamma.
Publicerad 1 Feb, 2007 av Pernilla Sellergren
Hoppas du tycker om blommorna!
Jag brukar alltid lägga röda rosor hos dig. Har sett till att det alltid funnits
blommor hos dig enda sedan du kom i jorden. Men idag bröt jag den vanan genom
att istället för röda rosor välja vita som jag lade brevid buketten som du fick
i helgen och det blev faktiskt fint. Jag hoppas du tycker lika mycket om de vita
Christian. Jag vet att du tyckte mycket om röda. Sarah och Adam var med hos dig
också och de tyckte blommorna var fina. Adam plockade en kotte till dig som han
la på din sten, men det såg du väl!
Jag måste ju berätta för dig Christian att Robin blev av med sina kryckor idag.
Höften såg fin ut på röntgen och nu får vi bara vänta och hoppas att han inte
får några men av sin luxation. Det värsta som kan hända är att det inte blir
tillräcklig cirkulation till höftkulan ( eftersom blodkärl slets av) och då kan
den helt enkelt gå i nekros (vittra sönder) men om detta skulle hända så visar
det sig inom ett år fick vi veta. Men risken är rätt liten att det händer. Så nu
får Robin avstå från skolidrott i en månad till och sedan i mars börja lite
försiktigt. Innebandyn får han lägga på hyllan ända tills i höst för där är för
mycket snabba vridningar.
Nu Christian ska jag titta lite på tv med pappa. De små har lagt sig, Robin är
ute med Koffe och Tobbe är hos flickvännen som vanligt.
Hoppas du har det bra där uppe i Änglarnas stad min fina änglason. Jag älskar
dig till solen och månen och tillbaka igen!
God natt min älskade son. Puss och kram Mamma.
Publicerad 30 Jan, 2007 av Pernilla Sellergren
Idag mår jag faktiskt lite bättre!
Tror det eller ej Christian men idag mår faktiskt morsan lite bättre, men bara
lite och då menar jag från förkylningen och magsjukan. Men något som aldrig
kommer att bli bättre är saknaden efter dig min fina änglason! Det enda som
skulle kunna få mig att må bättre när det gäller dig Christian är om du kom
tillbaka till mig!
I halsen river fortfarande hostan men i hjärtat och bröstet river saknaden!
Jag har precis varit uppe och hälsat på dig, fixat lite hos dig och plockat bort
lite vissna löv. Ska köpa nya blommor till dig idag. Ska in till stan om en
stund. Robin ska på återbesök till ortopeden för sin höft och har han tur och
allt är bra med höften så slipper han kanske sina kryckor idag.
Det var längesedan vi åt lunch ihop nu Christian! Jag saknar våra luncher där vi
kunde sitta och prata om allt möjligt mellan himmel och jord! Kan du inte komma
ner så vi kan ta en lunch ihop någon dag. Jag skulle älska det!
Christian min fina söta änglason jag saknar dig något så otroligt mycket, jag
visste inte att man kunde sakna någon så mycket och att saknaden kan göra så
ont!
Jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Pussar och kramar till tusen. Mamma
Publicerad 30 Jan, 2007 av Pernilla Sellergren
Utslagen av saknad och magsjuka!
Usch och fy! Förra veckan utslagen av förkylning och imorse vaknade jag med
magsjuka! Varför just jag, varför ska jag få all skit? Och just nu? Är jag inte
tillräckligt svag redan eller vad är det frågan om?
Christian jag saknar dig så! När jag ligger här hemma ensam och sjuk så kommer
saknaden över mig ännu mer! Ligger bara och tänker på dig!
I helgen har jag faktiskt kunnat jobba även om jag inte varit riktigt bra ifrån
hostan. Lite ohäligt att hosta inför patienterna men försökte kväva den så gott
det gick och hosta på expeditionen istället. Men du ska veta Christian att det
faktiskt trots allt känns bra att jobba! När jag är på jobbet så får jag lite
annat att tänka på även om vi också pratar om dig. Alla på jobbet är så goa och
jag trivs verkligen.
I går var vi i kyrkan. Det var Björn som hade gudtjänsten så det kändes bra att
gå dit. Det var också klockringning för Stig som nu är uppe hos dig i Änglarnas
stad. Kommer du ihåg Stig? Gift med Anita farfars syster. Du vet de som du,
Thobias och Robin fick kaninerna av? Ja du kommer säkert ihåg honom. Anita och
pappas kusiner med familjer var också i kyrkan igår. Begravningen blir på alla
hjärtans dag och först tänkte jag inte gå för jag trodde inte jag skulle klara
av det men nu har vi bestämt oss för att närvara på den ändå. Efter gudstjänsten
hälsade vi på dig och du fick ett rött hjärta med tre röda rosor och lite grönt
i.
Och i lördags Christian hade vi Året Runt här! Du vet en av alla dessa
"tanttidningar" som jag brukar bläddra i! De kommer också att skriva om dig och
det som hänt. Det är jobbigt att berätta om det men samtidigt känns det bra att
genom det kunna hjälpa andra i samma situation som dig. Önskar bara så att du
kunnat få samma hjälp innan det var försent!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen min fina änglason!
Puss och kram din mamma för alltid och evigt.
Publicerad 29 Jan, 2007 av Pernilla Sellergren
12 värsta j...a veckorna i mitt liv!
Idag är det exakt 12 veckor sedan vi hittade dig i din lägenhet Christian! 12
j...a veckor som varit de värsta i mitt liv. Jag hatar fredagar och kommer nog
göra så i resten av mitt liv!
Igår när vi var uppe hos dig tror jag du visade oss ett tecken på att du var med
oss! Solen gick ner bakom din sten men ändå speglade den sig på framsidan av
stenen och jag vill så gärna tro att solstrimman i hörnet är sänd av dig som ett
tecken på att du är med oss.
Christian min fina, underbara änglason jag älskar dig till solen och månen och
tillbaka igen!
Puss och kram tusen gånger om Mamma
Publicerad 26 Jan, 2007 av Pernilla Sellergren
Jag orkar inte mer!
Nä Christian det gör jag inte! Jag orkar inte sakna dig så här mycket! Hjärtat
slits ur kroppen på mig och klumpen i bröstet växer och växer. Idag börjar jag
grina för minsta lilla känns det som! Jag mår SKIT! Fan j....a unge!! Hade jag
haft dig här skulle jag ge dig en smäll bara så du vet det! Nää det vet du att
jag inte skulle, men jag skulle krama dig länge och hårt. Inte släppa dig förrän
du säger "Morsan! Lägg av"!
Älskade unge jag vill ju bara ha dig HÄR! Inte där uppe, inte besöka din grav
vilket jag ska göra nu om en liten stund när jag ska hämta Sarah och Adam på
fritids. Vi ska ge dig lite nya blommor tänkte jag.
Vi ses om en liten stund min älskade fina änglason!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram mamma.
Publicerad 25 Jan, 2007 av Pernilla Sellergren
Känner mig så svag!
Ja Christian din starka mamma ( alla tror att jag är så stark), förr var jag nog
det också men inte längre. Styrkan försvann med dig och de senaste dagarna har
jag känt mig svagare än någonsinn! Visserligen har jag varit och är fortfarande
sjuk. Har inte ens orkat åka upp till dig och hälsa på sedan i lördags. Pappa
har varit uppe hos dig varje dag och kollat till dig när han lämnat Sarah och
Adam i skolan. Själv har jag inte orkat göra ett vettigt handtag på flera dagar,
mest legat i soffan och slötittat på tv och sovit. Har haft mycket tid att tänka
på dig, du har ständigt varit i mina tankar de här dagarna och jag saknar dig så
oändligt mycket.
Igår hade jag ett långt samtal med kvinnan i ditt liv! Ja jag säger kvinnan i
ditt liv för det vet jag att hon var och är även om ni gnabbades ibland och
gjorde pauser av och till så vet jag vad hon betydde för dig. Hon var för dig
kvinnan med stort K, kvinnan som du ville dela ditt liv med men som du själv
skrev i ditt brev att du sköt bort för att du mådde dåligt. Men även om ni
gemensamt kom överens om att pausa ibland så hittade ni alltid tillbaka till
varandra igen, ni kunde helt enkelt inte vara ifrån varandra! Som jag sa till
dig många gånger Christian "Är det meningen att det ska bli ni två så blir det
så" och jag vet att om du bara hade orkat kämpa och stanna kvar hos oss så hade
det blivit så också. Du hade andra nära kvinnliga kompisar i ditt liv som
betydde väldigt mycket för dig men ingen som betydde lika mycket för dig som
henne, det vet jag, för du sa det själv.
Du brukade alltid skratta och säga hur ruskigt lika vi är hon och jag. Du ska
veta Christian att denna tös kommer alltid att ha en speciell plats i mitt
hjärta även när hon går vidare i sitt liv. Jag önskar henne all lycka i livet
och hoppas att hon hittar en lika fin kille som dig, en kille som sätter värde
på henne för den hon är. För hon är verkligen värdefull!
Jag ska försöka orka komma upp till dig en stund i eftermiddag eller ikväll men
jag lovar inget, men jag ska försöka. Jag saknar dig så och vill inget hellre än
att du kommer hem igen!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen min fina änglason!
Puss och kram mamma.
Publicerad 24 Jan, 2007 av Pernilla Sellergren
Första sidan i Hallandsposten idag!
Idag är vi med i Hallandsposten igen, Christian. Nu skrivs det om effekterna
efter att vi gått ut med din historia.
http://www.hallandsposten.se/artikel.asp?oid=200635
Samtidigt som jag blir glad för deras skull, att de nu får hjälp, samtidigt blir
jag så ledsen att du aldrig fick samma chans, att vi aldrig fick chansen att
hjälpa dig!
Saknar dig så!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen min underbara, fina unge!
Kramar och pussar i massor. Mamma
Publicerad 18 Jan, 2007 av Pernilla Sellergren
Sakanr dig så!
Christian jag saknar dig något så obeskrivligt mycket. Var uppe en stund hos dig
i morse när jag hade lämnat Sarah och Adam i skolan. Pratade en stund med dig
och berättade hur mycket jag älskar dig.
Saknaden blir större och större för varje dag! Hur mycket kan saknaden växa?
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram min änglason. Mamma
Publicerad 17 Jan, 2007 av Pernilla Sellergren
Media och pengar = FALSKT!
På förekommen anledning vill vi bara säga till de som frågat oss om vi blivit
rika och tjänat pengar på att gå ut med vår historia i tidningarna "NEJ vi har
inte blivit rika eller tjänat pengar". Faktum är att vi har inte fått ett enda
öre från någon och det var inte heller vår anledning till att gå ut med vad som
hänt!
ENDA anledningen var och är att väcka tankar hos den/de som känner igen sig i
situationen och att vi genom att berätta om vår son Christian kanske kan hjälpa
någon annan som är i liknande situation.
Det är några få som undrat detta men det kanske finns fler som tänker samma sak
så därför vill vi bara klargöra hur det är.
Men jag ska samtidigt vara ärlig och säga att hade vi kunnat söka någon form av
bidrag så hade vi inte tvekat att göra det med tanke på de stora kostnader som
detta fört med sig för oss (begravning, sten, lånet som vi står för mm). Den
enda hjälp vi får är den begravningshjälp man kan ansöka hos kommunen om (vilken
inte täcker våra kostnader) samt den hjälp våra nära och kära kan ge oss.
Men jag ska inte klaga, vi valde själva att ge vår älskade son den finaste
begravning vi kunde tänka oss.
Kram Pernilla
Publicerad 16 Jan, 2007 av Pernilla Sellergren
Christian kom tillbaka!
Idag har jag sån ångest, ångest över att jag inget såg, inget hörde inget
märkte! FAN jag är hans mamma och en mamma ska se när barnen mår dåligt! Men
inte jag inte!
Jag har tänkt på dig hela dagen Christian och klumpen i bröstet har växt och
växt.
När mormor och morfar var här idag så lyssnade vi på intervjun från igår i Radio
Halland och då var tårarna nära men jag lyckades kväva dem!
Men för en stund sedan när vi var uppe med nya rosor hos dig så brast det, då
kom tårarna! Kyrkklockorna ringde medan vi gjorde fint hos dig med nya blommor
och ljus. Jag grät när vi gick därifrån, jag grät i bilen och jag grät när vi
kom hem. Nu har jag lugnat mig tillräckligt för att kunna skriva av mig hur jag
känner idag!
Fan Christian idag är ingen bra dag, idag är det j...a jobbigt och jag saknar
dig så MYCKET!
Jag skulle kunna göra vad som helst om det kunde få dig tillbaka till mig, till
oss! VAD SOM HELST!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram din mamma för evigt!
Publicerad 13 Jan, 2007 av Pernilla Sellergren
Nu börjar effekterna av media komma!
Ja du Christian nu börjar vi få rapporter om att din historia och att vi gått ut
med den i media fått effekt. I kväll fick vi ett telefonsamtal om att två olika
personer oberoende av varandra talat om för sina anhöriga att de är
spelmissbrukare och att de har sökt vidare hjälp. Vi har också fått mail om
personer som avslöjat sitt spelmissbruk efter att de läst om dig.
Jag blir så glad för deras skull men samtidig började jag storgråta för jag
tänkte på dig! Tänk om du fått hjälp i tid! Jag hoppas av hela mitt hjärta att
det går bra för dessa personer och att de fått hjälp i tid!
Önskar bara att vi eller någon annan kunnat hjälpa dig!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
God Natt min änglason!
Puss och kram Mamma
Publicerad 13 Jan, 2007 av Pernilla Sellergren
Tillägg till radiosändningen
Glömde säga att du ska gå till lyssna igen-arkivet och sen kommer inslaget 09.35
in i sändningen. Där kommer också intervjuer med spelberoendes förening och
studenter.
Kram Pernilla
Publicerad 12 Jan, 2007 av Pernilla Sellergren
Nätpoker och spelmissbruk i radio idag!
Här kommer länken till sändningen som var i radio Halland idag fredag,
programmet heter Konsekvens. Följ länken här nere och välj sändningen som är
15.00-15.30. Efter nyheterna kommer en inledning sen efter ytterligare ett
inslag och lite musik och ytterligare lite prat kommer resten av inslaget om vår
son Christian och det som hänt.
http://www.sverigesradio.se/cgi-bin/halland/program/index.asp?ProgramID=2161
Kram Pernilla
Publicerad 12 Jan, 2007 av Pernilla Sellergren
Länk till programmet i morgon fredag!
Här kommer länken till sändningen i radio imorgon fredag mellan 15-17,
programmet heter Konsekvens.
http://www.sverigesradio.se/cgi-bin/halland/program/index.asp?ProgramID=2161
Kram Pernilla
Publicerad 11 Jan, 2007 av Pernilla Sellergren
Blogg på minnessidan!
Jag tycker att det är ett jättebra initiativ av Mats att ordna med en blogg åt
oss som har våra nära och kära här. Tack! Hoppas att det är många som börjar
använda sig av den. Mats det vore dock bra med en kommentarfunktion så man kan
skriva lite till varandra i bloggarna. Vad tror du om det?
Kram Pernilla
Publicerad 10 Jan, 2007 av Pernilla Sellergren
Magsjuka och Radio Halland!
I morse när jag vaknade mådde jag inte speciellt bra kan jag säga! Jag hade ont
i magen och trodde att nu var det magsjuka på G. Jag var tvungen att ringa över
till grannen och fråga om de två yngsta kunde åka med henne upp till skolan och
givetvis kunde de göra det. Tack för det!
Jag tog täcke och kudde och la mig i soffan, slötittade lite på en film, somnade
och vaknade några timmar senare och mådde faktiskt bättre! Sen blev det inte så
mycket mer av det som tur var och jag som trodde att det var min tur att få
magsjuka men det var kanske bara en reaktion på allt som varit den senaste
tiden. Helt klart behövde jag de där timmarna med extra sömn iallafall, har
blivit många sena kvällar de senaste veckorna och nattsömnen har väl inte alltid
varit den bästa, ibland till och med obefintlig!
På eftermiddagen var Radion Halland här för att prata med mig om dig Christian.
Han hade varit på Högskolan också och intervjuat en del där angående
internetpoker och spelberoende. Nu fick jag berätta om dig och det som hänt och
vad jag känner inför internetpoker. Jag hoppas det är många som lyssnar på det
och inser att om de är i liknande situation så ska de VÅGA BE OM HJÄLP! Antingen
skulle det sändas imorgon eftermiddag eller på fredag eftermiddag i P4 radio
Halland programmet heter Konsekvens och sänds mellan 15-17.
Jadu Christian, om du visste vilken respons det här har fått! Fast det är jag
säker på att du vet, jag tror du sitter där uppe i änglarnas stad och är stolt
över oss att vi med din historia vill hjälpa andra. Och jag vet att du stöttar
oss i det vi gör för du ville alltid att alla andra skulle må bra. Som du själv
sa du älskade att göra dina nära och kära glada och det gjorde du också alltid.
Alltid, förutom denna sista gången!!!
Om vi bara kunde fått hjälpa dig!
Christian, jag älskar dig till solen och månen och tillbaka igen! Glöm aldrig
det!
Puss och kram Mamma
Publicerad 10 Jan, 2007 av Pernilla Sellergren
Tillbaka till vardagen efter en hektisk helg!
Efter vår hektiska helg är det nu vardag igen. Ungarna börjad skolan idag och
jag kunde som vanligt åka och hälsa på dig Christian när jag lämnat dem i
skolan. Jag stannade inte så länge idag för det var värst vad ni grät däruppe,
jag blev alldeles blöt! Kan tänka mig att det var tårar av skratt över något
tokigt skämt du drog? Men nu får ni faktiskt lugna er däruppe för annars flyter
vi bort här nere!
Om du bara visste Christian vilken respons vi fått på alla artiklar om dig! Och
det har bara varit positiv sådann. Jag var helt slut efter helgen! Men jag ska
fortsätta att kämpa på för jag är säker på att det gör nytta och att några
iallafall tänker till lite.
I Expressen och Kvällsposten hade de med länken till denna minnessida och den
hade så många besök under söndagen att den inte gick att komma in på under några
timmar! Mats som startade denna sidan berättade att under tre timmar hade en hel
månads trafik förbrukats på sidan! Jag tycker att det är fint att så många har
hittat den och att det är så många som lägger in sina kära änglar där.
Christian jag saknar dig mer och mer för var dag som går! Älskar dig till solen
och månen och tillbaka igen!
Puss och kram Mamma.
Publicerad 9 Jan, 2007 av Pernilla Sellergren
Förstasidesnyhet!
Ja du Christian, idag är du förstasidesnyhet på i Hallandsposten! Reportern som
brukade intervjua dig när du var ute och reste i världen har gjort ett reportage
om det som hänt.
http://www.hallandsposten.se/artikel.asp?oid=197949
Jag var uppe redan 03.30 i morse, kunde inte sova, och tidningen kom vid 03.40
så jag hämtade in den och satte mig och läste båda helsidorna.
VARFÖR Christian kom du inte till oss? VARFÖR fick vi inte hjälpa dig?
Vi saknar dig något så enormt mycket. Vill inget mer än ha dig tillbaka!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och kram Mamma
Publicerad 5 Jan, 2007 av Pernilla Sellergren
Födelsedag
En hemsk dag har det varit idag, din 22-års dag som vi inte får fira utan bara
sörja!
Vi har alla varit vid din grav och gjort fint åt dig idag, Christian.
Älskar dig, saknar dig av hela mitt hjärta!
Kram Mamma.
Publicerad 17 Dec, 2006 av Pernilla Sellergren
Dagbok
Titta gärna in och läs min dagbok på aftonbladet genom att klicka på länken http://blogg.aftonbladet.se/8408/ . Här skriver jag lite om
mina tankar om det som hänt.
Pernilla
Publicerad 12 Dec, 2006 av Pernilla Sellergren
Ytterligare en dag!
Så har vi snart klarat oss igenom ytterligare en dag! Idag har vi ordnat med din
sten, otroligt, men tyvärr sant! Vi har valt ett fint hjärta och ditt foto
kommer att vara på den så vi kan se dina vackra ögon varje gång vi hälsar på
dig. Ägaren till stenhuggeriet har lovat att prioritera din sten så den kommer
på plats till din födelsedag den 17 december. Dagen då du skulle fylla 22 år!
Det ända som kan sätta stopp för det är om det smäller till och blir jättekallt,
för då kan de inte sätta den på plats.
Idag har vi också haft besök av prästen, vi satt och pratade om dig. Han har
varit ett stort stöd för oss under dessa hemska fem veckor (på fredag).
Christian vi saknar dig! Jag vill så gärna krama om dig och nypa dig i kinderna
och pussa dem som jag brukar göra.
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen! Kram Mamma.
Publicerad 6 Dec, 2006 av Pernilla Sellergren
Saknar dig!
Älskade ungen min vad jag saknar dig! Mitt hjärta värker dag som natt, vet inte
hur jag ska klara detta!
I går på 1:a advent fick vi "hem" din urna och vi samlades dina närmaste för att
sätta ner dig i jorden. Det var en hemsk dag! Din älskade lillasyster bar dig
fram till kyrkan, jag bar dig till platsen där du ska vila och pappa lade ner
dig. Jag kramade om dig en sista gång och ville inte släppa dig.
Varför Christian lämnade du oss, varför kom du inte till oss när du hade det så
tufft, varför fick vi inte hjälpa dig. VARFÖR???
Vi saknar dig något så otroligt mycket!
Älskar dig till solen och månen och tillbaka igen!
Puss och Kram / Mamma
Publicerad 4 Dec, 2006 av Pernilla Sellergren
Sök Minnesplats
Logga in
Berätta om sidan
Du kan berätta för andra om den här minnesplatsen genom att fylla i deras e-post och klicka på "Skicka".